TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– DIGITAL DIDAKTIK

Font - digital didaktik

Tycker du som lärare att det är svårt att hitta tid för att sätta sig in i MIK?

På lärarhögskolan i Borås har Tobias Ruthenberg, universitetsadjunkt i digital pedagogik utvecklat en modern distanskurs i ämnet. Föreläsaren kan online visa material och såväl deltagare som föreläsare kan ladda upp och ladda ned material efter behov. Det här ger ett brett utbyte av erfarenheter, utan att läraren behöver resa land och rike runt.

– Allting ligger på webben och vi träffas också alltid online, berättar Tobias Ruthenberg.

Medverkar gör även Daniel Barker, Håkan Fleischer, Marica Grudeborn och Rasmus Vanggaard Knudsen.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– ELEVEN SOM PRODUCENT

Font - MIK - Eleven som producent

Kan man höja motivationen genom att föra in digitala redskap i undervisningen?

För nyanlända elever är de digitala verktygen till stor hjälp när det gäller att lära sig ett nytt språk. På Mottagningsskolan Mosaik i Malmö använder bild och slöjdläraren Helena von Malortie filmskapande som en del av lärprocessen. Eleverna delar med sig av sin kunskap via videoklipp och lär sig via andra elever lika mycket som via läraren.

– Att använda sig av den digitala tekniken är väldigt bra för att lära sig ett nytt språk, säger Helena von Malortie.

Medverkar gör även Carmen de Bruijckere, Josef Sahlin, Karin Danielsson Öberg och Carl Heath.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– KÄLLKRITIK

Font MIK - källkritik

Hur sätter man in ett filter i huvudet på barnen? Det var den utmaning Murgårdsskolan i Sandviken stod inför när skolan fick öppna nät. Skolans it-ansvariga, specialläraren Madeleine Högman och förskolläraren Karin Lepistö jobbar aktivt med källkritik och medievanor i alla ämnen och med alla årskurser. Genom det dagliga arbetet och riktade projekt som ”Nätsmarta” utvecklar eleverna ett internetfilter redan från förskoleålder.

– Källkritik är något annat än det var tidigare. Eleverna behöver lära sig vara källkritiska både mot sig själva och mot det som står på internet och i tidningen, säger Madeleine.

Medverkar gör även Maria Becker, Matilda Åhall, Sara Mörtsell och Åsa Kronkvist.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– DATALOGISKT TÄNKANDE

Font MIK - Datalogiskt tänkande

Hur kan skolan jobba med programmering i undervisningen? Ska programmering vara ett eget skolämne? Och hur skapar vi en bättre förståelse för det digitala samhället?

På Högåsskolan i Knivsta har man infört ”datalogiskt tänkande” i ämnen som t.ex. bild och idrott. Tanken är att man kombinerar programmering med förståelse för hur det digitala fungerar i samhället.

– Vi lär barnen andra samhällsfunktioner i tidiga åldrar så som brandförsvar, vattenrening och sophantering. Att även äga kunskaper om hur datorer fungerar handlar ju om att kunna ställa sig kritisk och vara en medveten konsument , menar Maria Franzén

Medverkar gör även Christina Löfving, Fredrik Heintz, Karin Nygårds och Linda Liukas.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– DIGITALISERING OCH DEMOKRATI

Font - Digitalisering och demokrati

På Katedralskolan i Skara tar estetklassen i åk 2 hjälp av digital teknik för att förmedla och diskutera det de lär sig med varandra. Varje vecka gör de en webbshow där de presenterar åsikter och diskussioner som uppstått i klassen och på nätet i samband med inlärningen. Deras lärare Ylva Pettersson anser att medie- och informationskunnighet är en fråga om demokrati.

– Det demokratiska samtalet har flyttat ut på nätet, och då räcker det inte med att ta del av det som andra producerar utan också om att kunna producera själv, säger Ylva.

Medverkar gör även Fredrik Holmberg, Jan Hylén, Patricia Diaz och Sofia Malmberg.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se