HJÄRNSMART PÅ
KATTEGATTGYMNASIET I HALMSTAD

Sara Karlsson. Foto: Lil Trulsson/UR
Sara Karlsson. Foto: Lil Trulsson/UR

Det började som ett rum, ett fysiskt rum, ett gym där man likt ett vanligt gym tränar sin kropp här skulle träna sin hjärna. Hjärngymmet invigdes 2012 under pompa och ståt.
Rolf Ekman och Henrik Zetterberg från Neurokemilabbet på Sahlgrenska vid Göteborg Universitet klippte banden. Tidningen var där, eleverna i skolans referensgrupp intervjuades och rummets inredning vittnade om kreativitet och lustfyllt lärande såväl som om återhämning och avslappning. Allt för att främja hjärnhälsa på bästa sätt. Åren gick och ett efterlängtat beslut om rivning av skolan för att ge plats åt en ny skolbyggnad kom äntligen. Kattegattgymnasiet med dess 1350 elever flyttade in i temporära lokaler och Hjärngymmet flyttade med. Då det vid tidpunkten inte fanns någon riktig tidsplan för hur länge ”evakueringen” skulle äga rum valde man att använda ett av de befintliga studierummen på den nya skolan som Hjärngym. Möbler flyttades in och en skylt sattes upp. Rummet som tidigare varit en symbol för hur hjärnforskningen användes på Kattegattgymnasiet blev egentligen bara ett rum.

Så såg det nog ut för många runt omkring. Vi som var med i diskussionerna insåg snart att hjärnsmart är så mycket mer än bara ett rum. Hjärnsmart handlar om hur vi ser på lärande och kunskap. Det visar på arbetssättet i skolan, kunskapen (och ibland okunskapen) vad som krävs för att lärande ska kunna äga rum. Det handlar om vår inre och yttre miljö och hur den ständigt påverkar oss. Hjärnsmart blev för oss ett förhållningssätt.

Eleverna i referensgruppen var nog de som insåg detta snabbast av oss alla. Inledningsvis var hjärnsmartsatsningen på skolan ett projekt men ganska snart lyfte eleverna en viktig del i detta. I ett projekt finns det en början och ett slut. Ju mer hjärnsmart vi blev i vårt tänkande och agerande på skolan insåg vi att det finns inget slut i detta utvecklingsarbete. Forskning har visat att hjärnan är plastiskt, dvs föränderlig. Du har inte samma hjärna nu som när du började läsa detta blogginlägg. Denna kunskap är rätt så häftig tycker jag och i ett skolsammanhang är ju detta oerhört exalterande. Att vi genom ny kunskap, situationer och möten omkring oss, tankar, kroppshållning etc kan påverka hur vi mår, hur vi känner och hur vi lär oss ger ju ett helt uppslag av nya idéer på hur en hjärnsmart skola kan/ska se ut. Att hjärnan är plastiskt ger ju också ett argument för det långsiktiga lärandet. Vem är det som säger att man har lärt färdigt bara för att kursen har tagit slut, eller att det inte kan bli mer än ett C i betyg för eleven inte kan mer. Jag har genom arbete i skolans värld blivit allt mer övertygad om att vi måste byta ut ”jag kan inte” till ”jag har inte lärt mig det ännu”. Med Carol Dwecks forskning om ”Growth Mindset”, och Torkels Klingbergs ”Hjärnan är en muskel som behöver tränas” har denna övertygelse blivit än starkare. För en hjärnsmart skola måste synen på kunskap och lärande diskuteras. Att skapa förutsättningar för lärande börjar långt innan din lektion startar. För en hjärnsmart skola måste alla funktioner vara med på banan. Elevhälsan, lärare och skolledning så väl som övrig personal som möter eleverna och på något vis är med och påverkar elevens situation i skolan. För att inte tala om hur vi som kollegie påverkar varandra. Alla har att vinna på att vara hjärnsmarta!

Hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet grundar sig i de 10 goda vanorna, framtagna tillsammans med elever, skolpersonal och forskare för att främja hjärnhälsa. För även om du kan förändra din hjärna och få den att blomstra så kan du inte byta ut din hjärna. Vi måste alltså ta hand om den hjärna vi har.  Sömn, kost, fysisk aktivitet, positiv tanke, lära sig nya saker, hantera stress, vänner och gemenskap, omväxling, fatta egna beslut och repetition, är alla viktiga för att vår hjärna ska må bra. Mår hjärnan bra, mår vi bra. Det blir som en positiv spiral som med ökat dopaminpåslag kan få vem som helst att nå hur långt som helst. I skolans värld handlar det om en tro på att vi vill lära. ”Vill:et” överväger alltid ”kan:et”. Vi talar ofta om att elever ska känna och ta ansvar över sitt egna lärande och med hjärnsmart handlar det om att bli pilot över sitt egna liv (och lärande). Det betyder inte att vi bara ska stå bredvid och titta på. Skolan behöver som i alla tider stötta, visa på målen, pusha, utmana, och berömma och bedöma. Men vi måste också vara en skola där lärande faktiskt får äga rum. Likt en idrottsman måste vi träna för att bli bättre och nå målen. Vid ett elevsamtal häromdagen tydliggjordes detta ytterligare. Eleven hade hållit ett tal på engelska som jag hade filmat och sedan bett eleven titta på för att lyfta fram det som var bra och det som han identifierade som sina utvecklingsområden samt hur han skulle förbättra sin muntliga framställning. Han tyckte först det var konstigt att han själv skulle förbereda sig genom att titta på sin video. ”Det är väl lärarens uppgift att tala om för mig vad jag ska göra bättre samt vilket betyg jag får på uppgiften”. Jag betonade då att detta inte alls handlar om betyg i dagsläget. Nu övar vi, vi tränar! Eleven hade aldrig tidigare gjort en presentation på engelska av denna formella karaktär, hur skulle han då veta hur man gör? Efter en stund sa han,

”Jaha, ungefär som när jag började spela fiol alltså. Ingen förväntade mig att det skulle låta bra från början. Jag fick lära mig läsa noter, förstå mitt instrument, ingen kunde ta upp stråken åt mig, det fick jag göra själv. Min musiklärare gav mig tips och visade gång på gång hur jag skulle göra, sen var det upp till mig att öva. När jag märkte att tiden jag lade ner på att öva gav resultat och jag blev bättre var jag redo för nästa feedback och utmaning.”

Ja, precis så vill jag att du ser på sin muntliga framställning! Om du tror att du kommer till gymnasiet med ett antal checklistor på saker och ting som du redan kan som skall bockas av i olika kurser har vi inte särskild stor tilltro till skolan som plats för kunskapande och lärande. Med forskningens bevis för att hjärnan är plastisk och ständigt förändras och faktiskt VILL lära sig nya saker där synapserna bara väntar på att få ansluta sig med nya synapser så ser iallafall inte jag hur denna ekvation skulle kunna gå ihop.

Jag är medveten om att en del läsare vid det här laget tycker att jag raljerar en del. Självklart måste vi någon gång sätta ett betyg, det vet jag också och gör så vid varje kursslut. Jag menar bara att med ett hjärnsmart syn- och förhållningssätt så blir min roll som lärare så mycket mer. Att trigga processer, uppmuntra, utmana och följa elevernas lärande där stunder av ”aha” är en jackpot. Att dessutom få vara med att skapa spår i elevers hjärnor och samtidigt vara medveten om att mina spår i min egen hjärna förändras genom alla dessa möten gör att min roll som lärare blir lite viktigare och betydligt mycket roligare.
Jag har under dessa år märkt att forskning kring hjärnan och hur saker och ting påverkar hjärnan har fått allt mer uppmärksamhet, i alla fall i populärvetenskapliga sammanhang. Argument för hur hjärnan fungerar och påverkas eller varför du ska ägna dig åt ex vis fysik aktivitet för att främja koncentration, minnesträning, och öka din tolerans mot förhöjda stressnivåer går verkligen hem med hjärnan som argument. Det blir så mycket mer än bara en tidningslöpsedel. Det blir på riktigt! Våra forskare är oerhört viktiga i detta arbete och även om vi inte har forskat på resultat hos våra elever kopplat till hjärnsmart (vilket vore önskvärt) så vilar helt klart hjärnsmartarbetet på Kattegattgymnasiet på vetenskaplig grund.

Att säga att hela Kattegattgymnasiet är hjärnsmart är målet men i dagsläget har vi en bit kvar dit. Mycket av det vi redan gör är hjärnsmart men vi gör inte alla kopplingen dit. Min egen resa för att synliggöra och tydliggöra mitt egna förhållningssätt har stärkts i och med hjärnsmartarbetet. Vi vet att positivt bemötande är viktigt för eleven, men att också veta att en hjärna som befinner sig i en hotfull, skrämmande, otrygg situation inte kan använda frontalloben (den del av hjärnan som styr koncentration, arbetsminne, beslut och problemlösning) i samma uträckning som en glad hjärna kan. Med denna kunskap får jag ytterligare ett argument för att arbeta med klassrumsklimat och positivt bemötande, priming etc. Här krävs kollegiesamtal och fortbildning, något som delvis redan har startat på Kattegattgymnasiet. Elevhälsa och skolledning är positiva och allt fler program vill idag arbeta hjärnsmart.

Jag ser fram emot det utvecklingsarbete vi har framför oss för jag tror på ett livslångt lärande och en blomstrande hjärna. Jag tror på en HJÄRNSMART skola.

Sara Karlsson

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>