FORSKNING MED OCH FÖR LÄRARE

Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR
Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR

Att sammanfatta fyra stora frågor på fyra minuter. Det var uppdraget jag fick när jag som ansvarig för Skolforskningsinstitutet hade tackat ja till att medverka i Lärlabbet.
Men varav hjärtat är fullt…Så, fantastiskt att då få möjligheten att utveckla sig lite mer här i bloggform! Så här kommer svaren i lite längre format helt enkelt.

Vårt uppdrag på Skolforskningsinstitutet är helt enkelt att ta fram vetenskapligt grundad kunskap om arbetssätt och metoder som rör undervisningens planering, genomförande och utvärdering i syfte att främja barns och elevers utveckling och lärande. Vi riktar oss till skolans verksamma där naturligtvis förskollärare och lärare är de största grupperna men där även andra yrkesgrupper, tex elevhälsan och inte minst skolledarna förhoppningsvis kommer att ha stor nytta av vårt arbete. Själv ser jag också lärarutbildningen som en mycket viktig dialogpartner i vårt arbete.

Mer konkret gör vi två saker; Det första är att vi producerar forskningssammanställningar i form av så kallade systematiska översikter. Här är vi noga med att välja områden som ligger så nära en lärares eller förskollärares vardagliga praktik som möjligt. På vår hemsida kan du läsa mer om både vad en systematisk översikt är och vilka vi arbetar med just nu. Utöver forskningssammanställningar av befintlig forskning så finansierar vi också praktiknära skolforskning för att producera ny forskning. Vi hade vår första utlysning i våras och fick då 122 ansökningar, dubbelt så många som vi räknat med! I slutet på oktober fattade vårt vetenskapliga råd beslut om vilka av dessa projekt som nu får fick bidrag för detta otroligt viktiga område. Skolforskningsinstitutets forskningsanslag skiljer sig från andra forskningsråd på den punkten att vi väger relevans och vetenskaplig kvalitet lika, men jag vill gärna påpeka att kraven på den vetenskapliga kvaliteten är lika hög som hos andra forskningsråd. Det handlar inte om sämre forskning alltså, utan annorlunda! Jag brukar likna det med klinisk forskning, det vill säga forskning som man har nytta av i sin dagliga praktik. Forskning med och för lärare snarare än om lärare.

Tredje frågan jag fick rörde hur vi på institutet vet att det vi gör är angeläget. Enkelt, vi pratar med de som vet! Skolforskningsinstitutet är en mycket liten myndighet som bygger sin verksamhet på dialog med omvärlden. Det gör vi på många sätt. Vi är ute i verksamheten så mycket som möjligt men vi bjuder också in till samtal med olika grupperingar, ofta med representanter från verksamheterna och från forskarvärlden samtidigt. Jag brukar tala om hur viktigt det är att vi utvecklar ’översättningskompetens’ mellan skolan och forskarvärlden. Från skolans sida vet man vad som behöver utvecklas och vad man behöver veta mer om, från forskarhållet kan man placera dessa frågor i ett forskningssammanhang och formulera dem så att de helt enkelt kan besvaras i ett forskningsprojekt. Båda perspektiven är alltså lika viktiga! Institutets ser dessutom gärna att det finns lärare med i dessa projekt och vi kräver även att det ska finnas avtal mellan de deltagande skolorna och lärosätena.

På frågan om hur viktigt jag tycker det är att lärare själva forskar så tycker jag att det viktigaste är att alla lärare kan läsa, granska och använda befintlig forskning. Det är i första hand lärarutbildningens uppdrag, dessa verktyg ska man i min mening ha med sig som nyutexaminerad lärare. Sedan behöver man naturligtvis tiden också.

Utöver det tycker jag att det är verkligt viktigt att många lärare är delaktiga i forskningsprojekt. Den bästa forskningen bedrivs i team och här hoppas jag att institutet kan vara med och driva utvecklingen av starka allianser mellan olika forskarmiljöer och skolor och förskolor. Det är långsiktiga samarbeten och forskningsprojekt vi behöver, inte en mängd solitärer. Tänk om alla förstelärare och lektorer hade i uppdrag att syssla med detta! Deras sammanlagda lönekostnader är en och en halv miljard kronor! Om sedan lärosätena satsade lika mycket så skulle vi ha tre miljarder kronor för forskning som rör en av samhällets största utmaningar; att ansvara för att varje barn och elev får möjlighet att utveckla sina förmågor att skapa sig ett gott liv. Undervisningen måste bedrivas på vetenskaplig grund i högre utsträckning än den görs idag, vi skulle aldrig acceptera något annat i sammanhang som rör hälso- och sjukvården tex. Men bra undervisning måste förstås vara både forskningsbaserad och erfarenhetsbaserad och där solida ämneskunskaper och relationskompetenser smälts samman.

Sammantaget så hoppas jag att Skolforskningsinstitutet kan ha ett viktigt signalvärde i dessa frågor. Vår egen utmaning är nu att se till att vi upplevs som relevanta gentemot praktiken, har legitimitet gentemot forskarsamhället och att politiken har tillit till vårt arbete.

Lena Adamson

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>