DEN PEDAGOGISKA
DISKUSSIONEN ÄR VIKTIG

Yvonne Littbrand. Foto: Lil Trulsson /UR
Yvonne Littbrand. Foto: Lil Trulsson /UR

På min skola Sjöstadsskolan i Stockholm har de under flera år systematiskt arbetat med utforskande av undervisning och lärande genom Learning study. I detta arbete har de erfarit behovet och vikten av beprövad erfarenhet och ämnesdidaktisk forskning för att kunna bygga vidare på befintlig kunskap.

Läs mer

FÖRSTELÄRARE SOM FORSKAR–
EN SKOLA PÅ VETENSKAPLIG GRUND

Tomas Kroksmark. Foto:Lil Trulsson /UR
Tomas Kroksmark. Foto:Lil Trulsson /UR

År 2010 fattade Sveriges Riksdag ett viktigt och bra beslut om en ny skollag. Den är en så kallad ramlag som innebär lokal frihet och flexibilitet men också att den innehåller gemensamma mål, grundläggande värderingar och principiella riktlinjer för skolans arbete.
Läs mer

FORSKNING MED OCH FÖR LÄRARE

Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR
Lena Adamson. Foto: Lil Trulsson/UR

Att sammanfatta fyra stora frågor på fyra minuter. Det var uppdraget jag fick när jag som ansvarig för Skolforskningsinstitutet hade tackat ja till att medverka i Lärlabbet.
Men varav hjärtat är fullt…Så, fantastiskt att då få möjligheten att utveckla sig lite mer här i bloggform! Så här kommer svaren i lite längre format helt enkelt.

Läs mer

TÄTARE SAMARBETE
MELLAN AKADEMI OCH SKOLA

Ingela Bursjöö. Foto: Lil Trulsson/UR
Ingela Bursjöö.  Foto: Lil Trulsson/UR

Jag vet att förutsättningarna runtom i landet skiljer sig åt, men framför allt ser jag att situationen märkbart förbättrats de senaste åren för att få ett tätare samarbete mellan akademi och skola. Men än har vi inte det scenario jag helst vill se, för jag tror det behövs en kritisk massa, en täthet i storleksordningen en forskarutbildad lärare på 100 lärare.

Läs mer

GÖR DET PÅ SPRÅK MAN FÖRSTÅR

Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR
Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR

Studiehandledning på modersmål är benämningen på en viktig form av stödundervisning i den svenska skolan. Den ska hjälpa elever som annars riskerar att inte bli godkända i ett eller flera ämnen att nå kunskapsmålen.

Läs mer

SOCIAL INKLUDERING
AV NYANLÄNDA ELEVER

Eva Skowronski. Foto: Lil Trulsson /UR
Eva Skowronski © Foto: Lil Trulsson / UR

Något jag önskar jag hunnit säga under min intervju i programmet var att även om många elever i min undersökning hade det ensamt och jobbigt under sin första tid i reguljär undervisning, så var det för de flesta en övergående fas.

Den stigmatiserade position, som jag berättar om i intervjun att man kan ha i skolan som nyanländ och nybörjare på svenska språket, är inte statisk utan förändras förstås över tid. Men lärare kan göra mycket för att hjälpa elever att mötas så att det inte behöver ta så lång tid. Och lärare kan göra en hel del för att höja nyanlända elevers sociala status på skolan. Jag försöker komma med lite tips i programmet, även om det blir kort.

Läs mer

ÖVERGÅNGEN TILL
ORDINARIE KLASS – EN UTMANING

Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Tulsson /UR
Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Tulsson / UR

Jag vill dela med mig om några faktorer som enligt mig bidrar till en lyckad övergång. Jag börjar med studiehandledarna då jag anser att utslussningen ska ske individuellt och för de elever som ganska snabbt kommer ut i ordinarie undervisning är studiehandledarna guld värda. De är mycket viktiga både för elever och lärare och studiehandledning är ett av de mest effektiva sätten att ta till sig kunskaper på ett nytt språk.

Om vi, från regering, kommun, skolledning satsar på studiehandledning i olika former är jag säker på att eleverna snabbare går framåt i sin språkinlärning och de får samtidigt känna en trygghet i att ”det här kan jag ju faktiskt”, vilket även stärker dem som personer.
Läs mer