Taggad: elevhälsa

BEMÖTANDE OCH INKLUDERING

Lina Delvert © Foto: Erik Amkoff / UR
Lina Delvert © Foto: Erik Amkoff / UR

Jag fick i uppgift att tänka högt om alla tankar och känslor som uppkommit under och efter min medverkan i lärlabbets Tema: elevhälsa.

Som skolkurator har jag mitt fokus på bemötande och inkludering.

För mig handlar det om att vara tydlig med känslor, tankar och behov för att få till kommunikation, reflektion och utveckling.

”Jag kan inte minnas när jag senast var så här nervös” berättar jag för dem som frågar hur det känns. Jag lägger snabbt till; varje dag peppar och motiverar jag eleverna att utmana sin nervositet oro, rädsla eller ångest… och gissa om jag är stolt över varenda en av dem för de framsteg de gör! Vilket mod de har. Mmm.. Då måste jag väl försöka jag med, att prova något nytt.

Läs mer

BARN SOM UPPLEVT TRAUMA

Erik Rova © Foto: Privat
Erik Rova © Foto: Privat

Att arbeta traumamedvetet i skolan är ett bra sätt att bidra till ett traumatiserat barns återhämtning  och utveckling.

Merparten av läkeprocessen efter trauma sker i vardagliga miljöer, utanför terapirummet. Därför är det viktigt för alla som möter utsatta barn och ungdomar, inte bara för psykologer och terapeuter, att ha kunskap om vilka behov någon som upplevt trauma har.

Utifrån de senaste årtiondenas forskning och litteratur om trauma och resiliens har den australiensiska psykologen Howard Bath formulerat vad barn som upplevt trauma behöver (Bath 2008; 2015).

Om vi i skolan utgår ifrån dessa behov kan vi skapa förutsättningar för att läka, lära och utvecklas. Läs mer

KNAPP EKONOMI I EKONOMISKT VÄLMÅENDE OMRÅDEN

Anne Harju © Foto: Erik Amkoff / UR
Anne Harju © Foto: Erik Amkoff / UR

Under de år som jag forskat och pratat om barns perspektiv på sin vardag med knapp ekonomi, har jag funderat på hur skolor och skolpersonal i ekonomiskt välmående områden förhåller sig till detta. Finns det en medvetenhet om dessa barns situation? För en sak är säker, barn i familjer med knapp ekonomi finns i alla slags bostadsområden och skolor.

Min och andras forskning visar att barnen själva, oavsett var de bor, känner av familjens knappa ekonomi i förhållande till möjligheter till social- och materiell delaktighet, men också nödvändig konsumtion som kläder och mat. Det gäller även i skolan, där allt som handlar om att ta med sig pengar eller saker ofta ger upphov till stress och ångest. Det kan handla om en matsäck till utflykter, frukt, skridskor man inte har, pengar till klassresor och andra utflykter och pengar till klasskassa. Genom föräldrars och barns berättelser kan jag se en skillnad på hur skolor i olika områden förhåller sig till detta. Föräldrar som bor i ekonomiskt mer utsatta områden berättar att skolpersonal aldrig eller sällan ber dem att bidra med pengar eller saker, medan föräldrar i mer ekonomiskt välmående områden ger uttryck för att det inte finns en förståelse för att de har svårt att ge ekonomiska bidrag.  Många påtalar också att det finns en oförståelse från andra föräldrar. Det hade varit intressant att veta mer om hur rektorer och skolpersonal i mer ekonomiskt välmående skolor tänker kring och förhåller sig till ekonomiskt utsatta barns skolvardag.

Anne Harju

ATT GÖRA SKILLNAD

Jonas Johnsson © Foto: Erik Amkoff / UR
Jonas Johnsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Vad betyder skolan som skyddsfaktor för dig? Ta en stund och fundera lite över det och på vilket sätt du kan bidra till att skolan blir en skyddfaktor för utsatta elever. I skolan möter vi elever som lever i ekonomisk utsatthet, har föräldrar eller syskon som befinner sig i psykisk ohälsa eller lever med ett missbruk i familjen. Vi möter elever som från den ena veckan till den andra inte vet var de kommer att bo. Vi möter elever som har mist en eller båda föräldrarna. Vad kan vi då göra i skolan?

För mig är det viktigt att jag skapar en tillitsfull relation med mina elever. Det är en av de viktigaste saker jag har att göra när jag träffar en ny klass. Ett sätt att göra detta är att jag lär mig elevernas namn inom ett par dagar. När jag har skapat en god professionell relation till mina elever så har jag större möjligheter att kunna arbeta med kunskapsutveckling hos eleverna. Jag får även möjligheter att kunna se om en elev förändrar sitt beteende, som kan vara en viktig signal att något inte står rätt till.

