Taggad: datalogiskt tänkande

BEGREPPET DATALOGISKT TÄNKANDE

Karin Nygårds © Foto: Erik Amkoff / UR

Det är en ynnest att få diskutera med likasinnade men ändå lite oliktänkande personer, om ett ämne som ligger en närmast under huden. Oftast är jag i en situation där jag måste övertyga andra och då blir det sällan utrymme för att ta ett steg bakåt och vara den kritiska själv. Jag vet inte om det framkom under TV-inspelning, för även om vi fick tillfälle att diskutera fritt, var det ändå svårt att gå till djupet med det som bekymrar mig.

Det jag brottas mest med är faktiskt begreppet datalogiskt tänkande. Det användes för första gången av Seymour Papert runt 1980, som ett sätt att beskriva hur vi kan lära oss att få syn på vårt tänkande. Papert är i grunden matematiker som jobbade nära Jean Piaget i många år och blev inspirerad av Piagets konstruktivistiska syn på kunskap. Papert såg programmering av datorer som ett sätt att få syn på matematik och logik och konstruerade därför det första programmeringsspråket för barn, LOGO. Utifrån Papers idéer har produkter som LEGO Mindstorms och det välbekanta barnprogrammeringsspråket Scratch, utvecklats.

Läs mer

DATALOGISKT TÄNKANDE
– ATT LÖSA PROBLEM TILLSAMMANS MED DATORER

Fredrik Heintz © Foto: Erik Amkoff / UR

Att delta i Lärlabbet var en spännande erfarenhet. Känslan efteråt präglas av att det finns så mycket mer att säga! Därför är det befriande att kunna skriva av sig lite och ge en något fördjupad bild av det som diskuterades.

Vår värld blir allt mer digital. Datorer blir allt mer kapabla och allt mer automatiseras. Detta gör att dagens elever behöver nya kunskaper och förmågor. På samma sätt som skolan lär ut fysik, kemi och biologi behöver skolan lära ut en förståelse för den digitala världen. En viktig aspekt är kunna lösa problem tillsammans med datorer. För att kunna göra detta krävs det ett datalogiskt tänkande.

Läs mer

DATALOGISKT TÄNKANDE I LÄROPLANEN

Christina Löfving © Foto: Erik Amkoff / UR

Datalogiskt tänkande. Vad betyder det? Jag försöker ringa in uttrycket, men famlar. För mig handlar det en hel del om problemlösning och att förstå något av hur Internet fungerar. Att bena ut och tänka i flera led, att felsöka och våga ompröva. När Karin Nygårds, Fredrik Heintz och jag samtalar med Isabella Grybe i Lärlabbet om just datalogiskt tänkande, inser jag att begreppet är mångtydigt. Det är ofta så med begrepp. Oavsett om vi talar om så vitt skilda saker som läs- och skrivutveckling, vänskap eller förmågan att kritiskt granska, lägger vi in olika innebörd i begreppen.

Läs mer

REPORTAGE – DATALOGISKT TÄNKANDE

På Högåsskolan i Knivsta har man infört ”datalogiskt tänkande” i ämnen som t.ex. bild och idrott. Tanken är att man kombinerar programmering med förståelse för hur det digitala fungerar i samhället.

– Vi lär barnen andra samhällsfunktioner i tidiga åldrar så som brandförsvar, vattenrening och sophantering. Att även äga kunskaper om hur datorer fungerar handlar ju om att kunna ställa sig kritisk och vara en medveten konsument ,menar Maria Franzén

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

 

MEDVERKANDE – DATALOGISKT TÄNKANDE

Christina Löfving © Foto: Erik Amkoff / UR

Christina Löfving
Lärare i årskurs 1-2 och utvecklingsledare på Spekerödskolan i Stenungsund. Har skrivit boken ”Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen” och lärarhandledningen ”Lärarhack” om programmering i låg- och mellanstadiet. Fick lärarpriset Guldäpplet 2012 och har vunnit 1:a pris i Webbstjärnan med sina elever. Läser in en master i aktionsforskning och driver bloggen itmamman.se.

Fredrik Heintz © Foto: Erik Amkoff / UR

Fredrik Heintz
Forskare vid Institutionen för Datavetenskap, Linköpings universitet. Forskar på datavetenskaplig utbildning, artificiell intelligens och autonoma system. Studierektor med ansvar för pedagogiska och didaktiska frågor. Anser att skolan är ett viktigt område där vi kan bidra med vår stora erfarenhet av att lära ut datavetenskap och datalogiskt tänkande. Anlitad som expert av Skolverket för att föreslå hur digital kompetens och programmering kan införas i grund- och gymnasieskolan. Digitalisering förändrar allt!

Karin Nygårds © Foto: Erik Amkoff / UR

Karin Nygårds
Grundskollärare i Svenska och Svenska som andraspråk. Jobbat som utvecklare av digitalkunskap på Sjöstadsskolan i Stockholm. Just nu tjänstledig för att skriva böcker. Första boken, Koden till digital kompetens, handlar om bakgrunden till varför kunskap om kod är viktigt i dagens samhälle. Nästa bok heter Så funkar internet. Karin finns på twitter under namnet @grishund och driver även sajten teacherhack.com där alla ämnen presenteras ur digital synvinkel.

Linda Liukas © Foto: Privat

Linda Liukas
Författare och illustratör till ”Hello Ruby”, en bok om kod och programmering för barn. Grundare av ”Rails Girls”, ett globalt initiativ verksamt i över 260 städer, som syftar till att lära unga kvinnor om programmering. Älskar Muji, Zelda Fitzgerald, programmering och saker som glittrar 🙂

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– DATALOGISKT TÄNKANDE

Font MIK - Datalogiskt tänkande

Hur kan skolan jobba med programmering i undervisningen? Ska programmering vara ett eget skolämne? Och hur skapar vi en bättre förståelse för det digitala samhället?

På Högåsskolan i Knivsta har man infört ”datalogiskt tänkande” i ämnen som t.ex. bild och idrott. Tanken är att man kombinerar programmering med förståelse för hur det digitala fungerar i samhället.

– Vi lär barnen andra samhällsfunktioner i tidiga åldrar så som brandförsvar, vattenrening och sophantering. Att även äga kunskaper om hur datorer fungerar handlar ju om att kunna ställa sig kritisk och vara en medveten konsument , menar Maria Franzén

Medverkar gör även Christina Löfving, Fredrik Heintz, Karin Nygårds och Linda Liukas.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se