TEMA: LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
– SAMTALA OM TEXTER

Font - Samtala om texter

Svenska elever har allt svårare att förstå vad de läser. Ett effektivt sätt att hjälpa eleverna in i texten är att ha strukturerade textsamtal – i alla ämnen. Hur gör man det?

Lärlabbet besöker läraren Malin Öberg och hennes kollegor på Obbola skola i Umeå. Genom allt fler samtal om text får de läsovana redskap och hjälp av kompisarna att sätta ord på sina tankar.

– När eleverna pratar tillsammans om texter så lyfter de varandra, säger Malin.

Medverkande gör även lärarna Jenny Edvardsson och Joakim Lundman samt Barbro Westlund, lektor i läs- och skrivutveckling. Samtal även med Pia Visén, fil. dr i språkdidaktik.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

ATT SAMTALA OM TEXT – VAD, VARFÖR OCH HUR?

Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR
Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Att läsa är bland det roligaste jag vet. Jag läser gärna och mycket. Mina elever delar inte mitt intresse. För många av dem är det där med läsning svårt. Visst, de kan läsa en text men det är inte alltid att de på djupet förstår texten och ibland kan deras förförståelse göra att de missförstår det de läser.

För att stötta och hjälpa mina elever har jag de senaste åren börjat arbeta allt mer aktivt med riktad läsundervisning. Jag ger mina elever redskap och strategier som de kan ta med sig in i sina möten med olika texter. Jag visar dem hur jag läser, hur jag gör om jag kör fast i min läsning och tillsammans diskuterar vi textstrukturer och läser gemensamma texter. Mitt arbete har gett resultat. Eleverna kan läsa svårare texter och de kan också på ett helt annat sätt än tidigare samtala om sin läsning. De kan sätta ord på hur de använder sina strategier och de kan också förklara sina tolkningar av exempelvis en skönlitterär text. Det var kring detta med textsamtal som jag fick möjlighet att samtala om i Lärlabbets avsnitt ”Samtala om texter”. Efter programmet kände jag att alla de där konkreta tipsen, de som kan hjälpa en lärare vidare, aldrig hann med att diskuteras. De passar jag därför på att dela med mig av här.

Läs mer

ATT SAMTALA OM TEXT – TEXTSAMTAL

Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR
Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR

Förberedelserna inför inspelningen på TV-huset fredagen den 7 oktober skulle börja cirka kl. 13.45. Jag hade haft undervisning i grundlärarutbildningen på förmiddagen och såg fram emot det hela. Först togs jag emot av programkoordinatorn och sedan var det dags för sminkning, fotografering och lite förberedande samtal med diverse personer inför inspelningen.

Programmet skulle handla om textsamtal. Någon oro infann sig inte inför inspelnigen, men det betyder inte att jag var oberörd. Tvärtom. Sammanlagt skulle mitt inslag vara fyra minuter och jag hann fundera en del på vad som var viktigast att få med och vad jag kunde utelämna. Intervjun upplevde jag som ett naturligt och avspänt samtal mellan mig och intervjuaren. Inom mig hann jag tänka att vårt samtal är ju också en slags ”text”, dvs, en text, om än verbal, som sedan andra ska förhålla sig till och tycka till om, helt enkelt en slags metatext. Intressant att man kan göra sådana reflektioner, mitt under en inspelning, och ingen som ser programmet vet att man tänkt så!

Läs mer

TEXTSAMTAL

Pia Visén © Foto: Privat
Pia Visén © Foto: Privat

Textsamtal? Det är väl bara för diskussioner om skönlitteratur? Det är väl mest för de som gillar att prata på om litteratur och ”mellan raderna” och sånt? Vad ska det vara bra för, vi håller mer på med det praktiska?

Nja, ett textsamtal kan handla om vilken text som helst och kan ge möjlighet att förstå texten bättre och även att lära sig sätt att läsa andra texter med större förståelse. Textsamtal kan ge möjlighet att lära olika saker. Ett samtal om en skönlitterär text kan exempelvis utveckla kunskaper om berättarteknik och metaforer, om människors livsvillkor och om den egna individen och individens roll i samhället. Ett samtal om en ämnesspecifik text kan utveckla kunskaper om textens ämnesinnehåll och ge möjlighet att utveckla kunskap om hur ämnets texter kan läsas. Alla skolans ämnen bevarar och för kunskaper vidare i textform. Texterna ser visserligen mycket olika ut i olika ämnen, och även i samma ämne kan olika texter skilja sig åt. Svenskämnet har skönlitterära berättande texter och historieämnet har återberättande och förklarande texter som utreder orsaker till historiska skeenden. Designämnets eller kemins och svetsteknikens texter å andra sidan är ofta multimodala med såväl figurer och bilder som utredande, beskrivande och förklarande verbaltext.

Läs mer

NORM-PROJEKTET

Gustaf Skar © Foto: Privat
Gustaf Skar © Foto: Privat

I Norge är skrivande definierat som en ”grundläggande färdighet”. Det samma gäller läsning, räkning, IKT-kunskaper och muntlig förmåga. Att de är grundläggande betyder att dessa färdigheter uppfattas vara nödvändiga, ja helt väsentliga för att kunna klara alla skolans ämnen, i alla årskurser.

Begreppet grundläggande färdigheter kom med den senaste norska läroplanen, Kunnskapsløftet, som infördes år 2006. Men även om tanken var god visade det sig snart att det saknades goda redskap för att fullt ut omsätta den i förändrad undervisningspraktik. Rapporter indikerade att skrivande även efter läroplansreformen uppfattades som primärt norsklärares ansvar.

