DATALOGISKT TÄNKANDE
– ATT LÖSA PROBLEM TILLSAMMANS MED DATORER

Fredrik Heintz © Foto: Erik Amkoff / UR

Att delta i Lärlabbet var en spännande erfarenhet. Känslan efteråt präglas av att det finns så mycket mer att säga! Därför är det befriande att kunna skriva av sig lite och ge en något fördjupad bild av det som diskuterades.

Vår värld blir allt mer digital. Datorer blir allt mer kapabla och allt mer automatiseras. Detta gör att dagens elever behöver nya kunskaper och förmågor. På samma sätt som skolan lär ut fysik, kemi och biologi behöver skolan lära ut en förståelse för den digitala världen. En viktig aspekt är kunna lösa problem tillsammans med datorer. För att kunna göra detta krävs det ett datalogiskt tänkande.

Datalogiskt tänkande är ett samlingsbegrepp för förmågor, färdigheter och förhållningssätt för att beskriva, analysera och lösa problem med tekniker från datavetenskapen så att datorer kan hjälpa till. Grunden är att skapa program och algoritmer med detaljerade steg-för-steg instruktioner bestående av sekvenser, alternativ, repetitioner och abstraktioner (SARA). Viktiga tekniker för att skapa dessa program är att bryta ner problem i mindre delar samt att hitta mönster och skapa abstraktioner utifrån dessa.

Vad är då programmerings roll? Programmering är till datavetenskap som experiment och laborationer är till fysik. Precis som det krävs en förståelse för fysik för att kunna designa ett bra experiment krävs det en förståelse för datavetenskap, dvs datalogiskt tänkande, för att designa bra program. Programmering är ett fascinerande och extremt kraftfullt verktyg. Datavetenskap och programmering ger oss helt nya möjligheter att analysera och förstå världen.

Som vi diskuterade i programmet och som inslaget från Knivsta visade kan datalogiskt tänkande införas i alla ämnen.

Den största utmaningen för att införa datalogiskt tänkande i skolan är utbildning och fortbildning av lärare. Det är väldigt viktigt att det är lärarna som själva äger frågan. Vi som är ämnesexperter kan ge exempel och förslag, men det är lärarna själva som måste känna sig bekväma med materialet och ta det till sig. Som tur är min erfarenhet från att jobba med lärare att de enkelt kan ta till sig grunderna, vilket Christina höll med om i programmet. Nyckeln är att utgå från lärarnas ämneskompetens. Datalogiskt tänkande kan ses som ett pedagogiskt verktyg som läraren kan använda för att lära ut sitt ämne. En pilotstudie jag genomförde våren 2015 visade att lärare enkelt kan komma igång med datalogiskt tänkande inom sitt ämne med begränsad kompetensutveckling och handledning. I studien fick 10 lärare från olika ämnen ta del av en halvdags workshop om datalogiskt tänkande samt en halvdags workshop med diskussion och handledning i hur datalogiskt tänkande kan användas i deras ämne. Därefter genomförde lärarna helt på egen hand tre aktiviteter med sina klasser: Hour of Code, en aktivitet utan dator samt en aktivitet med dator.

Vi lever i spännande tider och utvecklingen går rasande fort. Jag är övertygad om att vi går en ljus framtid till mötes, bland annat tack vare våra digitala verktyg och vår förmåga att jobba tillsammans med dem. De som har ett väl utvecklat datalogiskt tänkande kommer kunna forma och styra utvecklingen. Genom att skolan tar sitt ansvar och utvecklar elevernas datalogiska tänkande kommer fler kunna vara delaktiga och klyftorna minska. Att ge alla elever förutsättningarna som behövs för att vara aktiva, medvetna och kritiska medborgare i vårt samhälle är en stor styrka med svenska skolan som vi ska värna om och se till att utveckla genom att även stötta alla elever att utveckla sitt datalogiska tänkande.

Fredrik Heintz

One comment

  1. Pingback: Datalogiskt tänkande och formaliseringens fallgropar - Lärande och IT

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>