ATT VARA EN GENUSMEDVETEN ÄMNESLÄRARE
– VAD INNEBÄR DET?

Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR
Frida Grimm © Foto: Lill Trulsson / UR

Alla samhällen har normer. De kan vara positiva och bidra till utveckling men de kan också vara negativa och begränsande. Det finns en rad forskning som visar hur lärare behandlar sina elever olika utifrån kön och hur detta kan vara begränsande för individerna i en skola som enligt styrdokumenten ska vara demokratisk och  främja jämlikhet och jämställdhet. I vissa ämnen lyfts demokrati och jämlikhet fram mer tydligt i ämnes- och kursplanerna men alla lärare har en skyldighet att arbeta för de värden som lyfts fram i styrdokumenten. För att kunna göra detta fullt ut krävs det genusmedvetna lärare.

Läs mer

BERÄTTELSER, MEDIER OCH TEXTUNIVERSUM

Annette Svensson © Foto: Erik Amkoff / UR
Annette Svensson © Foto: Erik Amkoff / UR

Före, under och efter intervjun för Lärlabbet – möt elevers textvärldar blev jag ordentligt ompysslad och bortskämd av alla inblandade i produktionen. Jag var inbjuden att deltaga i programmet i egenskap av forskare, men eftersom jag även har en lärarbakgrund svarade jag på några frågor utifrån min roll som lärare. I min yrkesvardag ser jag det som en stor styrka att jag både är gymnasielärare och forskare eftersom dessa erfarenheter berikar varandra. Jag har under många år varit intresserad av litteraturdidaktiska frågor, framförallt frågor som knyter an till det vidgade textbegreppet och speciellt användandet av multimodala texter. Jag är intresserad av ungdomars användande av berättelser både i skolan och på fritiden samt av litteraturens roll i skolan, främst i språkundervisningen.

Läs mer

MULTIMODALA TEXTER – EN UTMANING?

Anna-Lena Godhe © Foto: Privat
Anna-Lena Godhe © Foto: Privat

Att Nobels litteraturpris i år går till musikern Bob Dylan kan ses som ett tecken på att ett vidgat textbegrepp blir alltmer vedertaget. Även om det påpekas att priset ges till Dylan som poet så är ju hans ”poesi” skriven för att framföras tillsammans med musik. Frågan är om man kan skilja de olika uttryckssätten åt på det vis som påpekandet att det är poesin som prisas vill göra gällande. Har låttexterna samma innebörd om de särskiljs från den musik som de är tänkta att framföras till eller blir innebörden delvis annorlunda då text och musik samspelar?

Läs mer

I MÖTET MED ELEVERNA OCH DERAS TEXTVÄRLDAR

Linda Sonesson © Foto: Erik Amkoff / UR
Linda Sonesson © Foto: Erik Amkoff / UR

Vad är texter och vad består vårt textuniversum av? I dagens samhälle möter vi och våra ungdomar en mängd olika texter i olika medier. Böcker och tidningar i pappersform har inte en lika stor del i dagens läsande utan det handlar istället mycket om digitala texter i olika former, meddelande via Snapchat eller sms, bloggar och digitala nyhetsartiklar. En läsning som på många sätt innehåller mer än bara text. Är då film och dator, eller tv-spel också text? Dagen efter mitt besök i Lärlabbets studio på Gärdet i Stockholm mötte jag mina sjuor i klassrummet och ställde frågan vad är egentligen en text? Vad läser vi under en dag eller en vecka utanför skolans väggar? Innan eleverna fick sätta sig i grupper och skriva listor och diskutera funderade vi i klassen kring hur vi egentligen ser på t ex film som text, eller tv-spel som text. Tillsammans kom vi fram till att det väl egentligen är olika medier som vi utifrån våra behov väljer att förmedla tankar och åsikter med och kanske är det så att man kan kalla det för olika textvärldar. Som mottagare tolkar och analyserar vi, oavsett om det är en skriven text eller om det är film, bilder, tv-spel eller en kombination av dem. Och det är väl just det som vi i skolans värld behöver arbeta med, att medvetandegöra eleverna om de uttryckssätt som finns, hur de påverkar oss och vilka redskap eller strategier vi använder för att tolka och analysera. Vad vi kallar dem är mindre viktigt.

Läs mer

LÄRARENS GUIDE TILL DE MULTIMODALA GALAXERNA

Mathias Rosenqvist © Foto: Erik Amkoff / UR
Mathias Rosenqvist © Foto: Erik Amkoff / UR

Strategier och tips på hur du samtidssäkrar din språkundervisning.

Det har gått nästan en vecka sedan jag deltog i diskussionerna i studion kring elevers textvärldar. Det är många tankar som ha väckts och jag tänkte kortfattat samla dem här tillsammans ett par tips på hur du kan implementera det interaktiva berättandet i språkundervisningen.

Att navigera intergalaktiskt

Anna-Lena Godhe använder sig av begreppet textuniversum i programmet. Kulturfenomenet Harry Potter, med alla böcker, dess filmatiseringar samt kringliggande artefakter, exempelvis fan fiction, utgör ett textuniversum. Eftersom jag är ett stort fan av science fiction gillar jag den metaforen. Jag skulle dock vilja minska skalan något. I mitt tycke räcker galaxen för att innefatta alla texter som finns samlade kring ett kulturfenomen. Jag vill också inkludera kulturfenomen som inte bara litterära. Varför inte Brexit-galax eller att se det amerikanska presidentvalet som en hop stjärnstoff att undersöka?

Läs mer

ATT SAMTALA OM TEXT – VAD, VARFÖR OCH HUR?

Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR
Jenny Edvardsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Att läsa är bland det roligaste jag vet. Jag läser gärna och mycket. Mina elever delar inte mitt intresse. För många av dem är det där med läsning svårt. Visst, de kan läsa en text men det är inte alltid att de på djupet förstår texten och ibland kan deras förförståelse göra att de missförstår det de läser.

För att stötta och hjälpa mina elever har jag de senaste åren börjat arbeta allt mer aktivt med riktad läsundervisning. Jag ger mina elever redskap och strategier som de kan ta med sig in i sina möten med olika texter. Jag visar dem hur jag läser, hur jag gör om jag kör fast i min läsning och tillsammans diskuterar vi textstrukturer och läser gemensamma texter. Mitt arbete har gett resultat. Eleverna kan läsa svårare texter och de kan också på ett helt annat sätt än tidigare samtala om sin läsning. De kan sätta ord på hur de använder sina strategier och de kan också förklara sina tolkningar av exempelvis en skönlitterär text. Det var kring detta med textsamtal som jag fick möjlighet att samtala om i Lärlabbets avsnitt ”Samtala om texter”. Efter programmet kände jag att alla de där konkreta tipsen, de som kan hjälpa en lärare vidare, aldrig hann med att diskuteras. De passar jag därför på att dela med mig av här.

Läs mer

ATT SAMTALA OM TEXT – TEXTSAMTAL

Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR
Barbro Westlund © Foto: Erik Amkoff / UR

Förberedelserna inför inspelningen på TV-huset fredagen den 7 oktober skulle börja cirka kl. 13.45. Jag hade haft undervisning i grundlärarutbildningen på förmiddagen och såg fram emot det hela. Först togs jag emot av programkoordinatorn och sedan var det dags för sminkning, fotografering och lite förberedande samtal med diverse personer inför inspelningen.

Programmet skulle handla om textsamtal. Någon oro infann sig inte inför inspelnigen, men det betyder inte att jag var oberörd. Tvärtom. Sammanlagt skulle mitt inslag vara fyra minuter och jag hann fundera en del på vad som var viktigast att få med och vad jag kunde utelämna. Intervjun upplevde jag som ett naturligt och avspänt samtal mellan mig och intervjuaren. Inom mig hann jag tänka att vårt samtal är ju också en slags ”text”, dvs, en text, om än verbal, som sedan andra ska förhålla sig till och tycka till om, helt enkelt en slags metatext. Intressant att man kan göra sådana reflektioner, mitt under en inspelning, och ingen som ser programmet vet att man tänkt så!

Läs mer

TEXTSAMTAL

Pia Visén © Foto: Privat
Pia Visén © Foto: Privat

Textsamtal? Det är väl bara för diskussioner om skönlitteratur? Det är väl mest för de som gillar att prata på om litteratur och ”mellan raderna” och sånt? Vad ska det vara bra för, vi håller mer på med det praktiska?

Nja, ett textsamtal kan handla om vilken text som helst och kan ge möjlighet att förstå texten bättre och även att lära sig sätt att läsa andra texter med större förståelse. Textsamtal kan ge möjlighet att lära olika saker. Ett samtal om en skönlitterär text kan exempelvis utveckla kunskaper om berättarteknik och metaforer, om människors livsvillkor och om den egna individen och individens roll i samhället. Ett samtal om en ämnesspecifik text kan utveckla kunskaper om textens ämnesinnehåll och ge möjlighet att utveckla kunskap om hur ämnets texter kan läsas. Alla skolans ämnen bevarar och för kunskaper vidare i textform. Texterna ser visserligen mycket olika ut i olika ämnen, och även i samma ämne kan olika texter skilja sig åt. Svenskämnet har skönlitterära berättande texter och historieämnet har återberättande och förklarande texter som utreder orsaker till historiska skeenden. Designämnets eller kemins och svetsteknikens texter å andra sidan är ofta multimodala med såväl figurer och bilder som utredande, beskrivande och förklarande verbaltext.

Läs mer

NORM-PROJEKTET

Gustaf Skar © Foto: Privat
Gustaf Skar © Foto: Privat

I Norge är skrivande definierat som en ”grundläggande färdighet”. Det samma gäller läsning, räkning, IKT-kunskaper och muntlig förmåga. Att de är grundläggande betyder att dessa färdigheter uppfattas vara nödvändiga, ja helt väsentliga för att kunna klara alla skolans ämnen, i alla årskurser.

Begreppet grundläggande färdigheter kom med den senaste norska läroplanen, Kunnskapsløftet, som infördes år 2006. Men även om tanken var god visade det sig snart att det saknades goda redskap för att fullt ut omsätta den i förändrad undervisningspraktik. Rapporter indikerade att skrivande även efter läroplansreformen uppfattades som primärt norsklärares ansvar.

Läs mer

PROCESSINRIKTAD SKRIVUNDERVISNING

Catharina Tjernberg © Foto: Erik Amkoff / UR
Catharina Tjernberg © Foto: Erik Amkoff / UR

Den processinriktade skrivundervisningens möjligheter att ge alla elever goda förutsättningar i sitt lärande är ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat. Att bli inbjuden att delta i Lärlabbet för att tala det var värdefullt och en utmaning som jag inte kunde motstå. Jag vill vara med och bidra till att öka kunskapen om hur vi kan skapa möjligheter för alla elevers delaktighet och lärande. Visst var det en utmaning, men med förväntan och spänning jag tog tåget till Stockholm den 20 september för att medverka i programmet Lärlabbet.

Läs mer