EN DAG SOM STUDIEHANDLEDARE

Tamar Ucar © Foto: Erik Amkoff / UR

”Vi hinner aldrig prata med varandra”

Den meningen hör jag från både studiehandledare och övrig personal i skolorna, och det är sant. Varken studiehandledaren eller klassläraren har tid att prata med varandra, mellan lektionerna.

Jag tror att vi är många som är överens om vikten av samarbete, men vi vet inte när och hur vi ska samarbeta. För det mesta har varken modersmålsläraren/studiehandledaren eller klass/ämnesläraren tid att ens växla några ord med varandra. Jag vet att många skolor har löst detta genom att anställa flerspråkig personal eller har studiehandledaren på skolan flera timmar i veckan. Det är bra, tycker jag. Den här lösningen fungerar bra när det gäller de större språkgrupperna. Men alla våra elever talar inte arabiska, dari eller somaliska idag. Skolan behöver hitta olika lösningar för alla elever. Lösningar för de små språken behöver se annorlunda ut, än för de större språken.

Studiehandledarna arbetar liksom alla andra pedagoger i skolan, 35 timmar i skolan och 10 timmar förtroendetid. För det mesta undervisar studiehandledare i modersmål också, vilket har många fördelar tycker jag. Om dessa fördelar får jag skriva om i ett annat inlägg.

En dag som studiehandledare

Dagen startar på en skola 08.20-09.40 för studiehandledning, sedan ska man skynda sig för att hinna till nästa skola där lektionen startar kl. 10.00. Oftast vill studiehandledarna följa klassens ordinarie tider, annars avbryter man lektionen, vilket upplevs störande för vissa. När studiehandledaren kommer till klassen för att handleda en elev tar han/hon ut eleven från klassen eller är med under lektionen och stöttar eleven under tiden lektionen pågår. I vilket fall som helst är studiehandledaren för det mesta oförberedd och vet inte vad han/hon ska hjälpa eleven med. Detta för att man inte har haft tid att samplanera eller samarbeta med ämnesläraren. Det händer att ämnesläraren skickar material med eleven som eleven ska jobba med under studiehandledningstiden, vilket inte är något som studiehandledaren har förberett innan lektionen. Lunchen äter studiehandledaren på skolan, i bilen (en macka) eller på nästa skola. Efter lunch hinner studiehandledare undervisa i 1-2 skolor till, samma sak gäller här, att anpassa sig efter skolans tider. Att anpassa sig efter skolans tider är stressigt men att inte veta vad man ska jobba med är ett hinder för elevens utveckling.

Om studiehandledaren skulle ha flera timmar i en och samma klass/skola, skulle schemat kunna se annorlunda ut och studiehandledaren skulle hinna samverka med klass/ämnesläraren på ett mer naturligt sätt. Men många studiehandledare har enstaka timmar i varje skola och tid för samplanering och samverkan med skolans övriga personal finns inte. Utöver den vanliga undervisningen har modersmålsläraren/studiehandledaren andra läraruppgifter, som att kontakta och samverka med hemmet, delta på möten, förbereda sina lektioner så gott det går mm.

En dag som klass / ämneslärare. 

Klassläraren har också sina arbetsuppgifter att sköta. I sin tjänst ska klass/ämnesläraren planera, undervisa, agera rastvakt, lösa konflikter, skriva omdömen, förbereda prov, rätta prov och elevtexter, skriva åtgärdsprogram, kontakta föräldrar, ha utvecklingssamtal och föräldramöte, samverka och delta på flera möten mm.

Var finns det tid för klass/ämneslärare och studiehandledare att samplanera och samverka? När ska studiehandledaren få lärarens planering och information om eleven för att kunna hjälpa eleven på rätt nivå och rätt ämne?

Varje enskild elev är en individ med olika behov. Skolan och studiehandledaren behöver avsätta gemensam tid för detta. Det kan vara en gång i veckan, en gång i månaden, men tid för samarbete bör finnas på bådas schema. Man kan också komma överens om att informera varandra via mail.

Jag är medveten om att en del skolor har kommit fram till olika lösningar för samverkan, oftast för de stora språkgrupperna. Men hur löser skolan samverkan mellan studiehandledare och klass/ämneslärare för de små språkgrupperna? Då tänker jag på språk som franska, pashto, polska, armeniska, ryska, turkiska, BKS (bosniska, kroatiska, serbiska), thailändska, kantonesiska, vietnamesiska osv.

Jag har inte en svaret som kan lösa hela situationen och som passar alla skolor och språk, men jag har en tanke som skulle kunna gynna många elevers skolframgång. Mitt tips är att varje arbetslag ska ha en lärare som ansvarar för att informera, planera, samverka och ha kontakt med studiehandledarna som är kopplade till arbetslagets elever. Den ansvariga läraren kan ha avsatt tid med studiehandledarna en gång i veckan för att samverka. En modersmålslärare/studiehandledare som kanske har många timmar i veckan i samma skola kan också ha någon timme extra i veckan för att samordna samverkan.

Redan när skolan beställer studiehandledning bör skolan tänka på hur man vill organisera studiehandledningen för just den elevens behov. Och när studiehandledaren får studiehandledning i en skola bör han/hon redan från början tänka på hur samarbetet ska gå till för just den skolan och eleven. Den enklaste lösningen tycker jag är att schemalägga tid för samverkan redan från början. För att detta ska vara möjligt behöver skola och huvudmän skapa rätt förutsättningar för både skola och studiehandledare.

Förutsättningarna kan vara:

1. En beställningsblankett (helst digital) där information om eleven, kartläggningar, elevens behov, vilka ämne eleven behöver stöd i, kontakt person i skolan, tid och plats för samarbete, tid för utvärdering finns.

2. Studiehandledaren får ta del av beställningsblanketten i sin helhet.

3. Klass/ämnesläraren och studiehandledaren träffas innan studiehandledningen sätts igång.

Jag tänker att för att studiehandledningen ska fungera krävs det att studiehandledningen organiseras mitt i verksamheten i det mån det går, och att det finns tid för samverkan och samplanering. Att ha gemensamma kompetensutvecklingsområden gynnar också våra gemensamma elever.

Tamar Ucar

2 comments

  1. Gudrun Brännberg

    Instämmer. Våra erfarenheter utgår från studiehandledning via fjärrundervisning. Samma förutsättningar gäller med fullständig beställning (inkl mål för studiehandledningen) med gemensamt uppstartsmöte och regelbunden uppföljning mellan studiehandledare och lärare. Det ger resultat.

    • Tamar Ucar

      Fjärrundervisningen efterfrågas mer och mer nuförtiden. Det är toppen att ni har en fungerande berksamhet.
      Jag tror jag lyssnade på dig under en konferens ”språk bygger broar” i Sundsvall för ca 3 år sedan. Kan det stämma?

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>