TEMA: LÄRARENS ARBETSMILJÖ

Font - Lärarens arbetsmiljö

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? Visättraskolan i Huddinge är en arbetsplats där personalen trivs och stannar kvar. Rektor Semira Vikströms mål är att få alla att dra åt samma håll. För att det ska lyckas behöver alla medarbetare känna sig engagerade och sedda, och att man lyfter både det som är jobbigt och det som är bra. Läraren Henrik Bartoldsson håller med sin rektor och betonar vikten av att visa omtanke.

– Det finns en öppenhet kring att man ibland behöver hjälp. Det gör att andan blir tillåtande och att man hjälper varandra, säger Henrik

Medverkar gör även Agneta Olander, Elin Lavén och Carola Aili.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

SAMVERKAN OCH KOMMUNIKATION

Agneta Olander © Foto: Erik Amkoff / UR
Agneta Olander © Foto: Erik Amkoff / UR

Ett förebyggande arbete med rutiner för att säkerställa samverkan och kommunikation mellan elever, lärare och annan personal är centralt och förutsättning för en god arbetsmiljö. Med öppet klimat där det finns stor flexibilitet att prova nya arbetsmetoder och där organisationen genomsyras av delaktighet och kommunikation skapar stabilitet i verksamheten.

Att verka för en välfungerande arbetsmiljö, med systematiskt arbetsmiljöarbete, är för mig en självklarhet. Rutiner som är framtagna tillsammans; för att åstadkomma en arbetsmiljö där gemensamma värden och förhållningssätt finns i vardagen. Att tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare driva ett målmedvetet kvalitetsarbete är det som jag drivs av; i mitt ledarskap.

Fortsätt läsa

SAMMANHÅLLEN TID – EN PRIORITERING MED FLERA FÖRDELAR

Elin Lavén © Foto: Erik Amkoff / UR
Elin Lavén © Foto: Erik Amkoff / UR

En otroligt trevlig upplevelse att få sitta och diskutera vår arbetsmiljö med Agneta och Carola. En framgångsrik rektor och en inspirerande forskare som delar med sig av sina erfarenheter och kunskap. Utifrån både vår diskussion och de reportage vi fick ta del av så framkommer tydlighet, öppna dörrar, lyhördhet och omtanke som några betydelsefulla nyckelord för en god arbetsmiljö. Att ha en skolledning som driver ett arbete för att alla ska känna delaktighet i sin verksamhet är också av stor betydelse.

Fortsätt läsa

FÖRÄLDRAR OCH MEJL

Nina Jonsson © Foto: Privat
Nina Jonsson © Foto: Privat

För drygt ett år sedan blev jag intervjuad i DN om mejl och föräldrar. Budskapet i artikeln var att vi skolledare, och lärare, får många mejl från föräldrar och att det tar mycket av vår arbetstid att hantera dessa mejl. Arbetstid som tas från tid med eleverna. Det stod i artikeln att jag fick 100 mejl om dagen från arga föräldrar och det var ju inte riktigt vad jag sa, utan jag sa att jag får runt 100 mejl om dagen och flera av dem är från föräldrar, men inte alla 100 såklart. Några mejl om dagen från föräldrar är inte problemet och i synnerhet inte när det är konkret och bra feedback – det vill vi alla ha för att kunna utvecklas. Problemet är när föräldrar vill kliva för långt in i den inre organisationen och styra och för att göra detta skickar de upprepade mejl för att få sin vilja igenom. När de inte får som de vill mejlar de ibland hela klassens föräldrar, skolchef och kanske ett par politiker. Det är denna typ av agerande och mejlande som är ett problem. Jag ska ge ett konkret exempel för att förtydliga.

Fortsätt läsa

REPORTAGE – LÄRARENS ARBETSMILJÖ

Visättraskolan i Huddinge är en arbetsplats där personalen trivs och stannar kvar. Rektor Semira Vikströms mål är att få alla att dra åt samma håll. För att det ska lyckas behöver alla medarbetare känna sig engagerade och sedda, och att man lyfter både det som är jobbigt och det som är bra. Läraren Henrik Bartoldsson håller med sin rektor och betonar vikten av att visa omtanke.

– Det finns en öppenhet kring att man ibland behöver hjälp. Det gör att andan blir tillåtande och att man hjälper varandra, säger Henrik

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

MEDVERKANDE – LÄRARENS ARBETSMILJÖ

Agneta Olander
Agneta Olander © Foto: Erik Amkoff / UR

Agneta Olander
Rektor på Tolvåkerskolan i Löddeköpinge, Kävlinge kommun, högstadieskola med ca 500 elever. Har en utbildning och erfarenhet omfattande mellanstadielärare, speciallärare, högstadielärare, arbetslagsledare och  projektledare. Som projektledare har hon drivit skolutvecklingsprojekt om elevers och lärares lärande. Hennes intresse för forskning resulterade i en kandidatexamen i pedagogik med forskningsförberedande inriktning. Hennes drivkraft är baserad på ett målmedvetet ledarskap där delaktighet och en god arbetsmiljö är en självklarhet. En skola med ett öppet klimat där det finns stor flexibilitet och vilja att  prova nya vägar och arbetsmetoder är också den skola där organisationen genomsyras av goda grundstrukturer. Ett välfungerande kvalitetsarbete med systematisk utvärdering och analys är en skola som stödjer elevernas lärande och utveckling.

