BEGREPPET DATALOGISKT TÄNKANDE

Karin Nygårds © Foto: Erik Amkoff / UR

Det är en ynnest att få diskutera med likasinnade men ändå lite oliktänkande personer, om ett ämne som ligger en närmast under huden. Oftast är jag i en situation där jag måste övertyga andra och då blir det sällan utrymme för att ta ett steg bakåt och vara den kritiska själv. Jag vet inte om det framkom under TV-inspelning, för även om vi fick tillfälle att diskutera fritt, var det ändå svårt att gå till djupet med det som bekymrar mig.

Det jag brottas mest med är faktiskt begreppet datalogiskt tänkande. Det användes för första gången av Seymour Papert runt 1980, som ett sätt att beskriva hur vi kan lära oss att få syn på vårt tänkande. Papert är i grunden matematiker som jobbade nära Jean Piaget i många år och blev inspirerad av Piagets konstruktivistiska syn på kunskap. Papert såg programmering av datorer som ett sätt att få syn på matematik och logik och konstruerade därför det första programmeringsspråket för barn, LOGO. Utifrån Papers idéer har produkter som LEGO Mindstorms och det välbekanta barnprogrammeringsspråket Scratch, utvecklats.

Datalogiskt tänkande är alltså i sin ursprungliga betydelse, en metod för eleven att få syn på sitt tänkande. Det är vad som bekymrar mig med begreppet. Att säga att vi ska införa datalogiskt tänkande i alla ämnen i skolan, är att säga att vi ska använda en viss metod, som rent krasst saknar vetenskaplig grund. Det skaver hos mig.

Jag är inte emot att vi använder metoden. Jag tror att den kan ha effekt, men det är just det, jag TROR, jag vet inte. Jag ser gärna att det görs studier som undersöker hur elevernas logiska tänkande faktiskt utvecklas av datalogiskt tänkande så att vi vet att det fungerar på fler sätt än att eleverna tycker att det är roligt.

Argumenten återkommer ofta, att eleverna har högre arbetsvilja, mer tålamod och större benägenhet att lösa problemen och omarbeta uppgifter. Det är såklart bra att det är så. Jag vill ändå vara försiktig med att använda det som argument för att införa datalogiskt tänkande och programmering i skolan. Det är inte på grund av att det är roligt som vi ska göra det. Vi måste rent av komma förbi det roliga och utsätta eleverna för det riktigt jobbiga uppgifterna. Utmana tänkandet och få dem att se sammanhangen i samhället och få dem att bli kritiska konsumenter. Jag vill mena att det är svårare att skapa kritiska konsumenter än producenter. Att göra egna spel är inte svårt. Att koppla ihop hur spelets kod hänger ihop med googles algoritmer är svårare. Det är där den stora utmaningen ligger.

Jag är övertygad om att skolans innehåll måste uppdateras för att bättre matcha dagens samhälle. Jag tror inte man kan vara en fullt ut delaktig medborgare om man inte förstår hur de digitala systemen fungerar. Det kunde i alla fall inte jag. Det är stor skillnad på hur jag relaterar till min dator och innehåll på nätet, efter att jag tagit ett litet kliv över till den andra sidan, från att ha varit lyckligt omedveten om hur datavärlden fungerade. Jag är däremot inte övertygad om att det är just datalogiskt tänkande som är vad vi ska införa i alla ämnen. Bara för att det går att göra, betyder inte att vi måste. Vi behöver fler lärare med kunskap om detta, så att lärarna kan vara med och utforma innehåll och metoder i skolan. Jag hoppas på fler kollegor att kunna diskutera detta med.

Karin Nygårds

8 comments

  1. Pingback: Datalogiskt tänkande | Kunskapsbank
  2. Håkan Fleischer

    Det är ytterligen problematiskt att nämna datalogiskt tänkande som ett sätt för eleven att få syn på sitt eget tänkande. Paperts anspråk är vederlagt med omfattande forskning sedan 30 år tillbaka. Paperts ”utveckling” av Piagets teorier är helt enkelt för långt dragen. Exempelvis har forskare som Pea och Mayer genomfört grundliga forskningsöversikter som visar tydligt att Paperts anspråk helt enkelt inte har bäring i verkligheten. Det hade varit önskvärt med en mer balanserad syn med andra ord. Skolutveckling kan inte och får inte bygga på romantisk mytbildning.

    • Lennart Rolandsson

      Jag vill gärna läsa de du refererar till, då du skriver ”Pea och Mayer genomfört grundliga forskningsöversikter ”.
      Skicka gärna refereserna som styrker ditt påstående. Jag vill minnas att Papert anv en variant av begreppet DT, vilket inte går att överföra rakt av till DT a la Wing. DT har med andra ord olika innebörd, vilket är en naturlig konsekvens av samhällets utveckling.

  3. Pingback: Kodning2 | Pearltrees
  4. Pingback: UR - susannestips | Pearltrees
  5. Fredrik Holmberg

    Jättebra skrivet om skolans fokus i informationssamhället. Kodning och programmering i all ära, men vi borde tala mer om avkodning/läsning. Man måste kunna läsa för att skriva väl.

  6. Lennart Rolandsson

    Datalogiskt tänkande är inte en metod. Det är snarare ett förhållningssätt. Människan har hållit på med det sedan länge; genom bl.a att automatisera, så att man skall kunna göra beräkningar mera exakt. Berättelser om samarbetet mellan Ada Lovelace och Babbage visar på just detta sätt att tänka. De hade ingen metod utan snarare en modell (analysmaskien) som hjälpte dem att tänka ett steg utöver det vanliga.

  7. Patrik Lilja

    Tack för en intressant reflektion Karin, ditt förhållningssätt i dessa komplexa frågor är inspirerande. Det är ytterst viktigt att få till den djupgående diskussion du efterlyser! Att hitta sätt att definiera och lära ut kunskaper och färdigheter relaterade till de digitala områdena är en komplex utmaning som kräver ett öppet sinne såväl som en vilja att pröva olika lösningar i praktiken.

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>