Taggad: flerspråkighet

EXTRA – FLERSPRÅKIGHET

Tejbir på Angeredsgymnasiet berättar om hur svårt det har varit att få hjälp för sina språksvårigheter under uppväxten. Skolorna gjorde inte så mycket, säger han.

Men nu när han har börjat på Angeredsgymnasiet har han bestämt sig för att verkligen ta tag i problemen och han har precis tagit kontakt med specialpedagogen Anna Hansson.

TEMA: SPECIALPEDAGOGIK – FLERSPRÅKIGHET →

EFTERSNACK – FLERSPRÅKIGHET

Samtalet fortsätter. Om bl a språklig kartläggning och elevens rätt till stödinsatser. Ta del av panelens eftersnack!

Medverkar gör Hülya Basaran, Ylva Dalsenius och Eva-Kristina Salameh.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

FLERSPRÅKIGHET – EN TILLGÅNG

Eva-Kristina Salameh. © Foto: Erik Amkoff / UR

– Hej, jag heter xx och är logoped, Jag skulle vilja prata med någon om Ahmed hos er som har fått diagnosen språkstörning.

– Jamen det är inget speciellt med honom. Alla våra barn pratar precis likadant.

Ett lyckligtvis allt ovanligare samtal, i alla fall i Malmö. Trots att språkstörning är en av de större barndiagnoserna och givetvis även finns hos flerspråkiga barn, skylls fortfarande problem med språkutvecklingen på flerspråkigheten i sig. Ibland undrar man om personalen inte noterar att det också finns många barn som klarar alldeles utmärkt att tillägna sig flera språk. Vår hjärna klarar utmärkt att hantera flera språk och går närmast på underkapacitet med bara ett språk. Kan vi bara ge barnen en språklig miljö med god tillgång till sina språk, både i skolan och utanför, skulle vi lättare kunna identifiera de barn som har en språkstörning, precis som vi gör med enspråkiga barn. Ännu bättre skulle det bli om det blev en kunskap om att den flerspråkiga förmågan är annorlunda, t ex är ordförråden i de olika språken inte likadana, eftersom språken används i olika sammanhang.

Allra bäst vore om man i alla skolor kunde förstå vilken tillgång flerspråkighet är, både för individen och landet. En flerspråkig hjärna har bl a lättare att lära in nya språk eftersom den inte är låst i att ett språkligt system bara kan se ut på ett sätt. För landets del innebär det t ex att stora etablerade företag inte behöver skicka personalen på dyra kurser för att de ska lära sig säg artigheter på mandarin eller arabiska och tränas i kroppsspråk, om det redan finns svenska medborgare som fått detta med modersmjölken.

Desto mer glädjande att i samtalet i programmet om flerspråkighet få höra två pedagoger kunnigt och initierat att berätta om sitt arbete med flerspråkiga elever, både i en första kontakt och med elever som har en diagnos. Och framförallt att flerspråkigheten ses som en tillgång.

Eva-Kristina Salameh

EN FUNGERANDE LÄRMILJÖ

UR-serien ”Lärlabbet” gästas bl.a. Ylva Dalsenius, lärare åk 4-6. Temat för dagen är Flerspråkighet. © Foto: Erik Amkoff/UR Får endast användas i samband med denna serie
Ylva Dalsenius. © Foto: Erik Amkoff / UR

Alla elever har rätt till en fungerande lärmiljö. Jag brukar tänka att det inte är hos barnet svårigheterna finns utan i lärmiljön. Hur kan jag anpassa min undervisning och lärandemiljö så att mina elever lyckas och får en tilltro till sin förmåga.

Här kommer några anpassningar jag gör för att mina flerspråkiga elever med språkstörning ska lyckas:

– Visualiserar skoldagen med hjälp av pictogram som är ett visuellt språk där varje bild representerar ett ord eller begrepp.

– Väntar in eleverna när de ska berätta eller kommunicera något. Det tar längre tid att få fram det de vill säga och det är viktigt att det får ta den tiden. Vänta in och vid behov sammanfatta det eleven sagt för övriga!

– Anpassar mitt tal genom att inte använda för långa meningar, är tydlig samt sänker mitt taltempo. Ger en instruktion i taget och förstärker med det egna kroppsspråket.

