DEN BÄSTA VERSIONEN AV MIG SJÄLV

Malin Mattsson Flennegård © Foto: Erik Amkoff / UR
Malin Mattsson Flennegård © Foto: Erik Amkoff / UR

Efter en – på ett positivt sätt – omtumlande dag i tv-studion hos Lärlabbet försöker jag samla mina tankar kring kloka och hållbara sätt att som lärare förhålla mig till elever som uttrycker olika former av intolerans. Jag märker att det hela tiden är två perspektiv som framträder.

Det första är vikten av att bygga relationer. Det är i mötet med varandra vi blir till och om det i detta möte finns nyfikenhet och empati så kan vilka hinder och svårigheter som helst överbryggas. När jag som lärare närmar mig en elev som bygger murar mot omvärlden, målar verkligheten i svart eller vitt och har negativa föreställningar om människor på grund av exempelvis deras könsidentitet, etnicitet eller religiösa tro behöver jag bära denna nyfikenhet och empati i min blick, i mina ord och i mina handlingar. ”Berätta hur du tänker”. ”Vad är det som gör dig så arg när vi pratar om det här?”. Att få möta en öppen fråga istället för ett direkt avfärdande kan fungera på samma sätt som när droppe efter droppe urholkar stenen. Jag blir som elev lyssnad på men behöver också förklara. Jag tas på allvar men måste också leta inom mig för att svara. I detta – visserligen långsamma och tålamodsprövande men långsiktiga – relationsbyggande behöver inte eleven känna sin identitet hotad eller sina tankar och åsikter diskvalificerade. Däremot ges läraren tillfälle att med sina frågor och sitt samtalande knuffa in nya perspektiv och reflektion vilket i sin tur är precis det som kan starta en process inne i eleven. I bästa fall en process som öppnar upp stängda dörrar och låsta positioner.

Det andra är vikten av att tro att varje människa, varje elev, vill det positiva och goda och bär detta inom sig. För vissa elever krävs det dock mer tid, stöd, mod och stimulans för att den där bästa versionen av sig själv ska komma fram. Elever som på grund av sina attityder och beteenden ständigt hamnar i konfrontation med omgivningen har så mycket mot sig. De fastnar ofta i ett mönster där de tar rollen som den alltid uttrycker sig nedsättande, hatiskt eller antidemokratiskt. De ”blir någon” i egenskap av det negativa och när det väl har skett är det svårt att ta sig ur den rollen. Därför finns det enligt min erfarenhet fördelar med att närma sig klassrummets laddade ämnen och frågor indirekt och så att säga bakvägen – genom en frågeställning eller en uppgift som ger eleven möjlighet att få visa en annan sida av sig själv, som lockar fram och stärker den där bästa versionen. Det kan exempelvis ske genom en skönlitterär eller autentisk berättelse om flykt där den åtföljande uppgiften är att skriva en reflektion kring vad jag skulle ta med mig i en väska om jag tvingades fly imorgon eller berätta om mina drömmar och farhågor inför framtiden. Det är existentiellt betydelsefulla och identitetsbärande frågor som gör att eleven måste flytta tankarna inåt istället för utåt. Att följa upp en sådan uppgift med eleven kommer att handla om frågor som: Vem är jag och vem vill jag vara? Jag har många gånger varit med om hur den vanligtvis hårda ytan mjuknar när eleven skriver om barndomsupplevelser, en farmor, en okänd hobby eller en hemlig dröm. Det är i dessa pedagogiska situationer som den bästa versionen av eleven kan få chans att visa sig och att skapa dem kräver ofta inte så mycket av mig som lärare.

Med dessa två perspektiv – vikten av att bygga relationer och en positiv syn på eleven – i ryggen stärks också min egen förmåga att vara den bästa versionen av mig själv. De gör det svåra, tålamodsprövande och ibland frustrerande arbetet lättare och hjälper mig att lyfta min lärarblick. De får mig att känna kraften i och betydelsen av att vara delaktig i unga människors brottande med livets och världens stora frågor. Det är på många sätt en förmån.

Malin Mattsson Flennegård

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>