FÖRSTELÄRARE SOM FORSKAR–
EN SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Tomas Kroksmark. Foto:Lil Trulsson /UR
Tomas Kroksmark. Foto:Lil Trulsson /UR

År 2010 fattade Sveriges Riksdag ett viktigt och bra beslut om en ny skollag. Den är en så kallad ramlag som innebär lokal frihet och flexibilitet men också att den innehåller gemensamma mål, grundläggande värderingar och principiella riktlinjer för skolans arbete.

Lagen sätter experters beslut framför domstolarnas. Det unika i den nya Skollagen är att det för första gången i svensk skolhistoria sägs att “Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund” (1 Kap 5 §). Det innebär bland annat att den undervisning som lärare genomför i klassrummet ska ha stöd i forskning. Kravet är omtumlande för en yrkeskår som aldrig eller på riktigt allvar haft den naturliga och yrkesmässiga kopplingen till forskning. Situationen kan uppfattas som anmärkningsvärd för en akademiskt utbildad yrkesgrupp. Inte minst med tanke på att flera framgångsrika professioner, som till exempel läkare, sjuksköterskor, jurister och ingenjörer kan visa att kvalitets- och kompetensutveckling går hand i hand med forskningens landvinningar. Det är till och med så att det inom dessa professioner inte är ovanligt att de yrkesverksamma bedriver egen forskning inom ramen för yrkesutövningen. Samma sak gäller också för kunskapsutvecklingen vid universiteten. Först när forskningen etableras där som dess bärande begrepp, blir kunskapens kvalitet bättre och säkrare. Just denna viktiga detalj gör universiteten till världens näst bästa entreprenöriella idé. Nu är det skolans tur!

Intresset bland lärare att finna stöd för den bästa undervisningen och det bästa lärandet i klassrummet har ökat explosionsartat under de senaste åren: Nämnas kan forskarskolor vid universiteten som vänder sig specifikt till lärare, debatten om en forskningsgrundad skola är numera etablerad och vi har fått ett Skolforskningsinstitut, som 2016 delade ut (ynkliga) 18 miljoner kronor till vad som benämns skolnära forskning. Kravet för att få sådan forskning beviljad är att yrkesaktiva lärare i kommunerna ska ha varit med och bland annat formulerat forskningsfrågorna. Ytterligare en viktig effekt av skollagen är de kommuner som satsar på experiment– eller Modellskolor med forskande lärare – där målet för forskningen är full måluppfyllelse via säker kunskap om hur eleverna lär sig det de ska i skolan genom att undervisningen anpassas efter kunskapen om elevernas lärande.

Utgångspunkten för den här typen av arbete – som kan kallas forskande lärare i skolan – är att den bästa undervisningen måste grundas i säker kunskap som är av specifik art. Det är det specifika i kunskapen som gör läraryrket helt unikt. Sådan kunskap kan bara utvecklas genom systematiskt genomförd forskning som görs av lärare i skolan. I det här fallet bygger lärarforskningen på antagandet att lärare måste veta exakt hur eleverna lär sig i skolan och lika exakt anpassa undervisningen efter just den kunskapen. Om lärare däremot inte vet hur eleverna lär sig i skolan – vad anpassar de då undervisningens innehåll och metoder efter för typ av kunskap?

Det verkar som om de allra flesta skolförvaltningar och motsvarande styrelser för de fristående skolorna ser stora fördelar i att forskning görs i klassrummen; att skolan därmed också blir en producent av sådana praktiska kunskaper som går att använda i undervisningen. Ambitionerna strandar emellertid ofta i att det saknas tid för lärare att forska och tid blir i sista änden en lokal kostnadsfråga.

I flera kommuner – som i till exempel Strömstad – har man löst problemet med tiden genom att kombinera två viktiga skolreformer: Skollagen (2010) + karriärreformen (2013). Duktiga lärare kan efter 2013 anställas som förstelärare respektive lektor. Vi har nu ca 17.000 förstelärare i landet. Till dessa anställningar kopplas inte bara äran utan också 5.000 respektive 10.000 kronor i månaden i lönehöjning. Pengar som avropas direkt från staten – så kallade friska pengar till kommunerna.

Någon pregnant beskrivning av vad som meritmässigt krävs av dessa lärare saknas, dvs vad de ska arbeta med som skiljer dem från alla andra lärare eller om de ska bidra till att ny och vetenskapligt grundad kunskap förs in i läraryrket och i skolan.

Skolverket bidrar inte med någon klarhet på den här punkten då man konstaterar att “Tjänsterna ska vara lokalt utformade och anpassade efter de förutsättningar och utvecklingsområden som huvudmannen har. Därför arbetar förstelärare och lektorer med varierande uppgifter runtom i landet.” Därmed uppmanar Skolverket kommunerna att ge dessa lärare vilka arbetsuppgifter som helst – eller inga alls. På så vis bidrar myndigheten aktivt till att karriärreformen helt kan försnillas i kommunerna. I stället för att bli till en propeller i den lokala och nationella skolutveckling blir karriärreformen strax till en symbolisk guldklocka för de lärare som varit duktiga och lojala mot svaga resultat och dålig kvalitet i skolan.

Vi måste nu se den avgörande kombinationen mellan skollagens krav och karriärtjänsternas unika möjligheter. Om Skolverket föreslagit, att endast sådana lärare kan komma i fråga som förstelärare/lektorer, som har dokumenterad vetenskaplig kompetens i kombination med kapaciteten att drivna lokalt utvecklingsarbete, hade läget sett radikalt annorlunda ut. Om det dessutom varit önskvärt att dessa lärare skulle kunna forska inom ramen för sin anställning och därmed kunnat erbjuda kommunen och den egna skolan vetenskapligt grundad kunskap för undervisning och lärande, är det högst troligt att det kunnat bidra till en positiv skolutveckling i Sverige. Det sägs nämligen i beslutet att förstelärarna ska undervisa minst 50 %, vilket betyder att det finns lika stort utrymme för forskning och/eller samordning av forskningsgrundad kunskap.

Skollagens krav måste mötas på så sätt att det kan operationaliseras i praktiken. Det ska 17.000 förstelärare och lektorer kunna bidra till. Om de skulle forska eller eljest bidra till en skola på vetenskaplig grund, skulle skolan tillföras en forskningsresurs motsvarande 1,5 miljarder kronor om året fram till 2019. Det är vad karriärreformen kostar. I en annan matematik motsvarar det 8.500 forskande lärare på heltid!  Det är exakt vad skolan behöver då det gäller den konkreta möjligheten att utveckla säker kunskap som grund för att bli bättre. Men då måste kommunerna se behovet av en undervisning på vetenskaplig grund och samtidigt våga konkretisera det behovet genom att ge förstelärarna och lektorerna tiden och ansvaret för forskningen i skolan.

Tomas Kroksmark

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>