TEMA: LÄRARSTUDENT –
RELATIONSBYGGEN

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man? Och hur personlig kan man vara utan att bli för privat?

Anna Wistrand undervisar på lärarprogrammet vid Örebro universitet. I programmet ger hon konkreta råd och tips till lärarstudenterna Mimmi Klemets och Yohanna Araya.

Vi träffar även Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 på Malmaskolan i Kolsva. Hon visar  bland annat hur hon jobbar i mötet med elever som har svårt att kommunicera och hur hon bygger relationer till sina elever såväl i som utanför klassrummet.

– Att bygga goda relationer till sina elever är nyckel till en fungerande undervisning, menar Emelie.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

ATT SKAPA GODA RELATIONER

Mimmi Klemets © Foto: Erik Amkoff / UR
Mimmi Klemets © Foto: Erik Amkoff / UR

Att det är viktigt med goda relationer mellan elever och lärare för att skapa en bra undervisning blev tydligt när jag, Anna, Johanna och Jenny diskuterade relationsbyggen i Lärlabbet Student. Kanske är det rentav en förutsättning för att nå lyckade skolresultat? Det verkar faktiskt så! På Malmaskolan i Kolsva finns bevis som tydligt pekar i den riktningen och vi var alla överens i våra diskussioner om att det nog är värt att lägga ner en hel del tid på just det att skapa goda relationer.

Det finns mycket som försvårar arbetet med att lyckas med sina relationsbyggen som lärare, bland annat tidsbrist och att det alltid finns elever som, av olika anledningar, ”stänger ut” läraren och kanske även annan skolpersonal. Här uppstår en liten konflikt då det enda (eller åtminstone bästa) sättet att nå fram till alla elever är att ge dem tid. Så, tidsbristen till trots, kan en lärare vinna mycket i längden på att i början av en termin lägga ner extra mycket tid och jobb på just relationerna. Det behöver inte vara ett jättestort projekt, en sådan sak som att uppsöka eleverna i uppehållsrummet eller äta några luncher i matsalen kan vara en nog så bra början.

Nyckeln till goda relationer verkar alltså vara att lära känna sina elever. Första steget är alltid att lära sig deras namn men sedan gäller det att få mer på fötterna än så, målet är att se det individuella i individerna och förstå vad de gör och framförallt varför de gör så. Samtidigt handlar goda relationer också om att kunna sätta gränser och att alltid ha en trygghet i form av ömsesidig respekt att falla tillbaka på. Vi är inte lärare för att vara alla elevers bästa vän utan relationen är i grunden alltid asymmetrisk. Det är något som hela tiden också måste upprätthållas för att läraren i slutändan ändå alltid är ledaren i klassrummet och det ledarskapet ska aldrig behöva ifrågasättas.

Mimmi Klemets,
lärarstudent Eskilstuna

ANNELI FRELIN –
RELATIONER MELLAN ELEVER

Anneli Frelin är docent och universitetslektor i didaktik vid Högskolan i Gävle. Bakgrund som mellanstadielärare, forskar om lärarprofessionalitet, lärar-elevrelationer och andra skolrelationer. Vill att alla elever ska få känna att skolan är deras hemmaplan. Tillhör forskargruppen STORIES och har nyligen föreläst runt om i landet om forskningsprojektet Skolans mellanrum tillsammans med Jan Grannäs.

MEDVERKANDE: RELATIONSBYGGEN

Mimmi Klemets © Foto: Erik Amkoff / UR
Mimmi Klemets © Foto: Erik Amkoff / UR

Mimmi Klemets
Studerar sedan fem år tillbaka på ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasiet i ämnena svenska och samhällskunskap och examineras vid jul i år. Hon arbetar även halvtid som lärare i svenska som andraspråk för nyanlända gymnasieungdomar i Eskilstuna sedan tre år tillbaka.