Läs mer

PROCESSINRIKTAD SKRIVUNDERVISNING

Catharina Tjernberg © Foto: Erik Amkoff / UR
Catharina Tjernberg © Foto: Erik Amkoff / UR

Den processinriktade skrivundervisningens möjligheter att ge alla elever goda förutsättningar i sitt lärande är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Att bli inbjuden att delta i Lärlabbet för att tala det var värdefullt och en utmaning som jag inte kunde motstå. Jag vill vara med och bidra till att öka kunskapen om hur vi kan skapa möjligheter för alla elevers delaktighet och lärande. Visst var det en utmaning, men med förväntan och spänning jag tog tåget till Stockholm den 20 september för att medverka i programmet Lärlabbet.

Läs mer

SKRIVANDET – EN SPÄNNANDE UTMANING

Margita Rönngren © Foto: Erik Amkoff / UR
Margita Rönngren © Foto: Erik Amkoff / UR

Vilken häftig dag det blev, min dag på tv-huset. Detta var helt klart något som jag gjorde utanför min komfortzon. Men jag visste när jag fick förfrågan om att delta i programmet att jag skulle ångra mig ifall jag inte skulle våga ge mig ut på lite ”fritt fall”. Det var en så annorlunda upplevelse, med smink, fotografering och att få vara en del i en studioinspelning. Det som kommer att lämna störst avtryck är det vänliga, professionella och pratsamma mötet med alla som var inblandade i Lärlabbet.

Läs mer

TEMA: LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
– UTVECKLA SKRIVANDET

Font - Utveckla skrivandet

I Sverige är vi ganska bra på läs- och skrivinlärning. Men nästa steg, att utveckla skrivandet, tycker många lärare är svårare. Hur gör man det?

Lärlabbet besökte svenskläraren Malin Larsson vid Alviksskolan i Bromma. Hon är övertygad om att språkutveckling sker hela tiden, på många olika plan. Därför varierar hon sin undervisning hela tiden, tränar elevernas olika förmågor parallellt och är inte rädd för att vara analog.

Medverkar gör även lärarna Margita Rönngren och Jonas Ingesson samt Catharina Tjernberg, universitetslektor i läs- och skrivutveckling. Samtal även med Gustaf Skar, fil. dr i utbildningsvetenskap.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

ATT SLIPPA MÖTA INTOLERANS

Amar Enochsson © Foto: Erik Amkoff / UR
Amar Enochsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Jag och Malin Mattsson Flennegård var inbjudna att tillsammans med programledaren Isabella Grybe diskutera vad man gör när man möter intolerans i skolans värld. För mig personligen skulle det nog passat bättre om vi fått diskutera vad man skall göra för att slippa möta intolerans i skolan.

På Bjursåsskolan 7-9 där jag jobbar hade vi förr olika temadagar några gånger per år. Vi insåg dock att dessa dagar ändå inte nådde fram till eleverna trots bra innehåll. Vi provade det mesta. Möten med överlevare från Tyskland, vi bjöd in personal från migrationsverket och ordnade möten mellan svenskar och invandrare. Bland annat dramatiserade vi fördomar om svenskar och invandrare för att sedan diskutera i grupper om det fanns någon sanning i påståendena eller om det var en fördom. Det vi kom fram till var att fördomarna om invandrare oftast just var fördomar medan fördomarna om svenskar ofta visade sig vara delvis sanna. Att dramatisera ett problem är oftast det bästa sättet att kunna uttrycka en svår sak då det inte är DU, utan rollen som har problemet.

Läs mer

DEN BÄSTA VERSIONEN AV MIG SJÄLV

Malin Mattsson Flennegård © Foto: Erik Amkoff / UR
Malin Mattsson Flennegård © Foto: Erik Amkoff / UR

Efter en – på ett positivt sätt – omtumlande dag i tv-studion hos Lärlabbet försöker jag samla mina tankar kring kloka och hållbara sätt att som lärare förhålla mig till elever som uttrycker olika former av intolerans. Jag märker att det hela tiden är två perspektiv som framträder.

Det första är vikten av att bygga relationer. Det är i mötet med varandra vi blir till och om det i detta möte finns nyfikenhet och empati så kan vilka hinder och svårigheter som helst överbryggas. När jag som lärare närmar mig en elev som bygger murar mot omvärlden, målar verkligheten i svart eller vitt och har negativa föreställningar om människor på grund av exempelvis deras könsidentitet, etnicitet eller religiösa tro behöver jag bära denna nyfikenhet och empati i min blick, i mina ord och i mina handlingar. ”Berätta hur du tänker”. ”Vad är det som gör dig så arg när vi pratar om det här?”. Att få möta en öppen fråga istället för ett direkt avfärdande kan fungera på samma sätt som när droppe efter droppe urholkar stenen. Jag blir som elev lyssnad på men behöver också förklara. Jag tas på allvar men måste också leta inom mig för att svara. I detta – visserligen långsamma och tålamodsprövande men långsiktiga – relationsbyggande behöver inte eleven känna sin identitet hotad eller sina tankar och åsikter diskvalificerade. Däremot ges läraren tillfälle att med sina frågor och sitt samtalande knuffa in nya perspektiv och reflektion vilket i sin tur är precis det som kan starta en process inne i eleven. I bästa fall en process som öppnar upp stängda dörrar och låsta positioner.

Läs mer