Carola Aili
Carola Aili © Foto: Erik Amkoff / UR

Carola Aili
Forskare inom frågor som rör arbetsdelningsprocesser och arbetsorganisering i kunskapsintensiva yrken. Hon har särskilt studerat lärares arbete i forskning finansierad av Vetenskapsrådet respektive AFA-försäkring. Hon har i sina studier visat att 10% av lärarnas arbetstid går åt till strulande datorer och att många lärare har arbetsdagar då de helt får prioritera bort arbete som har med förberedelse av den närliggande undervisningen att göra. Som projektledare har hon drivit skolutvecklingsprojekt om skolans möte med de nyanställda lärarna och byggandet av system för mentorskap och skrivit en bok om detta. Carola är lektor i pedagogik med inriktning mot lärande i arbetslivet vid Sociologiska institutionen på Lunds universitet. Hon tillhör en av de tvärveteskapliga forskarmiljöer som fick del av årets Pufedorfmedel för projektet Work and Organization in the Digital Age. Där hon särskilt ansvarar för området som rör lärares arbete.

Elin Lavén
Elin Lavén © Foto: Erik Amkoff / UR

Elin Lavén
Sedan 16 år tillbaka arbetar hon som 1-7 ma/no-lärare på Träkvista skola på Ekerö. Undervisar idag år 4-6 i ma, no och är förstelärare på skolan. Hon har genomfört två Learning Study med inriktning matematik. – Att arbeta med sammanhållen tid är en otrolig drivkraft. Det ger mig möjligheten att undervisa på ett varierat sätt och utveckla fler förmågor under samma arbetspass och på så sätt nå djupare förståelse och bättre sammanhang för eleverna. Jag får även chansen att nå alla elever, säger Elin.

Nina Jonsson
Nina Jonsson © Foto: Privat

Nina Jonsson
Rektor på Södermalmsskolan i Stockholm Stad sedan våren 2009. Arbetade tidigare som biträdande rektor på Nya Elementar skola i Stockholm Stad. I grunden lärare i svenska, engelska och svenska som andraspråk för årskurserna 4-9. Hon har även arbetat som lärare i Nacka kommun i många år och då främst undervisat i årkurserna 7-9.

BEMÖTANDE OCH INKLUDERING

Lina Delvert © Foto: Erik Amkoff / UR
Lina Delvert © Foto: Erik Amkoff / UR

Jag fick i uppgift att tänka högt om alla tankar och känslor som uppkommit under och efter min medverkan i lärlabbets Tema: elevhälsa.

Som skolkurator har jag mitt fokus på bemötande och inkludering.

För mig handlar det om att vara tydlig med känslor, tankar och behov för att få till kommunikation, reflektion och utveckling.

”Jag kan inte minnas när jag senast var så här nervös” berättar jag för dem som frågar hur det känns. Jag lägger snabbt till; varje dag peppar och motiverar jag eleverna att utmana sin nervositet oro, rädsla eller ångest… och gissa om jag är stolt över varenda en av dem för de framsteg de gör! Vilket mod de har. Mmm.. Då måste jag väl försöka jag med, att prova något nytt.

Fortsätt läsa

BARN SOM UPPLEVT TRAUMA

Erik Rova © Foto: Privat
Erik Rova © Foto: Privat

Att arbeta traumamedvetet i skolan är ett bra sätt att bidra till ett traumatiserat barns återhämtning  och utveckling.

Merparten av läkeprocessen efter trauma sker i vardagliga miljöer, utanför terapirummet. Därför är det viktigt för alla som möter utsatta barn och ungdomar, inte bara för psykologer och terapeuter, att ha kunskap om vilka behov någon som upplevt trauma har.

Utifrån de senaste årtiondenas forskning och litteratur om trauma och resiliens har den australiensiska psykologen Howard Bath formulerat vad barn som upplevt trauma behöver (Bath 2008; 2015).

Om vi i skolan utgår ifrån dessa behov kan vi skapa förutsättningar för att läka, lära och utvecklas. Fortsätt läsa

KNAPP EKONOMI I EKONOMISKT VÄLMÅENDE OMRÅDEN

Anne Harju © Foto: Erik Amkoff / UR
Anne Harju © Foto: Erik Amkoff / UR

Under de år som jag forskat och pratat om barns perspektiv på sin vardag med knapp ekonomi, har jag funderat på hur skolor och skolpersonal i ekonomiskt välmående områden förhåller sig till detta. Finns det en medvetenhet om dessa barns situation? För en sak är säker, barn i familjer med knapp ekonomi finns i alla slags bostadsområden och skolor.

Min och andras forskning visar att barnen själva, oavsett var de bor, känner av familjens knappa ekonomi i förhållande till möjligheter till social- och materiell delaktighet, men också nödvändig konsumtion som kläder och mat. Det gäller även i skolan, där allt som handlar om att ta med sig pengar eller saker ofta ger upphov till stress och ångest. Det kan handla om en matsäck till utflykter, frukt, skridskor man inte har, pengar till klassresor och andra utflykter och pengar till klasskassa. Genom föräldrars och barns berättelser kan jag se en skillnad på hur skolor i olika områden förhåller sig till detta. Föräldrar som bor i ekonomiskt mer utsatta områden berättar att skolpersonal aldrig eller sällan ber dem att bidra med pengar eller saker, medan föräldrar i mer ekonomiskt välmående områden ger uttryck för att det inte finns en förståelse för att de har svårt att ge ekonomiska bidrag.  Många påtalar också att det finns en oförståelse från andra föräldrar. Det hade varit intressant att veta mer om hur rektorer och skolpersonal i mer ekonomiskt välmående skolor tänker kring och förhåller sig till ekonomiskt utsatta barns skolvardag.

Anne Harju