I LUST OCH NÖD…

Samuel Engelhardt. Foto: Lil Trulson/UR
Samuel Engelhardt. Foto: Lil Trulson/UR

…För när människor har varandra bor de alla i samma land
och jag är ju precis som andra och min hand är så lik din hand.
                                                   Olle Adolfsson ”Mitt eget land”.


Mångfald, solidaritet, rättvisa, jämställdhet, normkritiskt perspektiv, normbredd. Orden är många och används ofta i debatten. Teorier om orsak, verkan studsar runt som guttaperkabollar i olika forum. Lösningen spänner över allt ifrån den nationalistiska rasismen till den kommunistiska revolutionen och alla varianter däremellan. En del förslag är briljanta medans andra helt korkade, men egentligen så kvittar det lika, för mycket lite sipprar ner i vardagslivet för föremålet för debatten. En intressant fråga i sig är varför det är så? Hur kommer det sig att det verkar vara så långt mellan viljan att förändra och verklig förändring?

För det är väl som Olle Adolfsson sjunger att vi alla är lika… eller? Och att vi därmed har samma skyldigheter och rättigheter och att vi bor i ett civiliserat samhälle, av den enkla anledningen, att vi ska finnas där för varandra. Ett kollektivt löfte om att hålla ihop ”i både lust och i nöd”.

Utbildning är en central del av samhällets uppdrag. Skolan och föräldrarna är de som har det största operativa ansvaret när det gäller att fostra individen in i samhällsgemenskapen. När frågan landat hos oss, föräldrar och skolarbetare, handlar det oftast om moral, om hur vi skall vara mot varandra, vad vi får säga och vad vi får göra. Skolans uppdrag i detta sammanhang är kort och gott att göra det sociala livet förståeligt för att alla ska kunna delta på samma villkor. Det uppdraget har vi fått och meningen är att alla skolans aktiviteter skall ha det perspektivet. Men nu är det som det brukar bli, om ingen får ansvaret att implementera detta, utan att det skall ske på eget ansvar i den egna aktiviteten, tenderar det att bli väldigt lite av att medvetandegöra perspektivet. Fick jag bestämma skulle kursen Livskunskap återinföras på alla skolans stadier.

Nu till 10 000-kronorsfrågan. Hur undervisar man då i moral? Hur ska man kunna vara neutral i samtal med elever som uppvisar klara avvikelser från den gängse moralen?

Jag minns en termin för några år sedan, när jag blev ombedd att komma till en klass där eleverna uttryckte stark antisemitism. Jag ville möta dem i en ickeinfekterad kontext och valde matte som många av dem tyckte var svårt. Jag bestämde mig att börja delta som extrastöd på deras mattelektioner. Eleverna hade träffat mig i flera sammanhang som specialpedagog och visste vem jag var, men jag kände inte dem och ville göra det innan jag började prata med dem om antisemitism.

Efter någon tid tog jag över samhällsorienteringslektionerna och ledde dem i nio veckor. Jag valde det antal veckor för att det fanns sex olika nationaliteter och mig som jude i klassen, samt en vecka för introduktion och en för avslutning. Efter inledningsveckan gick jag veckovis genom varje representerad nationalitets historia och gav dem high-light med utgångspunkt i deras egen bakgrund att vara stolta över och beklagade att det såg ut som det gjorde i dag och att deras familj tvingats lämna hemlandet. Den sjunde veckan fick de min och mina föräldrars historia och varför vi kom hit. Sista veckan konstaterade vi att det inte var någon större skillnad på mig som jude och dem som medmänniskor. Jag fick en avslutningspresent av klassen i form av en Davidstjärna. Det gick inte att hålla tillbaka tårarna.

Vad vill jag säga med detta minne? Jo det är du som möter eleven som är förebilden. Det är inte vad du säger som eleverna tar till sig, utan det du gör. Det går inte att kräva att någon skall förändra sig om du själv inte kan stå för det. Att redovisa fakta som argument gör det mer komplicerat, eftersom fakta ofta är presenterade som underlag för en åsikt och inte en gyllene sanning.

Samuel Engelhardt

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>