GENUSMEDVETENHETENS TRE FACETTER

Kristina Andersson © Foto: Privat
Kristina Andersson © Foto: Privat

När man arbetar med genus i undervisningssammanhang så är det vanligaste att man lägger det som en strimma utanför ämnesinnehållet, mer som ett allmänpedagogiskt eller allmändidaktiskt perspektiv. Därför är jag glad över att Lärlabbet uppmärksammar genusperspektivet som en aspekt i ämnesundervisningen. Jag menar att genus och genuskunskap ska ses som en del av lärarens ämnesdidaktiska kompetens och för att bena ut vad den kompetensen består av så brukar jag beskriva den som genusmedvetenhet sedd genom tre olika facetter. Eftersom jag själv arbetar med naturvetenskap, väljer jag att exemplifiera detta med dessa ämnen. Den första facetten – genusmedvetenhet i relation till lärarens egna föreställningar – handlar om att läraren riktar sin uppmärksamhet inåt och granskar sig själv och försöker få tag på sina egna föreställningar om kön/genus. I den andra facetten – genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaperna – sätts strålkastarljuset på NO, biologi, kemi eller fysik, där dessa ämnen blir problematiserade och granskade. Slutligen den tredje facetten som är genusmedvetenhet i relation till eleverna och deras ”genusgörande” i klassrummet. Det handlar om lärarens kunskap om sina elever för att kunna åstadkomma förändringar/förbättringar i den naturvetenskapliga undervisningen.

Facett 1: Vi har olika förståelser av kön/genus i oss samtidigt på olika nivåer och vissa av dessa föreställningar kan dessutom vara omedvetna. Både kvinnor och män måste rikta blicken inåt mot sig själv för att få syn på sina egna fördomar, för att i nästa steg kunna motverka könsstereotypa handlingar i den egna verksamheten. I skolan ser vi ofta flickor och pojkar som två fasta grupperingar som besitter olika egenskaper som vi som ett mantra upprepar om och om igen. Om vi har tänkt tillräckligt många gånger att flickor är skötsamma och vill vara läraren till lags och att pojkar slarvar och inte sköter skolarbetet, är det det som vi ser och vi blir blinda för alla exempel som strider mot detta. Det är också så att lärarens förväntningar på eleverna påverkar deras agerande, men också deras prestationer -än viktigare alltså att bli medveten om i vilken utsträckning våra tankar är stereotypiserade vad gäller kön. Ett sätt att arbeta med genusmedvetenhetens facett 1 är att träna sig i att byta ut våra hemtama associationer mot några helt andra. Först gör vi oss medvetna om vad det är för egenskaper vi associerar till respektive kön och sedan tränar vi på att ersätta dem med nya, friska. Varför inte börja med att byta ut ”flickor är flitiga” mot ”flickor är smarta”?

Facett 2: Genusmedvetenheten, kan användas för att studera de naturvetenskapliga ämnena för att synliggöra inneboende maktaspekter, exkluderingar etc. som i förlängningen kan bidra till att förändra undervisningen mot mer inkluderande innehåll och arbetssätt. Lite mer konkret innebär det att tänka igenom vilket urval man gör inom ett ämnesområde, vilka exempel används men också hur man använder språket, vilka analogier och modeller man använder för att förklara naturvetenskapliga begrepp och fenomen. Här får man ändå vara på sin vakt så att man inte ”könar” ämnena och tänker att om jag inför kosmetikakemi så kommer det att intressera gruppen flickor och att petrokemin är mer intressant för pojkar. Båda innehållen är lika viktiga för hela elevgruppen och blir ett sätt att visa kemiområdets bredd. Biologiundervisningen är tacksam på så sätt att man kan ta sin utgångspunkt i den stora variation som finns på levnadssätt, familjebildning etc. bland organismer för att starta en normkritisk diskussion med eleverna. Med lite äldre elever kan man också föra in diskussioner om kunskapsproduktion och hur den är färgad av våra föreställningar om mänskligt liv och verksamhet. Som exempel kan man visa på biologisk forskning som tidigare haft hanar som norm och haft ett fokus på hanars beteende, vilket gjort att man inte fått hela förståelsen för en djurarts beteende, där honor och interaktionen mellan honor och hanar ingår. När forskare sedan börjar studera honorna och deras aktivitet, så förändras kunskapen och hela den här kunskapsprocessen kan man föra in i sin biologiundervisning.

Facett 3: All undervisning är normerande och måste vara det och bygger på ett antal värderingar, implicita eller explicita. Läroplaner och kursplaner utgår från normer om vilken kunskap som elever ska lära sig inom ett visst område och varför just denna kunskap är viktig och relevant. De ämnesdidaktiska val läraren gör, urvalet av ämnesstoff och på det sätt som det presenteras får konsekvenser för eleverna och deras lärande och intresse. Förutom att granska vad som sker i själva klassrummet mellan eleverna så måste läraren vara uppmärksam på vilken kunskapssyn som genomsyrar dennes egen undervisning. Det är lätt att tro att ens eget intresse, ens egna sätt att lära sig är gemensamt för alla. Som lärare måste man kunna ta andras perspektiv, gå utanför sig själv, och utgå från att i ett klassrum är alltid elevgruppen mångfacetterad. Den tredje facetten av genusmedvetenheten uppmärksammar lärarens kunskap om sina elever och vad de engageras i. Engagemang i ett naturvetenskapligt innehåll är kopplat till identitetsskapande, vem jag vill vara och vilka ämnen, vilket ämnesinnehåll jag känner mig förbunden med. Då kommer vi tillbaka till facett 2 och vikten av att de naturvetenskapliga ämnena presenteras på flera olika sätt för att hela elevgruppen ska känna sig delaktig. Eleverna tränar sig i ”genusgörandet” och sätter ofta upp snäva gränser för vad som är tillåtet och inte för ”flickgruppen” respektive ”pojkgruppen”. Dessa gränser kan också sätta upp hinder för elevers ämnesintresse. Är det accepterat i elevgruppen och kan det ingå i ”flickgörandet” att en 14-årig flicka är passionerat intresserad av mekanik? De här gränssättningarna måste läraren identifiera och kunna arbeta mot i sitt klassrum, så att alla olika elever kan förena ämnesintresse med sitt eget identitetsskapande.

Kristina Andersson

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>