ÖVERGÅNGEN TILL
ORDINARIE KLASS – EN UTMANING

Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Tulsson /UR
Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Tulsson / UR

Jag vill dela med mig om några faktorer som enligt mig bidrar till en lyckad övergång. Jag börjar med studiehandledarna då jag anser att utslussningen ska ske individuellt och för de elever som ganska snabbt kommer ut i ordinarie undervisning är studiehandledarna guld värda. De är mycket viktiga både för elever och lärare och studiehandledning är ett av de mest effektiva sätten att ta till sig kunskaper på ett nytt språk.

Om vi, från regering, kommun, skolledning satsar på studiehandledning i olika former är jag säker på att eleverna snabbare går framåt i sin språkinlärning och de får samtidigt känna en trygghet i att ”det här kan jag ju faktiskt”, vilket även stärker dem som personer.
Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
STEGET TILL ORDINARIE KLASS

Henry Barsk och Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Trulsson/UR
Henry Barsk och Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Trulsson/ UR

Ett av de viktigaste stegen i en nyanländ elevs skolgång är klivet över till ordinarie undervisning. Hur gör man den här övergången – så bra som möjligt?

Lärlabbet besöker läraren Anna Gemfelt på Gårdstensskolan i Göteborg där man ger eleverna möjlighet till att delvis gå i ordinarie klass direkt från början.

– Två halvdagar veckan så är eleven ute och träffar sina klasskompisar, just för att bygga det sociala. Det är det som är det viktigaste, säger Anna.

Medverkar gör även Henry Barsk, Emma Risbecker Sandman, Monica Axelsson och Margareta Ekborg

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
KONSTEN ATT PLANERA

Student - planera

Hur blir du som lärare bra på att planera ditt arbete? Många nyblivna lärare vittnar om att de först åren i yrket är tuffa och arbetsdagarna långa. Katja Hvenmark-Nilsson, lärare och författare, träffar lärarstudenterna Lydia Sundh och Magnus Lindberg. I programmet ger hon konkreta råd och tips på hur de kan planera för att vinna tid och minska stressen.

Vi besöker även Brett Kemp, 7-9 lärare på Seminarieskolan i Landskrona. Genom samplanering tillsammans med kollegorna frigör han mer tid till innehållet i undervisningen.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
KONFLIKTHANTERING

Student - konflikt

Att förebygga och hantera konflikter är en av de största utmaningarna som nybliven lärare. Bo Hejlskov Elvén är leg. psykolog och jobbar med föredrag och rådgivning kring hantering av konflikter utifrån låg-affektiva metoder. I programmet träffar han lärarstudenterna Daniel Darpe och Jasmin Andersson och ger dem konkreta råd och verktyg för att hantera olika sorters konflikter i skolan.

Vi möter även Åsa Sandström, F-6 lärare på Kullens skola i Kungälv. Hon jobbar bland annat med rollspel för att lära eleverna att själva lösa konflikter.

– De lär sig sätta ord på känslor och på handlingar. Jag hoppas att det sedan blir ett redskap för dem att våga ta i en konflikt, säger Åsa.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
RELATIONSBYGGEN

Student - relation

Att bygga goda relationer till sina elever kan vara avgörande för hur man lyckas som lärare. Hur gör man? Och hur personlig kan man vara utan att bli för privat?

Anna Wistrand undervisar på lärarprogrammet vid Örebro universitet. I programmet ger hon konkreta råd och tips till lärarstudenterna Mimmi Klemets och Yohanna Araya.

Vi träffar även Emelie Widman som är lärare för årskurs 6-9 på Malmaskolan i Kolsva. Hon visar  bland annat hur hon jobbar i mötet med elever som har svårt att kommunicera och hur hon bygger relationer till sina elever såväl i som utanför klassrummet.

– Att bygga goda relationer till sina elever är nyckel till en fungerande undervisning, menar Emelie.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

TEMA: LÄRARSTUDENT –
LEDARSKAP I KLASSRUMMET

Student - ledarskap

Varför är det så viktigt med ledarskap i klassrummet? Och hur blir man riktigt bra på det?

John Steinberg är föreläsare och författare med mångårig erfarenhet av att lära ut ledarskap till pedagoger. Här möter han lärarstudenterna Jinnie Stork och Martin Younakhir och ger konkreta råd på hur de kan leda undervisningen.

Vi träffar även Dobrila Sandblom som är lärare för årskurs 6-9 på Karlbergsskolan i Köping. Hon berättar om sin ledarroll i klassrummet, hur hon engagerar eleverna och förmedlar mål och syfte med lektionerna.