– Använder bildstöd till allt.

– Skapar en så lugn miljö som möjligt då de flesta av mina elever lätt blir störda av yttre stimuli t.ex. enskilda platser riktade mot mig och vid behov hörselkåpor.

– Det finns alltid någon pedagog med ute på raster samt vid helklassundervisning för att stärka och stödja.

– Att arbeta formativt med tydliga och synliga mål ger mer fokus på lärandet och att eleven blir delaktig i sitt eget lärande. Viktigt att visa vart eleven är i sin utveckling och hur vi ska komma vidare.

Genrepedagogik har verkligen lyft mina elever och fått dem till att utvecklas ännu mer.

Ylva Dalsenius

TÄNK OM

Hülya Basaran. © Foto: Erik Amkoff / UR

Tänk om vi kunde se nyanlända elever som elever som är nyanlända! Se flerspråkighet som den tillgång det är för eleven och för samhället! Lägga myter, föreställningar och bristperspektiv på flerspråkighet åt sidan!

Tänk om vi kunde se elevernas olika förutsättningar och behov och se alla nyanlända elever som unika individer med olika bagage, bakgrunder, framtidsdrömmar och visioner. Och sedan, med utgångspunkt i läroplan och skolans kompensatoriska uppdrag, anpassa undervisningen och fokusera på möjligheter genom att använda olika metoder, modeller och modern teknik för att skapa förutsättningar för elevens lärande.

Precis som övriga elever på en skola, kan det finnas flerspråkiga elever med någon form av språkstörning. Oavsett om en elev är flerspråkig eller inte har eleven samma demokratiska rättigheter att få stöd. Svårigheten är att många skolor (ännu) inte har kompetens att kartlägga och stötta flerspråkiga elever i behov av särskilt stöd.

Komplexiteten i den här frågan är med andra ord egentligen inte direkt kopplad till eleven och dess språkstörning, utan snarare till det faktum att den svenska skolan inte har kunnat möta och anpassa undervisningen för våra flerspråkiga elever, oavsett om eleven har språkstörning eller inte. I den här frågan är det definitivt den svenska skolan som är i behov av särskilt stöd!

Hülya Basaran

MEDVERKANDE – FLERSPRÅKIGHET

Hülya Basaran. © Foto: Erik Amkoff / UR

Hülya Basaran
Sva-lärare med utvecklingsuppdrag i Trollhättans Stad. Arbetar för en likvärdig utbildning för nyanlända elever. Jobbar språkutvecklande med modern teknik. Skriver en bok och föreläser i ämnet. Guldäpplenominerad 2012 och medverkar i modelleringsfilm för Läslyftet. Bloggar på frokenhulya.wordpress.com

Ylva Dalsenius. © Foto: Erik Amkoff / UR

Ylva Dalsenius
Förstelärare på Kryddgårdsskolan i Malmö. Hon undervisar i en liten undervisningsgrupp där huvuddelen av barnen har en språkstörning. Ylva tror på rättvis inkludering för barn med olika svårigheter; att få möjlighet att arbeta i en mindre grupp men även inkluderas i helklass med rätt typ av stöd.

Eva-Kristina Salameh. © Foto: Erik Amkoff / UR

Eva-Kristina Salameh
Logoped och forskare i flerspråkighet i kombination med språkstörning, främst hos svensk-arabiska barn. Har hemsidan ”Språkens Hus” som handlar om just detta. Arbetar på Skånes universitetssjukhus och Lunds universitet.

Denho Özmen. © Foto: Privat

Denho Özmen
Rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten och en av författarna till det webbaserade stödmaterialet ”Mötas – Om flerspråkighet och funktionsnedsättning i den mångkulturella skolan”.

TEMA: SPECIALPEDAGOGIK
– FLERSPRÅKIGHET

Hur upptäcker vi språkstörning hos elever med annat modersmål än svenska? Och hur kan skolan jobba språkutvecklande med flerspråkiga elever?

För att kunna göra en fullständig kartläggning krävs personal med pedagogisk bakgrund som talar elevernas språk, menar Anna Hansson. Det är en av lösningarna på Angeredsgymnasiet.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

Fortsätt läsa →