Läs mer

REPORTAGE – SKOLAN SOM SKYDDSFAKTOR

Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där ca 95 % av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

– Det finns så många beröringspunkter där vi möter eleverna i klassrummet, på rasterna, i matkön. Vare sig du är vaktmästare eller idrottslärare, så ska du genast ta upp det när du ser tecken på att en elev inte mår bra, säger rektor Jannice Kloibhofer

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

MEDVERKANDE – SKOLAN SOM SKYDDSFAKTOR

Anne Harju © Foto: Erik Amkoff / UR

Anne Harju
Forskare och lektor på fakulteten för lärande och samhälle vid Malmö högskola. Forskar kring, och undervisar blivande förskollärare och grundlärare mot fritidshem, i frågor som rör barns olika livsvillkor. Mycket av hennes forskning handlar om att undersöka barns eget perspektiv på sådant som rör dem själva. Ett område i barns liv som hon gärna för fram och pratar om är barns egna tankar och erfarenheter av att leva under knappa ekonomiska omständigheter.

Jonas Johnsson © Foto: Erik Amkoff / UR

Jonas Johnsson
Arbetar i Solna som resurslärare på lågstadiet. I arbetet med eleverna följer en röd tråd i allt arbete och det är relationen till eleverna. Kan du inte skapa en god professionell relation till eleverna blir det svårt att lyckas. Han brinner för att arbeta med digitala verktyg i sin undervisning.

Lina Delvert © Foto: Erik Amkoff / UR

Lina Delvert
Socionom med socialpedagogisk inriktning, arbetar som skolkurator på grundskolor genom elevhälsan i Sundbyberg stad. Lina bidrar med den psykosociala kompetensen i elevvårdsarbetet med fokus på individuella stödsamtal, krissamtal, motiverande samtal och konflikthantering. Även sociala utredningar, stöd och råd till föräldrar och lärarhandledning erbjuds. För Lina är bemötande och inkludering det viktigaste i sitt arbete. Att se barnperspektivet och förmedla och hjälpa eleven att sätta ord på sina känslor tankar och behov. Att utveckla och stärka barnets självkänsla och styrkor. Alltid peppa, lugna o inge hopp och förmedla att varje unge är värdefull.

Erik Rova © Foto: Privat

Erik Rova
Leg. psykolog. Han är medskapare till Levla-materialet som hjälper skolpersonal arbeta strukturerat med tidiga insatser och hantera problemsituationer. Erik handleder, utbildar och jobbar med skolutveckling. -Jag vill bidra till att det händer konkreta saker i klassrummet. Det är jätteviktigt! säger Erik. Just nu genomför han efterfrågade utbildningar om Traumakunskap och bemötande tillsammans med kollegan Anton Sjögren.

TEMA: ELEVHÄLSA
– SKOLAN SOM SKYDDSFAKTOR

Font - Skolan Som Skyddsfaktor

Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där ca 95 % av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

– Det finns så många beröringspunkter där vi möter eleverna i klassrummet, på rasterna, i matkön. Vare sig du är vaktmästare eller idrottslärare, så ska du genast ta upp det när du ser tecken på att en elev inte mår bra, säger rektor Jannice Kloibhofer

Medverkar gör Lina Delvert, Jonas Johnsson, Anne Harju och Erik Rova.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

BARNS LÄRANDE OCH HÄLSA

Eva Hjörne © Foto: Erik Amkoff / UR
Eva Hjörne © Foto: Erik Amkoff / UR

Det finns forskning som visar att framgång i skolan och hälsa hänger samman – goda skolresultat leder till bättre hälsa och tvärtom en god hälsa leder till bättre skolresultat. Skolans elevhälsa är därför jätteviktig för barns lärande och hälsa i skolan. Dagens elevhälsa har fått i uppgift att inte bara arbeta åtgärdande utan också hälsofrämjande och till och med förebygga att problem uppstår. Östersundsexemplet i inslaget var ett utmärkt exempel på hur detta arbete kan utformas konkret i skolan. Väldigt roligt att se hur psykologen bidrog med sin kompetens för att utveckla klassrumsundervisningen så att alla barn kunde vara delaktiga, även de som inte brukade kunna sitta still! Tänk om alla kunde börja arbeta enligt den modellen!

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH KUNSKAP

Maja Lindqvist © Foto: Erik Amkoff / UR
Maja Lindqvist © Foto: Erik Amkoff / UR

När UR frågade om jag ville vara med och prata om hälsofrämjande och förebyggande insatser blev jag väldigt glad över valet av ämne. Men att jag skulle vara panelgäst och resonera om det i tv var förstås inte självklart för mig, finns alltid en oro över att säga fel eller bli missförstådd. Nåväl nu har jag prövat på det och det var mycket spännande och intressant att få träffa tv-teamet, programledaren Isabella Grybe, rektor Maria Kempe Olsson och professor Eva Hjörne. När jag tänker förebyggande arbete tänker jag alltid på hur vårt uppdrag är formulerat i skollagen och andra styrdokument. I skollagen står det att alla elever ska ges ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Det betyder att vi som arbetar inom skolan behöver forma lärmiljöer som möter alla barns och elever behov och förutsättningar, och för att möta uppdraget behöver vi alla arbeta hälsofrämjande och förebyggande.

Läs mer