TEMA: VERKTYG FÖR TOLERANS
– ATT BEMÖTA INTOLERANS

Font - Att bemöta intolerans

Varje lärare ska aktivt bemöta främlingsfientlighet och intolerans. Hur gör man det? Vad gör man till exempel när elever är uttalade rasister eller hyllar IS?

Lärlabbet besöker Elof Lindälvs gymnasium i Kungsbacka och träffar läraren Morgan Larsson och hans elever. Medverkar i studion gör lärarna Malin Mattsson Flennegård och Amar Enochsson samt Bilan Osman, föreläsare stiftelsen Expo. Samtal även med Suleiman Bakhit, entreprenör och serietecknare.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: VERKTYG FÖR TOLERANS
– FÖRSTÅELSE OCH EMPATI

Font - Förståelse och empati

Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor.

Medverkar gör lärarna Terese Cannehag Berglund och Ola Lindgren samt Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket. Samtal även med Jannike Grut, konstnärlig ledare på Moderna teatern.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
KONSTEN ATT PLANERA

Student - planera

Hur blir du som lärare bra på att planera ditt arbete? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, träffar lärarstudenterna Lydia Sundh och Magnus Lindberg. I programmet ger hon konkreta råd och tips på hur de kan planera för att vinna tid och minska stressen.

Vi besöker även Brett Kemp, 7-9 lärare på Seminarieskolan i Landskrona. Genom samplanering tillsammans med kollegorna frigör han mer tid till innehållet i undervisningen.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
KONFLIKTHANTERING

Student - konflikt

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och jobbar med föredrag och rådgivning kring hantering av konflikter utifrån låg-affektiva metoder. I programmet träffar han lärarstudenterna Daniel Darpe och Jasmin Andersson och ger dem konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan.

Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare på Kullens skola i Kungälv. Hon jobbar bland annat med rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

– De lär sig sätta ord på känslor och på handlingar. Jag hoppas att det sedan blir ett redskap för dem att våga ta i en konflikt, säger Åsa.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
RELATIONSBYGGEN

Student - relation

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man? Och hur personlig kan man vara utan att bli för privat?

Anna Wistrand undervisar på lärarprogrammet vid Örebro universitet. I programmet ger hon konkreta råd och tips till lärarstudenterna Mimmi Klemets och Yohanna Araya.

Vi träffar även Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 på Malmaskolan i Kolsva. Hon visar  bland annat hur hon jobbar i mötet med elever som har svårt att kommunicera och hur hon bygger relationer till sina elever såväl i som utanför klassrummet.

– Att bygga goda relationer till sina elever är nyckel till en fungerande undervisning, menar Emelie.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Student - ledarskap

Varför är det så viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man riktigt bra på det?

John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenterna Jinnie Stork och Martin Younakhir och ger konkreta råd på hur de kan leda undervisningen.

Vi träffar även Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9 på Karlbergsskolan i Köping. Hon berättar om sin ledarroll i klassrummet, hur hon engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

– Eleverna ska vara trygga med vad som gäller på lektionen. Först då är jag en bra ledare, menar Dobrila.

Programmet ser du även på URskola.se

HUR MOTVERKA KÖNSBUNDNA VAL? ARBETA GENUSMEDVETET!

Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR
Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR

Jag hade äran att få vara med i Lärlabbets panel för att prata om könsbundna val tillsammans med Kristian Haggärde.

När jag fick frågan kändes det gruvsamt eftersom jag tycker att det är svårt att motverka val utifrån kön, social och kulturell bakgrund. Samtidigt vet jag att jag inte är den enda i Sveriges studie- och yrkesvägledarkår som känner såhär. Just därför valde jag att tacka ja, för att vara med och lyfta upp denna svåra fråga.

Nu i efterhand är jag glad att jag var med tack vare alla givande diskussioner jag haft med mina kollegor innan och de jag hade tillsammans med Isabelle och Kristian under inspelningen. Dessutom fick jag träffa ett proffsigt och hjärtligt produktionsteam där jag som studie- och yrkesvägledare fick erfarenheter som jag kan lyfta i samtal med elever nyfikna för just den branschen!

