TANKAR OM ELEVINFLYTANDE

Cecilia Lind. Foto: Lil Trulsson/UR
Cecilia Lind. Foto: Lil Trulsson/UR

Oavsett vad framtiden ställer för krav på kompetens behöver vi arbeta för att utveckla företagsamma, kreativa och kritiskt tänkande individer, med kunskaper som håller över tid. Var ska dessa förmågor utvecklas om inte i skolan?
För att uppnå detta behövs ett förhållningssätt som öppnar upp för elevernas röster och egna initiativ. Jag efterfrågade mina elevers bild av elevinflytandet i praktiken:

Om vi inte hade möjlighet att välja eller påverka hade vi inte lärt oss lika mycket och inte känt ett lika stort engagemang för skolan. Man blir mer engagerad om man arbetar med något man gillar att göra och då lär man sig mycket också. Det är bra att vi får välja och själva ta ansvar men det är också skönt att inte alltid bestämma allt, utan skönt när det finns något bestämt att gå efter.

På Johannebergsskolan i åk 6-9 där jag arbetar genomsyras verksamheten av de grundläggande idéerna inom montessoripedagogiken. Förhållningssättet utgår från en helhetssyn på individen och lärandet och syftar till att alla människor skall värna om varandra och sin miljö. Målet är att eleverna utvecklas till empatiska, självständigt tänkande, kreativa, sociala individer med tilltro till sig själva. Koppling till begreppen om lärande för hållbar utveckling, elevinflytande och entreprenörskap är tydlig. Vi lärare väljer så långt som möjligt att samarbeta ämnesövergripande för att skapa sammanhang för våra elever. Ämnestiden är samlad i längre arbetspass för att det ska underlätta för arbete i såväl projektform som fördjupningsarbete.
Omvärlden blir som en förlängning av klassrummet med besök både in i och utanför skolan. Det entreprenöriella lärandet syns i olika autentiska uppdrag och utmaningar med riktig deadline som våra elever möter. Bland konkreta exempel kan nämnas utmaningen med att ta fram en digital lösning för att varna för fallriskfaktorer och förhindra fallskador hos äldre, miljöpraktik med uppdrag att ta fram och presentera förslag på miljöförbättringar till företag, radiosändningar live via Framtidsfrön, kameran som verktyg och filmskapande tillsammans med seniorer. På skolan arbetar vi i en digital lärmiljö; Google Suite for Education och Google Classroom. Den förberedda miljön är på så vis mer abstrakt jämfört med den förberedda konkreta miljön för yngre elever inom montessoripedagogiken.

Digitaliseringens möjligheter gör att arbetssätt förändras. Mobiler får användas som ett av flera andra digitala verktyg vilket öppnar upp för samtal om användning och etik. Våra elever är delaktiga och har möjlighet att påverka sin skoltid och sitt lärande på flera olika nivåer: bland annat genom gemensam lektionsplanering, det egna lärandet och klassråd. Lärandet blir till något som i allra högsta grad angår dem själva och inget som bara sker för klassrummets skull. Eleverna tränas i att identifiera sina egna och andras behov, i att utöva inflytande och i att samverka med andra. Vi lärare skapar förutsättningar, sätter ramar och stöttar.

Inom mina ämnen svenska och engelska kretsar lärandet för hållbar utveckling främst runt den sociala aspekten. Genom värdegrundsfrågor, språk, litteratur, texter och medier av olika slag ges eleverna möjlighet att uttrycka sin personlighet, utveckla självinsikt och förståelse för andra samt öppna upp för nya perspektiv på omvärlden. Läsandet och skrivandet sker oftast i interaktion med andra. Vi läser, reflekterar och samtalar om text både tillsammans och enskilt. Texter av olika slag utforskas utifrån ett kritiskt förhållningssätt och elever får själva producera multimodala texter där ljud, bild och ord samverkar för att lära sig förstå maktperspektiv bakom text. Vanligtvis organiserar jag uppstarten av lektionerna som därefter blir mer interaktiva när eleverna väljer utifrån egna önskemål eller överenskomna mål. Besöker man ett sådant pass ser man att det sjuder av en mängd olika pågående aktiviteter. Någon bloggar medan en annan läser, andra tränar oregelbundna verb, skapar film eller skypar på engelska. Alla elever behöver nödvändigtvis inte nå målen på samma sätt men alla dokumenterar och reflekterar över sitt personliga lärande i sina digitala loggböcker. För att underlätta elevernas val av aktiviteter skapar och delar jag Google Sites med ett urval av aktuella och användbara länkar, digitala resurser och verktyg. Här kan ni se ett exempel på engelskans variant: The English Smorgasbord. Kursplaner, loggböcker, observationer, fotodokumentation, vägledande samtal, respons till och från elever, självskattningar, bedömning för lärande, för- och eftertest och färdighetstest utgör en rad fasta ramar vid ett arbetssätt med frihet under ansvar.

Även om friutrymmet för oss lärare krymper finns det ändå mycket kvar att utnyttja om man delar förhållningssätt och samarbetar ämnesövergripande kring lärande för hållbar utveckling. Elevinflytande ställer visserligen å ena sidan krav på att jag som lärare tar ett steg tillbaka, å andra sidan att jag kliver fram vad gäller tydlighet och eftertänksamhet vid urval av mål, metod och innehåll för det gemensamma arbetet.  Förhållningssättet bidrar inte bara till ökat elevengagemang och kreativitet hos eleverna utan även till en mer mångfasetterad och hållbar lärarroll. Det verkliga mervärdet ligger i att eleverna uppmuntras till självständigt tänkande och förhoppningen är att de fortsätter att ta initiativ och göra sina röster hörda även i framtiden.

Cecilia Lind

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>