FORSKNING MED OCH FÖR LÄRARE

Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR
Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR

Att sammanfatta fyra stora frågor på fyra minuter. Det var uppdraget jag fick när jag som ansvarig för Skolforskningsinstitutet hade tackat ja till att medverka i Lärlabbet.
Men varav hjärtat är fullt…Så, fantastiskt att då få möjligheten att utveckla sig lite mer här i bloggform! Så här kommer svaren i lite längre format helt enkelt.

Läs mer

TÄTARE SAMARBETE
MELLAN AKADEMI OCH SKOLA

Ingela Bursjöö. Foto: Lil Trulsson/UR
Ingela Bursjöö.  Foto: Lil Trulsson/UR

Jag vet att förutsättningarna runtom i landet skiljer sig åt, men framför allt ser jag att situationen märkbart förbättrats de senaste åren för att få ett tätare samarbete mellan akademi och skola. Men än har vi inte det scenario jag helst vill se, för jag tror det behövs en kritisk massa, en täthet i storleksordningen en forskarutbildad lärare på 100 lärare.

Läs mer

GÖR DET PÅ SPRÅK MAN FÖRSTÅR

Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR
Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR

Studiehandledning på modersmål är benämningen på en viktig form av stödundervisning i den svenska skolan. Den ska hjälpa elever som annars riskerar att inte bli godkända i ett eller flera ämnen att nå kunskapsmålen.

Läs mer

SOCIAL INKLUDERING
AV NYANLÄNDA ELEVER

Eva Skowronski. Foto: Lil Trulsson /UR
Eva Skowronski © Foto: Lil Trulsson / UR

Något jag önskar jag hunnit säga under min intervju i programmet var att även om många elever i min undersökning hade det ensamt och jobbigt under sin första tid i reguljär undervisning, så var det för de flesta en övergående fas.

Den stigmatiserade position, som jag berättar om i intervjun att man kan ha i skolan som nyanländ och nybörjare på svenska språket, är inte statisk utan förändras förstås över tid. Men lärare kan göra mycket för att hjälpa elever att mötas så att det inte behöver ta så lång tid. Och lärare kan göra en hel del för att höja nyanlända elevers sociala status på skolan. Jag försöker komma med lite tips i programmet, även om det blir kort.

Läs mer

ÖVERGÅNGEN TILL
ORDINARIE KLASS – EN UTMANING

Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Tulsson /UR
Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Tulsson / UR

Jag vill dela med mig om några faktorer som enligt mig bidrar till en lyckad övergång. Jag börjar med studiehandledarna då jag anser att utslussningen ska ske individuellt och för de elever som ganska snabbt kommer ut i ordinarie undervisning är studiehandledarna guld värda. De är mycket viktiga både för elever och lärare och studiehandledning är ett av de mest effektiva sätten att ta till sig kunskaper på ett nytt språk.

Om vi, från regering, kommun, skolledning satsar på studiehandledning i olika former är jag säker på att eleverna snabbare går framåt i sin språkinlärning och de får samtidigt känna en trygghet i att ”det här kan jag ju faktiskt”, vilket även stärker dem som personer.
Läs mer

HUR MOTVERKA KÖNSBUNDNA VAL? ARBETA GENUSMEDVETET!

Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR
Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR

Jag hade äran att få vara med i Lärlabbets panel för att prata om könsbundna val tillsammans med Kristian Haggärde.

När jag fick frågan kändes det gruvsamt eftersom jag tycker att det är svårt att motverka val utifrån kön, social och kulturell bakgrund. Samtidigt vet jag att jag inte är den enda i Sveriges studie- och yrkesvägledarkår som känner såhär. Just därför valde jag att tacka ja, för att vara med och lyfta upp denna svåra fråga.

Nu i efterhand är jag glad att jag var med tack vare alla givande diskussioner jag haft med mina kollegor innan och de jag hade tillsammans med Isabelle och Kristian under inspelningen. Dessutom fick jag träffa ett proffsigt och hjärtligt produktionsteam där jag som studie- och yrkesvägledare fick erfarenheter som jag kan lyfta i samtal med elever nyfikna för just den branschen!

Läs mer

SKOLAN KAN BIDRA TILL MÅNGA BERÄTTELSER OM KÖN

Lotta Björkman © Foto: Privat
Lotta Björkman © Foto: Privat

Single stories om könsmönster i skolan

Hur gestaltar skolan genus, hur bidrar skolan till att skapa könsmönster och vad kan skolan göra för att motverka dessa? Dessa stora, intressanta och svåra frågor fick jag i den intervju som jag nyligen gjorde i TV-husets stora, mörka och väldigt tysta studio. Vad är ens könsmönster och går det ens att se hur de uppstår tänker jag? Vi och hela samhället är ju så insnärjda och indränkta i förväntningar, föreställningar och krav kopplade till något så, faktiskt, banalt som vad vi har för fysiska genitalier. Men jag om någon, som förväntas vara någon slags expert på detta med normkritiska perspektiv och däribland könsnormer, borde väl ha fått syn på något under mina år som lärare och utbildare. Och jo det har jag, en del. Men det är mycket jag inte ser och förstår, fortfarande. Men jag ska här försöka redogöra för de insikter jag gjort på vägen.

Läs mer

GENUSMEDVETENHETENS TRE FACETTER

Kristina Andersson © Foto: Privat
Kristina Andersson © Foto: Privat

När man arbetar med genus i undervisningssammanhang så är det vanligaste att man lägger det som en strimma utanför ämnesinnehållet, mer som ett allmänpedagogiskt eller allmändidaktiskt perspektiv. Därför är jag glad över att Lärlabbet uppmärksammar genusperspektivet som en aspekt i ämnesundervisningen. Jag menar att genus och genuskunskap ska ses som en del av lärarens ämnesdidaktiska kompetens och för att bena ut vad den kompetensen består av så brukar jag beskriva den som genusmedvetenhet sedd genom tre olika facetter. Eftersom jag själv arbetar med naturvetenskap, väljer jag att exemplifiera detta med dessa ämnen. Den första facetten – genusmedvetenhet i relation till lärarens egna föreställningar – handlar om att läraren riktar sin uppmärksamhet inåt och granskar sig själv och försöker få tag på sina egna föreställningar om kön/genus. I den andra facetten – genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaperna – sätts strålkastarljuset på NO, biologi, kemi eller fysik, där dessa ämnen blir problematiserade och granskade. Slutligen den tredje facetten som är genusmedvetenhet i relation till eleverna och deras ”genusgörande” i klassrummet. Det handlar om lärarens kunskap om sina elever för att kunna åstadkomma förändringar/förbättringar i den naturvetenskapliga undervisningen.

Läs mer