Läs mer

SKOLAN KAN BIDRA TILL MÅNGA BERÄTTELSER OM KÖN

Lotta Björkman © Foto: Privat
Lotta Björkman © Foto: Privat

Single stories om könsmönster i skolan

Hur gestaltar skolan genus, hur bidrar skolan till att skapa könsmönster och vad kan skolan göra för att motverka dessa? Dessa stora, intressanta och svåra frågor fick jag i den intervju som jag nyligen gjorde i TV-husets stora, mörka och väldigt tysta studio. Vad är ens könsmönster och går det ens att se hur de uppstår tänker jag? Vi och hela samhället är ju så insnärjda och indränkta i förväntningar, föreställningar och krav kopplade till något så, faktiskt, banalt som vad vi har för fysiska genitalier. Men jag om någon, som förväntas vara någon slags expert på detta med normkritiska perspektiv och däribland könsnormer, borde väl ha fått syn på något under mina år som lärare och utbildare. Och jo det har jag, en del. Men det är mycket jag inte ser och förstår, fortfarande. Men jag ska här försöka redogöra för de insikter jag gjort på vägen.

Läs mer

TEMA: GENUS
– LIKA MÖJLIGT OAVSETT KÖN

Font - Lika möjligt oavsett kön

När eleverna lämnar skolan är målet att de ska vara jämställda medborgare – fria att välja sin egen väg. Men vad krävs för att nå dit? Hur ska skolan jobba för att få eleverna att känna att allt är lika möjligt – oavsett kön? Lärlabbet besöker Frejaskolan i Gnesta.

Medverkar gör även Kristian Haggärde, Lisen Olsson, Lotta Björkman och Ben Kenward.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

GENUSMEDVETENHETENS TRE FACETTER

Kristina Andersson © Foto: Privat
Kristina Andersson © Foto: Privat

När man arbetar med genus i undervisningssammanhang så är det vanligaste att man lägger det som en strimma utanför ämnesinnehållet, mer som ett allmänpedagogiskt eller allmändidaktiskt perspektiv. Därför är jag glad över att Lärlabbet uppmärksammar genusperspektivet som en aspekt i ämnesundervisningen. Jag menar att genus och genuskunskap ska ses som en del av lärarens ämnesdidaktiska kompetens och för att bena ut vad den kompetensen består av så brukar jag beskriva den som genusmedvetenhet sedd genom tre olika facetter. Eftersom jag själv arbetar med naturvetenskap, väljer jag att exemplifiera detta med dessa ämnen. Den första facetten – genusmedvetenhet i relation till lärarens egna föreställningar – handlar om att läraren riktar sin uppmärksamhet inåt och granskar sig själv och försöker få tag på sina egna föreställningar om kön/genus. I den andra facetten – genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaperna – sätts strålkastarljuset på NO, biologi, kemi eller fysik, där dessa ämnen blir problematiserade och granskade. Slutligen den tredje facetten som är genusmedvetenhet i relation till eleverna och deras ”genusgörande” i klassrummet. Det handlar om lärarens kunskap om sina elever för att kunna åstadkomma förändringar/förbättringar i den naturvetenskapliga undervisningen.

Läs mer

ATT VARA EN GENUSMEDVETEN ÄMNESLÄRARE
– VAD INNEBÄR DET?

Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR
Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR

Alla samhällen har normer. De kan vara positiva och bidra till utveckling men de kan också vara negativa och begränsande. Det finns en rad forskning som visar hur lärare behandlar sina elever olika utifrån kön och hur detta kan vara begränsande för individerna i en skola som enligt styrdokumenten ska vara demokratisk och  främja jämlikhet och jämställdhet. I vissa ämnen lyfts demokrati och jämlikhet fram mer tydligt i ämnes- och kursplanerna men alla lärare har en skyldighet att arbeta för de värden som lyfts fram i styrdokumenten. För att kunna göra detta fullt ut krävs det genusmedvetna lärare.

Läs mer

TEMA: GENUS
– SKOLÄMNEN OCH GENUS

Font - Skolämnen och genus

Skillnaden mellan flickors och pojkars resultat i skolan blir allt större. Hur kan lärare arbeta i de olika ämnena för att utjämna dessa skillnader? Hur kan undervisningen bli bättre i alla ämnen för alla elever – oavsett kön?

Lärlabbet besöker Lars Samuelsson och Kristina Hedberg på Västra skolan i Falun. Medverkar gör även Joakim Dalenbäck, Frida Grimm, Mia Heikkilä och Kristina Andersson.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se