VERKTYG FÖR EVIDENSBASERAD KONFLIKTHANTERING

Jasmin Andersson © Foto: Erik Amkoff / UR
Jasmin Andersson © Foto: Erik Amkoff / UR

För lärarstudenter är konflikter och konflikthantering en del av skolvardagen. Efter två VFU-perioder i olika skolor och klassrumsklimat kan jag konstatera att hur skolledning och lärare arbetar spelar en viktig roll för vilken arbetsro som skapas i klassrummen. Jag har under min andra praktik fått hantera elever som vägrat stänga ned datorspel för att de inte spelat klart, elever som vägrat ta hörlurar ur öronen och elever som svurit åt mig när jag bett dem att vara delaktiga i undervisningen. Attityden i många skolor är att arbetsro, att lyssna på läraren och varandra samt att visa respekt inte är viktigt. I ett sådant klassrum uppstår ofta konflikter mellan lärare och elever och också mellan eleverna. Sverige toppar listan över OECD-länder med sämst arbetsro i klassrummen och över 15 procent av landets lärarstudenter har fått utstå våld, hot eller sexuella trakasserier under sin praktik. Så långt kan alltså konflikterna leda. Många studenter funderar på att hoppa av utbildningen på grund av detta (Skolvärlden 1/6-2016). Det är oförsvarbart och måste ändras, speciellt då vi vet att klassrum som präglas av ordning och arbetsro leder till bättre kunskapsresultat (OECD 2013).

Jag är en lärarstudent som brinner för mina ämnen och vill arbeta med eleverna så att de kan utvecklas så mycket som möjligt genom min undervisning. Då krävs ett tryggt klassrumsklimat där jag som lärare kan avvärja konflikter och skapa ordning. När jag så fick möjlighet att diskutera konflikthantering i Lärlabbet student, tackade jag givetvis ja. Vi är många lärarstudenter som längtar efter kunskap inom detta område. Jag och Daniel Darpe, lärarstudent från Uppsala universitet, fick tillfälle att samtala med varandra, vilket var mycket givande. Avsnittets expert var psykologen Bo Hejlskov Elvén, specialiserad inom ”lågaffektivt bemötande”. Innan programmet hade jag inte hört talas om begreppet. Jag lärde mig att ”lågaffektivt bemötande” innebär för lärare att de ska hålla sig lugna vid konflikter och att de ska skapa en miljö präglad av lugn och positiva förväntningar. Jag tror att alla lärare anser att detta är viktigt, men det krävs också förutsättningar för att skapa en sådan miljö. Inom min lärarutbildning har vi inte berört ämnet tidigare. Det krävs att vi blivande lärare under utbildningen får verktyg för att på ett evidensbaserat sätt arbeta för att förebygga konflikter och säkerhetsställa arbetsro i klassrummen.

Jag kan säga att det var diametralt olika förutsättningar för mig att utveckla min undervisning under min första respektive andra praktik, beroende på hur skolan och handledarna arbetade med arbetsro och konflikthantering. Under min första praktik bedrev min handledare en planerad och genomtänkt undervisning, där eleverna inte lämnades ensamma i sin kunskapsinlärning. Genomtänkt och strukturerad undervisning stöttar alla elever, framför allt elever från studieovana hem, och leder även till ett mindre konfliktfyllt klassrumsklimat (Skolinspektionen 1/6-2016). Min första handledare var konsekvent i användningen av disciplinära åtgärder såsom beslagtagning av mobiltelefoner som användes felaktigt. Elever som spelade datorspel under lektionerna fick frånvaro och upprepades detta beslagtogs datorn i en vecka. Detta var regler som stöttades av rektor och skolledning. Eftersom att alla var eniga om de här reglerna så visste eleverna vad som gällde och på så sätt uppstod sällan konflikter. Under min andra praktik fanns inga sådana rutiner och det uppstod ofta konflikter.

