MOT EN SKOLA FÖR EN DIGITALISERAD VÄRLD

Carl Heath. Foto: UR
Carl Heath. Foto: UR

Ingen har undgått att samhället digitaliseras i hög fart. I princip allt vi gör från det att vi vaknar på morgonen, till dess vi går och lägger oss, går att se i ett digitalt raster.

Mobiltelefonen väcker dig på morgonen. Nyheterna läser du på Facebook, samtidigt som du tittar på några av vännernas bilder på Instagram, Snapchat eller något annat liknande. Biljetten till kollektivtrafiken finns i en app tillsammans med musiken du lyssnar på. Något som kommit att känneteckna digitaliseringen är att processer som tidigare utförts av en sak, en pryl, i vår fysiska värld, nu görs av program – appar i telefoner och datorer och i andra digitala saker. Istället för att vi har en liten ficklampa, så lyser vi med telefonen. Vi fotograferar med den istället för en kamera. Vi läser tidningen på Facebook istället för på papper. Vi e-postar istället för att skriva brev. För varje år som går automatiseras allt fler processer. Och de blir mer komplexa. Du kan idag besöka vårdcentralen genom en app ifrån sängen, och ha en Chatbot som KBT-terapeut.

Med en hel värld i transformation vore det märkligt om inte skolan som institution kan möta och stödja människor i den. Skolan är till för sin samtid och framtid, och utan insikter och kännedom om på vilket sätt digitaliseringen påverkar elever rustar vi dem inte för det samhälle vi lever i idag. Det grundläggande sättet som skolan rustar elever på är genom den undervisning som bedrivs och det innehåll som den undervisningen har. Därför har det verkligen varit på tiden att regeringen nu förstärkt skolans kurs- och läroplaner för att möta den digitala utvecklingen. Från hösten 2018 introduceras programmering i undervisningen, slöjden får starkare skrivningar i att arbeta med digitala verktyg och material, samhällskunskapen förstärks för att kunna förklara och beskriva ett samhälle och en samtid som är allt mer digital. Och så vidare.

Som med all undervisning skolan ska bedriva krävs ämneskompetenta och skickliga lärare. Det säger sig självt att lärare som får till uppgift att undervisa i saker som de själva inte har utbildning och kunskap i inte kommer att ge god utbildning. Förändringarna i kurs- och läroplanerna innebär också att alla berörda lärare också behöver ny kunskap. Vad för kunskap detta rör sig om beror på vad man undervisar i och för vem. Vissa lärare behöver lära sig olika mycket programmering. Andra behöver sätta sig in i hur ett allt mer digitaliserat samhälle påverkar demokratin, medborgaren och själva samhällets väv. Slöjdläraren kanske sneglar på användningen av nya digitala verktyg i undervisningen, som en laserskärare eller 3D-skrivare. I bildämnet påbörjar lärare undervisning i skulptur och konst med hjälp av Virtual Reality, där eleven får möjlighet att såväl fysiskt som digitalt ge uttryck för sin kreativitet, och lära sig grunder i modernt bildspråk. Som med all ny kunskap, och alla nya processer man måste tillägna sig, så kräver det tid och energi. Lärande handlar som så ofta att utsätta sig för friktion och övervinna den med hjälp av arbete och träning. Såväl för läraren som för eleven.

De nya kunskapsstoff som introduceras skolan för också med sig många möjligheter. I olika skolor i Sverige och i andra länder där det fattas beslut att utbilda i digitaliseringens olika aspekter, blir många lärare och elever engagerade och motiverade. Programmeringen har möjlighet att bli en ny ingång i att möta elever i många ämnen, från matematiken och tekniken till bild, musik och slöjd. Elever som lär sig programmera kretsar skapade i textila och digitala material får nya perspektiv på hur man kan tillämpa programmering, och slöjd. De metoder för undervisning som ofta används inom programmering och när man skapar med IT som material – den iterativa processen, där man observerar, gör en prototyp, testar och utvärderar i en loop, gör många små misstag löpande för att gradvis komma fram till lösningar som fungerar – är värdefulla inte bara inom dessa ämnesområden utan på många andra ställen i undervisningen.

Det finns också de som ser problem i allt det nya. Nytt innehåll i skolan ska rymmas i en redan trång kostym. Tiden för kompetensutveckling räcker inte alltid till. Verksamheter har inte med självklarhet den tekniska infrastruktur för att tillgodose de behov som uppstår. Många av de utmaningar skolan möter förutsätter ett ledarskap och en organisation som förmår hantera förändring och driva utveckling. Skolverket har i sin kurs Leda Digitalisering försökt möta detta behov av ny kunskap också på ledningsnivå.

Vissa skolhuvudmän har kommit längre i utvecklingen än andra. Under de senaste tre åren har projektet Makerskola utforskat hur man bäst kan introducera programmering och skapande med IT som material i skolan. Bland projektets runt 30 parter har det sjudit av energi och skaparglädje. En skola byggd på värden om framtidstro, engagemang, innovation och hårt arbete med kunskap i fokus har inneburit fantastiskt arbete på skolor runt om i landet. Det händer mycket i landet just nu och många verksamheter kan stå förebild och visa vägen. I Öckerö har elever lärt sig programmera robotar och blivit så pass engagerade att de vid sidan av skolan fortsatt att programmera. Något som inneburit att flera av dem tävlat och fått åka på VM i Robotprogrammering. I Väsby, Härryda, Partille, Hultsfred och på andra ställen skapas olika Makerspace – platser i skolan, i andra offentliga institutioner som bibliotek, eller i samverkan med civilsamhälle och näringsliv, som blir nav för skapande och kreativitet, såväl analogt som digitalt. På Årstaskolan i Stockholm utvecklar man en egen kursportal med kurser i programmering, och gör kurserna tillgängliga för alla som vill. I Sollentuna arbetar man brett med att introducera programmering i grundskolan, bland annat genom att tillhandahålla plattformen Microbit till en hel årskurs.

Det händer verkligen mycket spännande och utvecklande just nu. Många skolor har på kort tid tagit flera steg framåt mot en skola som kan rusta elever för ett allt mer digitaliserat samhälle. Men det är än fler vars resa precis har börjat. Frågor om likvärdighet, kompetensutveckling och ledarskap kommer att fortsätta att vara viktiga också framöver. Vi står inför en förändring, men den är inte något vi kan bocka av i en checklista att vi har gjort. Denna förändring är något varje organisation måste arbeta med långsiktigt i sin vardag, i de vanliga processerna, på lektionerna och i mötena med elever. Bara så kan hela skolan ta fasta på digitaliseringens transformerande kraft.

Carl Heath

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>