Yohanna Araya © Foto: Erik Amkoff / UR
Yohanna Araya © Foto: Erik Amkoff / UR

Yohanna Araya

Anna Wistrand © Foto: Erik Amkoff / UR
Anna Wistrand © Foto: Erik Amkoff / UR

Anna Wistrand
Har arbetat som ämneslärare på gymnasiet i tolv år, men är nu lärare på Lärarprogrammet på Örebro universitet. Hon ser det som en förmån att få vara en del av unga människors lärande och utveckling. Att relationen mellan lärare och elev har betydelse och ger förutsättningar för lärande är erfarenheter som har blivit en drivkraft för fortsatta studier inom relationell pedagogik.

VIDGADE KUNSKAPER

Martin Younakhir © Foto: Erik Amkoff / UR
Martin Younakhir © Foto: Erik Amkoff / UR

I början, såsom många saker här i livet, var det lite nervöst att prestera framför ett flertal kameror samt teamet av UR:s personal på plats. Men så fort sändningen började så kände jag ett enormt lugn. Det var som att kliva in i ett klassrum som vilken dag som helst. Att få delta i ett sådant program med så många kunniga människor, inte bara inom läraryrket utan även skaparna bakom hela konceptet var en ära. Det var en lärdom som en pedagog kanske aldrig får uppleva i klassrummet eller på arbetsplatsen. Att komma från olika orter och skolor till att enas och forma en konsensus över ett visst ämne var otroligt lärorikt. I början tänkte jag att ”Om jag har det så på min skola så lär det vara så i alla andra skolor”, men det är en skillnad, och Lärlabbet är en samlingsplats för exponeringen av dessa olikheter (om det förstås finns). Det sköts på ett konstruktivt sätt där man ger och tar, ingenting är egentligen fel, det är sättet pedagogerna gör det i skolan som är avgörande för en lyckad klass/arbetsmiljö.

I själva praktiken så kändes det lite ”stjärnfyllt”: smink, stylist på plats, personer som dirigerar och att jag stod i centrum för en sådan tillställning. Det var en fantastisk upplevelse och jag skulle kunna göra om det flera gånger om, tveklöst.

Det som var så otroligt relaterat till min specifika kompetens under inspelningens gång var allting jag fick lära mig inom temat ledarskap. Att kroppsspråket är oerhört viktigt visste jag redan, men att ha så många ”tricks” var kul att få uppleva/lära sig (som vi fick se under inslagen). Tydligheten var något annat som var väldigt betonat i programmet, det är alltid bra med framförhållning, speciellt inom läraryrket. En lärare/pedagog kan inte komma oförberedd och räkna med att allting löser sig, eleverna snappar upp det, de ser att man är oförberedd, och när en lärare är det, så kommer eleverna att ifrågasätta det. Att få ta del av detta ger mig en större inblick och definitivt bättre förutsättningar i mitt yrke till att lyckas ännu bättre. Det finns alltid saker och ting som går att förbättra och Lärlabbet är en av de bästa plattformarna för det anser jag. Inte bara för ens självförtroende, utan för en bredare kompetens inom läraryrket, mer förutsättningar på arbetsplatsen samt vidgade kunskaper.

Martin Younakhir

TRE RÅD FÖR BÄTTRE LEDARSKAP

John Steinberg © Foto: Erik Amkoff / UR

Pedagogyrket är ett ledarskaps- och artistyrke. Sitter ledarskapet rätt infinner sig arbetsro och arbetsglädje. Det gäller att betrakta sig som artist och att jämföra sig med idrottsmän och kvinnor, skådespelare, musiker och cirkusartister som tränar mycket och skaffar sig coacher för att ta reda på vad som kan bli bättre. När eleverna vet att du vill dem väl, ser att du förstår deras motivation – och du bemästrar de små detaljerna i ditt bemötande och ledarskap blir det en positiv stämning och leder till bättre resultat.

Vid inspelningen av Lärlabbet-student mötte jag två entusiastiska unga blivande lärare och det var otroligt stimulerande att känna deras lust att ta itu med utmaningarna det innebär att samla sina grupper och leda till engagemang och kunskap. Jag gjorde mitt bästa för att visa exempel på icke-verbala signaler som hjälper. Samtidigt är det viktigt att påminna om att det inte bara är viktigt att tänka på ”kontrollmekanismer” utan också på hur man knyter an till eleverna och tar vara på deras intressen och sätt att lära sig.

