ATT VARA EN GENUSMEDVETEN ÄMNESLÄRARE
– VAD INNEBÄR DET?

Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR
Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR

Alla samhällen har normer. De kan vara positiva och bidra till utveckling men de kan också vara negativa och begränsande. Det finns en rad forskning som visar hur lärare behandlar sina elever olika utifrån kön och hur detta kan vara begränsande för individerna i en skola som enligt styrdokumenten ska vara demokratisk och  främja jämlikhet och jämställdhet. I vissa ämnen lyfts demokrati och jämlikhet fram mer tydligt i ämnes- och kursplanerna men alla lärare har en skyldighet att arbeta för de värden som lyfts fram i styrdokumenten. För att kunna göra detta fullt ut krävs det genusmedvetna lärare.

Vad innebär det att vara genusmedveten lärare? Jag slår mig ner vid min dator och söker på ordet ”medveten”. Att vara medveten handlar, enligt valt uppslagsverk, om att ”ha kunskap, insikt eller uppfattning om vem man är, vad man upplever, vad man tänker på och vad någonting innebär eller betyder för en själv och ibland även för andra”. För att vara genusmedveten lärare måste vi alltså börja med oss själva. Kanske är det detta som gör att ämnet ibland kan vara känsligt. Vi tvingas möta och kritiskt granska våra egna föreställningar om kön. Min erfarenhet är dock att det inte är så smärtsamt som det kan te sig vid första anblicken. Det finns massor av intressant litteratur på ämnet och förutom att det blir lättare att bemöta eleverna  på lika villkor så kan det vara oerhört förlösande att utmana sina egna föreställningar då och då. Som lärare ställs du dagligen inför en rad didaktiska val och med genusglasögonen på blir valen visserligen fler och de är inte alltid de lättaste att fatta, men utfallet blir oftast så mycket bättre. Ibland går det såklart även på tok. För vi lärare vet ju att vi gör tusen fantastiska saker per år men att vi då och då också gör misstag. Att vi då och då måste konstatera att här och nu blev det tokigt. Min erfarenhet de senaste åren har dock varit att den misslyckade känslan oftast kommer när jag INTE fattat genusmedvetna beslut. Som den där gången när jag filmade mig själv och såg hur jag hade ett totalt könssegregerat klassrum och där jag som lärare bidrog till segregationen. Att vara genusmedveten ämneslärare handlar om att göra en rad didaktiska val med genusglasögonen på.

  • Hur kan jag omforma undervisningssätt, innehåll och struktur för att främja allas deltagande och inkludering i klassrum och undervisning?
  • Hur kan jag på nya och annorlunda sätt inkludera begrepp som kön, jämställdhet och normer i min undervisning?
  • Vilka förebilder ska jag lyfta?
  • Vilka normer ska jag lyfta, vilka ska jag cementera och vilka ska jag ifrågasätta tillsammans med eleverna?
  • Hur skapar jag en trygg miljö där eleverna vågar utmana normerna?
  • Vilka ordval och vilket kroppsspråk bör jag använda och vad förmedlar det?
  • Hur kan jag tydligare få syn på hur mina egna erfarenheter och min egen förförståelse påverkar vad jag förmedlar till mina elever?
  • Vilka läromedel/vilket material ska jag använda och varför?
  • Hur ska jag ge mina elever förutsättningar att utvecklas oberoende av kön?
  • Hur ska jag göra för att  se mina elever som individer istället för att gruppera dom utifrån normer som kan begränsa?
  • Hur kan jag på olika sätt arbeta kompensatoriskt med eleverna för att bredda och fördjupa deras förmågor?
  • Hur kan jag göra undervisningen meningsfull för både pojkar, flickor och de elever som varken identifierar sig som pojke eller flicka?
  • Hur kan jag genom min undervisning främja att eleverna gör framtida yrkesval som inte styrs av könsstereotypa föreställningar?

Min erfarenhet efter 14 år som gymnasielärare i tyska och samhällskunskap är att jag som enskild lärare kan göra mycket för att min undervisning ska bli mer genusmedveten. Jag kan granska mina läromedel utifrån ett genusperspektiv, jag kan laborera med gruppsammansättningar, möbleringar och placeringar, jag kan välja att ta upp exempel som vidgar elevernas vyer, jag kan se till att de får kunskaper om vad som menas med genus, jag kan öva dom i att se normer och att utmana dessa, jag kan lyfta personer som valt att utmana normerna, jag kan reflektera över mitt eget ordval och kroppsspråk, för att nämna några saker. Det finns mycket att fördjupa sig inom när det gäller genus och undervisningsämnena. Om detta handlar Lärlabbet.

Ska vi dock ge eleverna en likvärdig skola och arbeta effektivt med genus i skolan så måste vi jobba mer genusmedvetet även i verksamheten i stort. Varje skola behöver ha uttalade genusmedvetna mål och  våga utmana de normer som skolan själv uttrycker. Det ska inte vara möjligt att som lärare i Sverige 2016 bortse från genus i det dagliga arbetet. Här behövs genusmedvetna skolledare med skinn på näsan. För att arbeta effektivt med genus behövs det också ett kollegialt lärande för att skapa ett gemensamt språk och för att hitta gemensamma förhållningssätt. Genom att besöka varandras klassrum för att ge varandra input och genom att filma undervisningen kan nya perspektiv komma fram. Med sjunkande skolresultat bland pojkarna och ökade stressreaktioner bland flickorna kan vi inte blunda för att vi har ett mycket viktigt uppdrag att utföra.

Frida Grimm

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>