LÄRARENS ROLL FÖR
ATT MOTIVERA ELEVERNA

Linda Sonesson. Foto: Lil Trulsson/UR
Linda Sonesson. Foto: Lil Trulsson/UR

Motivation handlar om många saker och påverkas också av många såväl inre som yttre faktorer. Då motivation i allra högsta grad är en nyckel till framgång inte bara i skolans värld utan också utanför är det för mig viktigt att arbeta för att få varje elev att hitta sin inre motivation för att lyckas i skolarbetet.

Det sägs att klasstorleken inte har någon större betydelse för hur väl våra elever lyckas i skolan. Jag skulle nog vilja påstå motsatsen, då relationen mellan lärare och elev är en betydelsefull faktor för elevernas inställning till skolarbetet. Ju mer tid jag kan ägna åt varje elev, desto enklare är det för mig att bygga upp en förtroendefull relation. Vi behöver helt enkelt lära känna varandra och det gör vi genom alla de möten som sker i skolan, möten då vi har tid att samtala och lyssna på varandra. En lunch tillsammans, fem minuter i rasthallen, några ord innan det är dags att gå in i klassrummet är små, men så viktiga stunder för att skapa en relation. Inne i klassrummet under arbetets gång är det också viktigt att varje elev känner sig sedd och att jag får möjlighet att sitta ner med alla för att visa att jag finns där för dem och ge dem det stöd som de behöver för att komma vidare i lärandeprocessen.  Så visst har klasstorleken betydelse!

Mina förväntningar spelar också en avgörande roll för elevernas motivation. Det är få människor som vill göra någon besviken, varken sig själv eller dem som finns runtomkring. Mina elever vet vad jag förväntar mig av dem, både som klass och som individer. För mig är det viktigt att vara tydlig, vilket också innebär att de vet när de inte lever upp till mina förväntningar såväl som när de gör det. De vet att jag förväntar mig att de ska använda sin tid väl i klassrummet. De vet att jag förväntar mig att de arbetar fokuserat och gör sitt bästa, var och en utifrån sina förutsättningar. De vet också att jag finns där som stöd, men att mycket handlar om deras inställning och vilja, dvs motivation och ansvar. Mina förväntningar är höga, men realistiska, då det är viktigt att eleverna kan leva upp till dem. Att lyckas ökar motivationen, precis som ständiga misslyckanden kan leda till lägre eller t o m avsaknad av motivation!

På många sätt är den inre motivationen avgörande, men genom yttre faktorer såsom förtroendefulla relationer, våra förväntningar och inte minst elevernas möjlighet och känsla av att vara delaktiga, arbetsuppgifternas karaktär och den återkoppling som ges kan vi som lärare påverka våra elevers motivation. Pusselgrupper, som Pauline Gibbons skriver om i sin bok Lyft språket – lyft tänkandet (2013), är en av mina ständigt återkommande favoriter. Inte minst för att eleverna snabbt inser att de behövs för att deras klasskamrater ska ha möjlighet att lyckas, men också för att aktiviteten öppnar upp  för en språklig lärsituation där eleverna ges möjlighet att stötta varandra. Just nu är mina nior i slutfasen av arbetet med pusselgrupper. Inledningsvis har de fått sitta i grupper om tre eller fyra för att tillsammans läsa och förstå en text om Green Cars alternativt Re-cycling. Eleverna har gruppvis fått olika expertområden som de tillsammans lär sig mer om för att sedan kunna delge sina nyfunna kunskaper i tvärgrupper. I detta fall har jag valt att placera dem parvis just för att var och en av dem ska bli medveten om vikten av sin delaktighet och sitt engagemang. Ju utförligare var och en av dem kan berätta desto bättre möjlighet har de alla att lyckas med slutprodukten, som i detta fall är ett individuellt blogginlägg. Uppgiften har ett tydligt syfte, en mottagare och dessutom är andra beroende av hur väl man själv presterar. Helt plötsligt blir allt väldigt mycket på riktigt!

Gibbons pratar också om uppgifter utan tak, dvs en undervisning som utmanar och därmed också engagerar eleverna. Exempel på “utan tak-uppgifter” kan vara då eleverna presenterar vad de lärt sig om ett ämne för en annan klass i form av en egen version av ett nyhetsprogram. Eleverna i mitt klassrum har precis avslutat rapporterna från soptippen Smokey Mountain som ligger strax utanför Manila i Filippinerna. I elevernas värld heter den dock Behala och karaktärerna som de intervjuar är hämtade ur boken Box 101 av Andy Mulligan. Vi har sett inslag om barnarbete, korrupta tjänstemän och odrägliga förhållanden i landets fängelser men också om missionsskolor och enskilda människor som själva utsätter sig för fara för att hjälpa dessa barn till ett bättre liv.  Eleverna har helt enkelt getts tillfälle att omvandla sin kunskap för nya sammanhang, andra syften och målgrupper. Kognitivt krävande undervisning handlar om att ges möjlighet att tolka ett material och göra något nytt av det istället för att bara återge det. Eleverna blir involverade i kunskapen på riktigt och tvingas att undersöka, vara kritiska och att själva se och hitta möjligheter för hur de kan överföra den nya kunskapen till en ny situation eller använda den för att göra något annat. Mer om arbetet i mitt klassrum kan du läsa i några av mina blogginlägg såsom Att lära av varandra, I Gibbons fotspår – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt eller Task-based learning.

Så långt det är möjligt försöker jag i mitt klassrum skapa uppgifter där eleven kan se ett samband mellan skoluppgiften och världen utanför skolan. Uppgifter som är på riktigt och som har ett tydligt syfte och mottagare. I samband med dessa uppgifter får eleverna en naturlig återkoppling från mottagaren samtidigt som jag finns där. Oavsett vad vi arbetar med i klassrummet stannar vi alltid upp några gånger under processen och gör en utvärdering av våra prestationer. Det innebär att eleverna innan de gör sin redovisning eller lämnar in sina texter har övat och fått återkoppling både från sina klasskamrater och mig. Vad är och fungerar bra just nu? Varför? Vad kan utvecklas och bli bättre? Och hur kan jag göra det?  En grundläggande trygghet och förtroendefulla relationer elever emellan och mellan mig och eleverna möjliggör just detta. Känslan av att vi tillsammans hjälps åt för att alla ska lyckas.

Om vi som lärare förutom relevanta uppgifter som upplevs ha betydelse och en kontinuerlig återkoppling på individnivå dessutom lyckas involvera och göra våra elever delaktiga i såväl skapandet som arbetet av olika projekt är mycket vunnet. Detta tillsammans med förtroendefulla relationer och höga, men realistiska förväntningar på var och ger goda förutsättningar för att få ansvarsfulla och motiverade elever. Elever som tror på sig själva och vet att de kan lyckas.

Linda Sonesson

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>