Vi behöver en skola där kunskapsuppdraget står i fokus och inte en massa energi måste läggas på att lösa konflikter. Det är därför viktigt att satsa på en lärarutbildning med hög kvalité, likvärdighet mellan olika lärosäten, mycket lärarledd undervisning, fokus på ämneskunskaper och kontinuerliga praktiska inslag. Konflikthantering behöver vara en del av den lärarutbildningen. Jag skulle kunna skriva ett annat blogginlägg om varför det är katastrofalt att lärarutbildningen inte har högre standard och antagningskrav, men det får bli vid ett annat tillfälle.

Jag var under våren på studiebesök i Finland med Lärarnas Riksförbunds studerandeförening och där såg jag hur lärarstudenter redan från början fick utvecklas i sin blivande yrkesroll, genom att kontinuerligt varva teori med praktik. Där gavs studenterna beredskap att hantera kommande utmaningar, såsom konflikthantering, i sin blivande profession. De praktiska momenten är en viktig del av utbildningen. Om alla lärarstudenter i Sverige garanteras utbildade VFU-handledare, med avsatt tid för sitt uppdrag, skulle fler studenter under praktiken få professionell handledning i sina undervisnings- och klassrumssituationer. Det är något många studenter saknar under sin utbildning. Om vi dessutom under vårt första år som yrkesverksamma lärare fick stöd av en erfaren mentor som hade tid att handleda, stötta och ge feedback, skulle vi lärarstudenter bli bättre rustade för att hantera de konflikter som uppstår i klassrummen, tror jag.

Jasmin Andersson

Referenser

OECD ”PISA in focus” (2013)

[http://www.oecd.org/pisa/pisaproducts/pisainfocus/pisa%20in%20focus%20n32%20(eng)–v07.pdf]

Skolinspektionen ”Varierade och tydliga lektioner främjar studiero” (1/6-2016)

[https://skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/varierade-och-tydliga-lektioner-framjar-studiero/]

Skolvärlden ”Var femte student har funderat på att hoppa av”  (6/6-2016)

[http://skolvarlden.se/artiklar/var-femte-student-har-funderat-pa-att-hoppa-av]

One comment

  1. Claes Jenninger

    Hej. Jag förstår och håller med om det mesta. Nyckelmeningen i din berättelse är ”Detta var regler som stöttades av rektor och skolledning”. För det är där knuten sitter. När skolan saknar en fast och tydlig ledning/ levande pedagogisk dialog blir det som på den andra praktiken. Och som det är i fruktansvärt många skolor, där varje lärare lämnas att ensam bestämma normer och regler, ofta varierande över tid dessutom. Det leder obönhörligt till två saker. Antingen att man som lärare hemfaller åt gamla auktoritära arbetssätt för att överhuvud taget få arbeta. Eller att laissez-faire tar över och den effektiva undervisningstiden rinner iväg på strunt. Du ger goda exempel. Däremot förundras jag över att kunskapen om konflikter inte hunnit längre. Räknar till 16 gånger i din berättelse som du nämner konflikter och konflikthantering! Få i skolan verksamma tycks ha funderat över konflikt/mobbning. Man lägger fortfarande enormt mycket kraft på ”konflikthantering” som att det skulle vara ett uppdrag för lärare. Ja, att upptäcka och agera i. Vid behov! Konflikt är en två jämstarkas olika åsikter om något, och de behöver gå genom sin konflikt för att växa som sociala varelser utan att någon kommer med pekpinnar för hur motsättningen ska lösas. Ta tid från undervisning (eller arbete på annan arbetsplats)? Nej. Men arbetar vi med unga måste vi hålla ett öga och öra på hur de bearbetar sin konflikt. För om någon av dem rubbar jämvikten och tar makten med härskartekniker börjar det bli mobbning som måste stoppas genast. Konflikter har vi alla. Varje dag. På bussen, hemma i köket, på arbetet, på idrottsarenan t ex. Som vuxna behöver vi vara och rutin på hur vi beter oss i en konflikt. Lämna walk-over? Ta strid? Försonas? Nå förlikning? Kompromissa? Kränka och förtrycka den andre? Hur gör vi? Om vi som lärare inte kan skilja på konflikt och mobbning kommer vi aldrig att få ner mobbningstalen i skolan som konstant i årtionden ligger på runt 60 000. Varje dag!

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>