– Eleverna ska vara trygga med vad som gäller på lektionen. Först då är jag en bra ledare, menar Dobrila.

Programmet ser du även på URskola.se

HUR MOTVERKA KÖNSBUNDNA VAL? ARBETA GENUSMEDVETET!

Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR
Lisen Olsson © Foto: Lil Trulsson / UR

Jag hade äran att få vara med i Lärlabbets panel för att prata om könsbundna val tillsammans med Kristian Haggärde.

När jag fick frågan kändes det gruvsamt eftersom jag tycker att det är svårt att motverka val utifrån kön, social och kulturell bakgrund. Samtidigt vet jag att jag inte är den enda i Sveriges studie- och yrkesvägledarkår som känner såhär. Just därför valde jag att tacka ja, för att vara med och lyfta upp denna svåra fråga.

Nu i efterhand är jag glad att jag var med tack vare alla givande diskussioner jag haft med mina kollegor innan och de jag hade tillsammans med Isabelle och Kristian under inspelningen. Dessutom fick jag träffa ett proffsigt och hjärtligt produktionsteam där jag som studie- och yrkesvägledare fick erfarenheter som jag kan lyfta i samtal med elever nyfikna för just den branschen!

Läs mer

SKOLAN KAN BIDRA TILL MÅNGA BERÄTTELSER OM KÖN

Lotta Björkman © Foto: Privat
Lotta Björkman © Foto: Privat

Single stories om könsmönster i skolan

Hur gestaltar skolan genus, hur bidrar skolan till att skapa könsmönster och vad kan skolan göra för att motverka dessa? Dessa stora, intressanta och svåra frågor fick jag i den intervju som jag nyligen gjorde i TV-husets stora, mörka och väldigt tysta studio. Vad är ens könsmönster och går det ens att se hur de uppstår tänker jag? Vi och hela samhället är ju så insnärjda och indränkta i förväntningar, föreställningar och krav kopplade till något så, faktiskt, banalt som vad vi har för fysiska genitalier. Men jag om någon, som förväntas vara någon slags expert på detta med normkritiska perspektiv och däribland könsnormer, borde väl ha fått syn på något under mina år som lärare och utbildare. Och jo det har jag, en del. Men det är mycket jag inte ser och förstår, fortfarande. Men jag ska här försöka redogöra för de insikter jag gjort på vägen.

Läs mer

TEMA: GENUS
– LIKA MÖJLIGT OAVSETT KÖN

Font - Lika möjligt oavsett kön

När eleverna lämnar skolan är målet att de ska vara jämställda medborgare – fria att välja sin egen väg. Men vad krävs för att nå dit? Hur ska skolan jobba för att få eleverna att känna att allt är lika möjligt – oavsett kön? Lärlabbet besöker Frejaskolan i Gnesta.

Medverkar gör även Kristian Haggärde, Lisen Olsson, Lotta Björkman och Ben Kenward.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

GENUSMEDVETENHETENS TRE FACETTER

Kristina Andersson © Foto: Privat
Kristina Andersson © Foto: Privat

När man arbetar med genus i undervisningssammanhang så är det vanligaste att man lägger det som en strimma utanför ämnesinnehållet, mer som ett allmänpedagogiskt eller allmändidaktiskt perspektiv. Därför är jag glad över att Lärlabbet uppmärksammar genusperspektivet som en aspekt i ämnesundervisningen. Jag menar att genus och genuskunskap ska ses som en del av lärarens ämnesdidaktiska kompetens och för att bena ut vad den kompetensen består av så brukar jag beskriva den som genusmedvetenhet sedd genom tre olika facetter. Eftersom jag själv arbetar med naturvetenskap, väljer jag att exemplifiera detta med dessa ämnen. Den första facetten – genusmedvetenhet i relation till lärarens egna föreställningar – handlar om att läraren riktar sin uppmärksamhet inåt och granskar sig själv och försöker få tag på sina egna föreställningar om kön/genus. I den andra facetten – genusmedvetenhet i relation till naturvetenskaperna – sätts strålkastarljuset på NO, biologi, kemi eller fysik, där dessa ämnen blir problematiserade och granskade. Slutligen den tredje facetten som är genusmedvetenhet i relation till eleverna och deras ”genusgörande” i klassrummet. Det handlar om lärarens kunskap om sina elever för att kunna åstadkomma förändringar/förbättringar i den naturvetenskapliga undervisningen.

Läs mer