HUR MOTVERKA KÖNSBUNDNA VAL? ARBETA GENUSMEDVETET!

Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR
Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR

Jag hade äran att få vara med i Lärlabbets panel för att prata om könsbundna val tillsammans med Kristian Haggärde.

När jag fick frågan kändes det gruvsamt eftersom jag tycker att det är svårt att motverka val utifrån kön, social och kulturell bakgrund. Samtidigt vet jag att jag inte är den enda i Sveriges studie- och yrkesvägledarkår som känner såhär. Just därför valde jag att tacka ja, för att vara med och lyfta upp denna svåra fråga.

Nu i efterhand är jag glad att jag var med tack vare alla givande diskussioner jag haft med mina kollegor innan och de jag hade tillsammans med Isabelle och Kristian under inspelningen. Dessutom fick jag träffa ett proffsigt och hjärtligt produktionsteam där jag som studie- och yrkesvägledare fick erfarenheter som jag kan lyfta i samtal med elever nyfikna för just den branschen!

Läs mer

SKOLAN KAN BIDRA TILL MÅNGA BERÄTTELSER OM KÖN

Lotta Björkman © Foto: Privat
Lotta Björkman © Foto: Privat

Single stories om könsmönster i skolan

Hur gestaltar skolan genus, hur bidrar skolan till att skapa könsmönster och vad kan skolan göra för att motverka dessa? Dessa stora, intressanta och svåra frågor fick jag i den intervju som jag nyligen gjorde i TV-husets stora, mörka och väldigt tysta studio. Vad är ens könsmönster och går det ens att se hur de uppstår tänker jag? Vi och hela samhället är ju så insnärjda och indränkta i förväntningar, föreställningar och krav kopplade till något så, faktiskt, banalt som vad vi har för fysiska genitalier. Men jag om någon, som förväntas vara någon slags expert på detta med normkritiska perspektiv och däribland könsnormer, borde väl ha fått syn på något under mina år som lärare och utbildare. Och jo det har jag, en del. Men det är mycket jag inte ser och förstår, fortfarande. Men jag ska här försöka redogöra för de insikter jag gjort på vägen.

Läs mer

GENUSMEDVETENHETENS TRE FACETTER

Kristina Andersson © Foto: Privat
Kristina Andersson © Foto: Privat

När man arbetar med genus i undervisningssammanhang så är det vanligaste att man lägger det som en strimma utanför ämnesinnehållet, mer som ett allmänpedagogiskt eller allmändidaktiskt perspektiv. Därför är jag glad över att Lärlabbet uppmärksammar genusperspektivet som en aspekt i ämnesundervisningen. Jag menar att genus och genuskunskap ska ses som en del av lärarens ämnesdidaktiska kompetens och för att bena ut vad den kompetensen består av så brukar jag beskriva den som genusmedvetenhet sedd genom tre olika facetter. Eftersom jag själv arbetar med naturvetenskap, väljer jag att exemplifiera detta med dessa ämnen. Den första facetten – genusmedvetenhet i relation till lärarens egna föreställningar – handlar om att läraren riktar sin uppmärksamhet inåt och granskar sig själv och försöker få tag på sina egna föreställningar om kön/genus. I den andra facetten – genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaperna – sätts strålkastarljuset på NO, biologi, kemi eller fysik, där dessa ämnen blir problematiserade och granskade. Slutligen den tredje facetten som är genusmedvetenhet i relation till eleverna och deras ”genusgörande” i klassrummet. Det handlar om lärarens kunskap om sina elever för att kunna åstadkomma förändringar/förbättringar i den naturvetenskapliga undervisningen.

Läs mer

ATT VARA EN GENUSMEDVETEN ÄMNESLÄRARE
– VAD INNEBÄR DET?

Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR
Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR

Alla samhällen har normer. De kan vara positiva och bidra till utveckling men de kan också vara negativa och begränsande. Det finns en rad forskning som visar hur lärare behandlar sina elever olika utifrån kön och hur detta kan vara begränsande för individerna i en skola som enligt styrdokumenten ska vara demokratisk och  främja jämlikhet och jämställdhet. I vissa ämnen lyfts demokrati och jämlikhet fram mer tydligt i ämnes- och kursplanerna men alla lärare har en skyldighet att arbeta för de värden som lyfts fram i styrdokumenten. För att kunna göra detta fullt ut krävs det genusmedvetna lärare.

Läs mer

BERÄTTELSER, MEDIER OCH TEXTUNIVERSUM

Annette Svensson © Foto: Erik Amkoff / UR
Annette Svensson © Foto: Erik Amkoff / UR

Före, under och efter intervjun för Lärlabbet – möt elevers textvärldar blev jag ordentligt ompysslad och bortskämd av alla inblandade i produktionen. Jag var inbjuden att deltaga i programmet i egenskap av forskare, men eftersom jag även har en lärarbakgrund svarade jag på några frågor utifrån min roll som lärare. I min yrkesvardag ser jag det som en stor styrka att jag både är gymnasielärare och forskare eftersom dessa erfarenheter berikar varandra. Jag har under många år varit intresserad av litteraturdidaktiska frågor, framförallt frågor som knyter an till det vidgade textbegreppet och speciellt användandet av multimodala texter. Jag är intresserad av ungdomars användande av berättelser både i skolan och på fritiden samt av litteraturens roll i skolan, främst i språkundervisningen.

Läs mer

MULTIMODALA TEXTER – EN UTMANING?

Anna-Lena Godhe © Foto: Privat
Anna-Lena Godhe © Foto: Privat

Att Nobels litteraturpris i år går till musikern Bob Dylan kan ses som ett tecken på att ett vidgat textbegrepp blir alltmer vedertaget. Även om det påpekas att priset ges till Dylan som poet så är ju hans ”poesi” skriven för att framföras tillsammans med musik. Frågan är om man kan skilja de olika uttryckssätten åt på det vis som påpekandet att det är poesin som prisas vill göra gällande. Har låttexterna samma innebörd om de särskiljs från den musik som de är tänkta att framföras till eller blir innebörden delvis annorlunda då text och musik samspelar?

Läs mer

I MÖTET MED ELEVERNA OCH DERAS TEXTVÄRLDAR

Linda Sonesson © Foto: Erik Amkoff / UR
Linda Sonesson © Foto: Erik Amkoff / UR

Vad är texter och vad består vårt textuniversum av? I dagens samhälle möter vi och våra ungdomar en mängd olika texter i olika medier. Böcker och tidningar i pappersform har inte en lika stor del i dagens läsande utan det handlar istället mycket om digitala texter i olika former, meddelande via Snapchat eller sms, bloggar och digitala nyhetsartiklar. En läsning som på många sätt innehåller mer än bara text. Är då film och dator, eller tv-spel också text? Dagen efter mitt besök i Lärlabbets studio på Gärdet i Stockholm mötte jag mina sjuor i klassrummet och ställde frågan vad är egentligen en text? Vad läser vi under en dag eller en vecka utanför skolans väggar? Innan eleverna fick sätta sig i grupper och skriva listor och diskutera funderade vi i klassen kring hur vi egentligen ser på t ex film som text, eller tv-spel som text. Tillsammans kom vi fram till att det väl egentligen är olika medier som vi utifrån våra behov väljer att förmedla tankar och åsikter med och kanske är det så att man kan kalla det för olika textvärldar. Som mottagare tolkar och analyserar vi, oavsett om det är en skriven text eller om det är film, bilder, tv-spel eller en kombination av dem. Och det är väl just det som vi i skolans värld behöver arbeta med, att medvetandegöra eleverna om de uttryckssätt som finns, hur de påverkar oss och vilka redskap eller strategier vi använder för att tolka och analysera. Vad vi kallar dem är mindre viktigt.

