NYA VERKTYG FÖR INKLUDERING

Sven Bölte. Foto: UR
Sven Bölte. Foto: UR

För många elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är skolgången en enorm utmaning, framförallt pga olika kognitiva och sensoriska förändringar, som behöver tas på allvar och visas hänsyn till.

Elever med NPF utgör som grupp ca 10%, vilket är en stor minoritet i dagens skola. ”Den inkluderande skolan” som ligger i linje med den nationella planen för funktionshinderpolitiken ska ge alla elever, även elever med NPF, en jämlik och meningsfull skolgång.
Medan inkludering är ett begrepp som är lika välanvänt som välkommet, saknar konceptet en tydlig definition där den praktiska innebörden tydliggörs och kopplas till metoder för hur den ska uppnås. Likaså saknar många skolor en explicit plan för hur de tänker att uppnå inkludering, eller på vilket systematiskt kvalitetsarbete inkludering ska byggas. Detta kan bero på att inkludering i själva verket kan ses som en process där politiken tagit beslut utan förankring i lärarkåren och utan konkret stöd i implementeringsarbetet.
Inkluderingstanken känns sund vid första anblicken men den är i första hand fortfarande en politisk vision, ingen realitet. Inkludering kan inte betyda att gå i ”vanlig” klass då detta kan vara direkt hindrande för inkludering. Inkludering är inte integration, eftersom inkludering betonar att skolmiljön anpassas till eleven, inte eleven till skolmiljön. Dock är det fortfarande en vanlig situation i många skolor i landet att det medvetet eller omedvetet förväntas att en elev med NPF motsvarar allmänna förväntningar och krav som är tänkt för ”mainstream” elever. Jag antar därför att enbart resursbrist, som oftast ses som förklaring för tillkortakommanden i inkluderingsfrågan, inte förklarar varför täckande och levande inkludering fortfarande saknas.
Det är andra faktorer som måste tas på allvar för att uppnå inkludering, framförallt bättre utbildning av skolpersonal i NPF-kunskap och bemötande, ett systematiskt kvalitetsarbete på skolor där inkludering av elever med NPF är en prioritet, samt långsiktig och intensiv samverkan kring elever med NPF och problematisk skolfrånvaro. Jag vill gärna ge några exempel på hur vi på Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet (KIND) arbetar med dessa frågor.

Att skolprofessionen har bristande kunskaper kring elever med NPF är inget som jag har hittat på utan något som skolpersonalen själva vittnar om. Vi har på KIND utvecklat ett verktyg med namnet ”INCLUSIO”, som är ett kartläggningsinstrument för skolors arbete för inkludering av individer med NPF.
INCLUSIO kan användas både för att bedöma var skolor befinner sig när det gäller inkluderingsprocessen men också som utgångspunkt för planering av förbättringsarbete angående utredning av behov av stödinsatser, individualiserade stödinsatser, samarbete med föräldrar och andra aktörer och personalens professionalitet.
Av 4 130 stycken skolpersonal med olika bakgrund (grundskollärare, gymnasielärare, rektorer, specialpedagoger, speciallärare, fritidspersonal, elevhälsa) från olika typer av skolor över hela landet svarade mellan 48% (specialpedagoger) och 95% (gymnasielärare) att de inte har någon högskoleutbildning om NPF. Detta är tyvärr inte förvånansvärt eftersom det inte finns krav på NPF kunskap i den pedagogiska utbildningen, och vid många lärosäten tar man pedagogiska examen med noll högskolepoäng i området NPF. Nyligen beslutade i alla fall utbildningsdepartementet att studier för specialpedagoger och speciallärare fr o m 2018 ska innehålla 15HP inom NPF-området.
Låt mig lägga till att även den icke pedagogiska personalen i skolan (t ex städning, köket) också behöver NPF-utbildning för att kunna stödja ett systematiskt kvalitetsarbete mot inkludering.

Ett annat pedagogiskt verktyg som vi utvecklat och använder är SKOLKONTAKT, en gruppträning i skolans miljö som riktas till barn och ungdomar med NPF med sociala svårigheter. Denna metod har bland annat används i Strängnäs kommun.
SKOLKONTAKT är en anpassad skolversion av KONTAKT-metoden, som används inom t ex barn- och ungdomspsykiatrin och som visat mycket bra effekt i en rad kontrollerade studier. SKOLKONTAKT är en strukturerad form av social färdighetsträning i grupp för barn och ungdomar med sociala svårigheter där träningen sker i skolan och under skoltid.
I SKOLKONTAKT tränar elever sig på att förstå socialt samspel, att förstå verbala och icke-verbala signaler i ett samtal, att utveckla problemlösningsförmåga, att hantera eventuella konfliktsituationer i skolan och att utveckla sitt självförtroende. Programmet innehåller övningar gällande sociala färdigheter samt diskussioner om socialt tänkande, socialt samspel och självkännedom. Gruppen består av upp till 8 deltagare och två till tre gruppledare från skolan som handleds av NPF erfarna kliniska psykologer. Föräldrar och elevens närmaste lärare får ett brev varje vecka med information om vad som händer på träffarna.

Slutligen arbetar vi med NYTORPSMODELLEN, som utvecklades av två KIND-medarbetare i Salems kommuns grundskola. Det övergripande målet för modellen är att genom samverkan med flera aktörer i elevens närhet, föräldrar, lärare och andra viktiga personer runt eleven öka elevens närvaro och måluppfyllelse i samband med problematisk skolfrånvaro. Cirka 5% av alla elever visar problematisk skolfrånvaro och en stor andel av dessa har en NPF diagnos. NYTORPSMODELLEN är ett systematiskt arbetssätt som ger stöd och handledning till såväl pedagoger som skolledare och föräldrar med syftet att hitta individuellt anpassade lösningar som möjliggör att elever med NPF klarar undervisningen. I modellen ingår ett antal olika tekniker som syftar till att skapa adekvat bemötande, tydlighet, förutsägbarhet, struktur, personliga mål, motivation och livskvalité. Utvärderingen av arbetssättet bland föräldrar, lärare, skolledare och elever visade att 79% av de elever som fick stöd enligt modellen ökade sin måluppfyllelse (närvaro och ämnesrelaterad prestation).

Jag tror att pedagogiska och verksamhetsutvecklande verktyg som INCLUSIO, SKOLKONTAKT och NYTORPSMODELLEN är av stor nytta i nuläget för att skapa medvetenhet kring särskilda behov och för att förverkliga inkluderingstanken för elever med NPF och andra svårigheter på många skolor. Anpassning kräver självfallet i början en betydande ansträngning och omorientering, men en övertygande och ibland bortglömd aspekt med en skolverksamhet som verkligen inkluderar är att denna förändring och förhållningssätt i längden inte bara skapar en bättre skola för barn med NPF, utan för alla elever, vilket är själva tanken med inkludering.

Sven Bölte

Skriv en kommentar

Du kan använda följande HTML HTML:
<a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>