Tre råd:

  • Visa att du vill eleverna väl.
  • Träna på de små detaljerna.
  • Led med både värme och struktur.

John Steinberg

MARCUS SAMUELSSON –
DATORSIMULERAT LEDARSKAP

Marcus Samuelsson är leg. slöjdlärare och biträdande professor i pedagogik vid Linköpings universitet. Han utbildar F-3 och 4-6 lärare om ledarskap i klassrummet. Marcus forskar även om klassrumsledarskap och simuleringar som ett sätt att träna klassrumsledarskap. Han brinner för att blivande lärare skall lämna lärarutbildningen bättre förberedda på att leda klassrummet på ett förebyggande, medvetet, långsiktigt och tålmodigt sätt.

MEDVERKANDE: LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Jinnie Stork © Foto: Erik Amkoff / UR
Jinnie Stork © Foto: Erik Amkoff / UR

Jinnie Stork studerar grundlärarprogrammet med inriktning åk 4-6, med ämnena svenska, svenska som andraspråk, engelska, matematik samt NO & teknik på Umeå universitet. Hon vill bli lärare för att få se och stötta kunskapsutveckling, och samtidigt medverka till att göra lärandet roligt och engagerande. Just nu när hon ett intresse av bedömning, både för lärande och av lärande.

Martin Younakhir © Foto: Erik Amkoff / UR
Martin Younakhir © Foto: Erik Amkoff / UR

Martin Younakhir studerar till Ämneslärarprogrammet inom Engelska samt Svenska som andraspråk med inriktning mot Gymnasieskola/VUX på Stockholms Universitet. Han tog examen i juni 2016 och har jobbat som lärarvikarie sedan sex år tillbaka. Har även varit frontfigur för lärarprogrammet på Stockholms Universitet inom språk i ”Egentligen kampanjen” två år i rad. Född och uppvuxen i Irak men flyttade till Skövde kommun år 1997 och har spenderat en stor del av sitt liv där.

John Steinberg © Foto: Erik Amkoff / UR
John Steinberg © Foto: Erik Amkoff / UR

John Steinberg har uppmuntrat, utmanat och utbildat lärare i drygt 45 år. Han är fil dr i pedagogik och författare till 50 böcker. Han har arbetat som rektor och var programledare för UR programmet ”Dr John”. ”Pedagogyrket är ett ledarskapsyrke”, säger John. Trygghet i sitt ledarskap är nyckeln till arbetsro och arbetsglädje. John har observerat hundratals lektioner och kan konstatera att eleverna har rätt – ”sträng” men snäll fungerar!

TEMA: LÄRARSTUDENT –
LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Varför är det så viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man riktigt bra på det?

John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenterna Jinnie Stork och Martin Younakhir och ger konkreta råd på hur de kan leda undervisningen.

Vi träffar även Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9 på Karlbergsskolan i Köping. Hon berättar om sin ledarroll i klassrummet, hur hon engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

– Eleverna ska vara trygga med vad som gäller på lektionen. Först då är jag en bra ledare, menar Dobrila.

Programmet ser du även på URskola.se

SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION

Agneta Olander © Foto: Erik Amkoff / UR
Agneta Olander © Foto: Erik Amkoff / UR

Ett förebyggande arbete med rutiner för att säkerställa samverkan och kommunikation mellan elever, lärare och annan personal är centralt och förutsättning för en god arbetsmiljö. Med öppet klimat där det finns stor flexibilitet att prova nya arbetsmetoder och där organisationen genomsyras av delaktighet och kommunikation skapar stabilitet i verksamheten.

Att verka för en välfungerande arbetsmiljö, med systematiskt arbetsmiljöarbete, är för mig en självklarhet. Rutiner som är framtagna tillsammans; för att åstadkomma en arbetsmiljö där gemensamma värden och förhållningssätt finns i vardagen. Att tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare driva ett målmedvetet kvalitetsarbete är det som jag drivs av; i mitt ledarskap.

Läs mer