Läs mer

LÄRARENS GUIDE TILL DE MULTIMODALA GALAXERNA

Mathias Rosenqvist © Foto: Erik Amkoff / UR
Mathias Rosenqvist © Foto: Erik Amkoff / UR

Strategier och tips på hur du samtidssäkrar din språkundervisning.

Det har gått nästan en vecka sedan jag deltog i diskussionerna i studion kring elevers textvärldar. Det är många tankar som ha väckts och jag tänkte kortfattat samla dem här tillsammans ett par tips på hur du kan implementera det interaktiva berättandet i språkundervisningen.

Att navigera intergalaktiskt

Anna-Lena Godhe använder sig av begreppet textuniversum i programmet. Kulturfenomenet Harry Potter, med alla böcker, dess filmatiseringar samt kringliggande artefakter, exempelvis fan fiction, utgör ett textuniversum. Eftersom jag är ett stort fan av science fiction gillar jag den metaforen. Jag skulle dock vilja minska skalan något. I mitt tycke räcker galaxen för att innefatta alla texter som finns samlade kring ett kulturfenomen. Jag vill också inkludera kulturfenomen som inte bara litterära. Varför inte Brexit-galax eller att se det amerikanska presidentvalet som en hop stjärnstoff att undersöka?

Läs mer

ATT SAMTALA OM TEXT – VAD, VARFÖR OCH HUR?

Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR
Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Att läsa är bland det roligaste jag vet. Jag läser gärna och mycket. Mina elever delar inte mitt intresse. För många av dem är det där med läsning svårt. Visst, de kan läsa en text men det är inte alltid att de på djupet förstår texten och ibland kan deras förförståelse göra att de missförstår det de läser.

För att stötta och hjälpa mina elever har jag de senaste åren börjat arbeta allt mer aktivt med riktad läsundervisning. Jag ger mina elever redskap och strategier som de kan ta med sig in i sina möten med olika texter. Jag visar dem hur jag läser, hur jag gör om jag kör fast i min läsning och tillsammans diskuterar vi textstrukturer och läser gemensamma texter. Mitt arbete har gett resultat. Eleverna kan läsa svårare texter och de kan också på ett helt annat sätt än tidigare samtala om sin läsning. De kan sätta ord på hur de använder sina strategier och de kan också förklara sina tolkningar av exempelvis en skönlitterär text. Det var kring detta med textsamtal som jag fick möjlighet att samtala om i Lärlabbets avsnitt ”Samtala om texter”. Efter programmet kände jag att alla de där konkreta tipsen, de som kan hjälpa en lärare vidare, aldrig hann med att diskuteras. De passar jag därför på att dela med mig av här.

Läs mer

ATT SAMTALA OM TEXT – TEXTSAMTAL

Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR
Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR

Förberedelserna inför inspelningen på TV-huset fredagen den 7 oktober skulle börja cirka kl. 13.45. Jag hade haft undervisning i grundlärarutbildningen på förmiddagen och såg fram emot det hela. Först togs jag emot av programkoordinatorn och sedan var det dags för sminkning, fotografering och lite förberedande samtal med diverse personer inför inspelningen.

Programmet skulle handla om textsamtal. Någon oro infann sig inte inför inspelnigen, men det betyder inte att jag var oberörd. Tvärtom. Sammanlagt skulle mitt inslag vara fyra minuter och jag hann fundera en del på vad som var viktigast att få med och vad jag kunde utelämna. Intervjun upplevde jag som ett naturligt och avspänt samtal mellan mig och intervjuaren. Inom mig hann jag tänka att vårt samtal är ju också en slags ”text”, dvs, en text, om än verbal, som sedan andra ska förhålla sig till och tycka till om, helt enkelt en slags metatext. Intressant att man kan göra sådana reflektioner, mitt under en inspelning, och ingen som ser programmet vet att man tänkt så!

Läs mer