TEMA: FORSKNING I KLASSRUMMET
– TEORI I PRAKTIKEN

Erik Sigurdson och Ulrika Németh. Foto: Lil Trulsson/UR
Erik Sigurdson och Ulrika Németh. Foto: Lil Trulsson/UR

Skolans undervisning ska ske på vetenskaplig grund. Men hur kopplar man ihop teori och praktik – och hur gör man sin undervisning bättre med hjälp av forskning?

Lärlabbet besöker Globala gymnasiet i Stockholm där en grupp forskarutbildade lärare har startat fortbildning i ämnesdidaktik för andra lärare i kommunen. Thérèse Halvarson Britton är lektor och leder seminarier i religionsdidaktik.

– De vi vill är att lärarna ska komma härifrån och känna att man har ett nytt tänk till sin undervisning, men som är baserad på den didaktiska forskningen, säger Thèrése.

Medverkar gör även Ulrika Németh, Erik Sigurdson, Inger Eriksson och Birgitta Berne.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

FORSKNING MED OCH FÖR LÄRARE

Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR
Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR

Att sammanfatta fyra stora frågor på fyra minuter. Det var uppdraget jag fick när jag som ansvarig för Skolforskningsinstitutet hade tackat ja till att medverka i Lärlabbet.
Men varav hjärtat är fullt…Så, fantastiskt att då få möjligheten att utveckla sig lite mer här i bloggform! Så här kommer svaren i lite längre format helt enkelt.

Läs mer

TÄTARE SAMARBETE
MELLAN AKADEMI OCH SKOLA

Ingela Bursjöö. Foto: Lil Trulsson/UR
Ingela Bursjöö.  Foto: Lil Trulsson/UR

Jag vet att förutsättningarna runtom i landet skiljer sig åt, men framför allt ser jag att situationen märkbart förbättrats de senaste åren för att få ett tätare samarbete mellan akademi och skola. Men än har vi inte det scenario jag helst vill se, för jag tror det behövs en kritisk massa, en täthet i storleksordningen en forskarutbildad lärare på 100 lärare.

Läs mer

TEMA: FORSKNING I KLASSRUMMET
– HITTA TILL FORSKNINGEN

Isabella Grybe, Ingela Bursjöö och Katrin Lilja Waltå. © Foto: Lil Trulsson/UR
Isabella Grybe, Ingela Bursjöö och Katrin Lilja Waltå. © Foto: Lil Trulsson/UR

Skolans undervisning ska vila på vetenskaplig grund men hur hittar
lärare forskning som går att använda i klassrummet –
och vilka arenor finns där forskare och lärare kan mötas?

Lärlabbet besöker Skåne och en grupp forskarutbildade lärare som gått ihop och driver föreningen VIS, Vetenskap i skolan. De arbetar för att göra ny forskning mer lättillgänglig för lärare i regionen.

– Eleverna får verktyg, metoder och strukturer för att själva arbeta mer vetenskapligt, säger Therese Blomberg i VIS.

Medverkar gör även Katrin Lilja Waltå, Ingela Bursjöö, Maria Brännström, Lena Adamson och Per-Daniel Liljegren.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

GÖR DET PÅ SPRÅK MAN FÖRSTÅR

Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR
Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR

Studiehandledning på modersmål är benämningen på en viktig form av stödundervisning i den svenska skolan. Den ska hjälpa elever som annars riskerar att inte bli godkända i ett eller flera ämnen att nå kunskapsmålen.

Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
ATT UTVECKLA KUNSKAPERNA

Anette Petersson och Saima Glogic © Foto: Lil Trulsson/UR
Anette Petersson och Saima Glogic © Foto: Lil Trulsson/UR

Det är viktigt att undervisningen utgår från nyanlända elevers tidigare kunskaper och erfarenheter.
Hur gör man det – samtidigt som eleverna lär sig svenska?

Lärlabbet besöker Agneta Guhrén, lärare på Språkintroduktion på Lindeskolan i Lindesberg. En skola där nyanlända elever snabbare kan gå ut i enskilda ämnen.

– Där blir eleverna en tillgång i undervisningen, säger Agneta.

Medverkar gör även Anette Petersson, Saima Glogic, Kate Seltzer och Anne Reath Warren

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

SOCIAL INKLUDERING
AV NYANLÄNDA ELEVER

Eva Skowronski. Foto: Lil Trulsson /UR
Eva Skowronski © Foto: Lil Trulsson / UR

Något jag önskar jag hunnit säga under min intervju i programmet var att även om många elever i min undersökning hade det ensamt och jobbigt under sin första tid i reguljär undervisning, så var det för de flesta en övergående fas.

Den stigmatiserade position, som jag berättar om i intervjun att man kan ha i skolan som nyanländ och nybörjare på svenska språket, är inte statisk utan förändras förstås över tid. Men lärare kan göra mycket för att hjälpa elever att mötas så att det inte behöver ta så lång tid. Och lärare kan göra en hel del för att höja nyanlända elevers sociala status på skolan. Jag försöker komma med lite tips i programmet, även om det blir kort.

Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
VARA TRYGG OCH HÖRA TILL

Isabella Grybe, Osman Cloarec och Elisabeth Carlsson. Foto: Lil Trulsson /UR
Isabella Grybe, Osman Cloarec och Elisabeth Carlsson. Foto: Lil Trulsson /UR

Forskning visar att nyanlända elever ofta känner sig otrygga och utanför i skolan. Vad kan skolan göra för att skapa en trygg miljö där eleverna släpps in och blir sedda?

Lärlabbet besöker rektorn Eva-Karin Rönnfors och Fårösundsskolan på Gotland.
Då en liten ort plötsligt får många nya invånare ställs även skolan inför nya utmaningar. Det här skedde i Fårösund när kommunen bestämde sig för att ta emot flyktingar och framför allt ensamkommande barn.

– Utmaningen är att alla elever ska känna sig säkra, trygga och respekterade. Det har vi utgått ifrån och det är en utmaning varje dag, säger Eva-Karin Rönnfors.

Medverkar gör även Osman Cloarec, Elisabeth Carlsson, Eva Skowronski och Henry Ascher.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se