Taggad: framtidens lärande

REPORTAGE – FRAMTIDENS LÄRANDE

Agneta Hedenström är rektor på Antnässkolan utanför Luleå. Hon är starkt engagerad i skolutveckling och har funderat mycket kring framtidens skola och vilka kompetenser framtida lärare måste ha. Hon lyfter bl a vikten av digital kunskap, öppnare klassrum och ökat kollegialt samspel.

– Den framtida skolan handlar mycket om att lära sig att lära. Att ta vara på fakta, analysera, generalisera, jämföra och så vidare, menar Agneta.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

RELATIONER

Engin Ilyaz © Foto: Erik Amkoff / UR

Vårt samhälle digitaliseras mer och mer och eftersom det är skolans roll att förbereda våra elever för fortsatta studier och yrkesliv så är det något vi måste förhålla oss till. Vår utmaning är att utvecklas i takt med samhällets utveckling medan samhällets ansvar är att skapa en skola som matchar arbetsmarknadens behov. Jag tycker att det idag finns en viss diskrepans mellan den undervisning som vi i skolan erbjuder och det som efterfrågas i samhället. Dagens skola är traditionellt uppbyggd kring skolämnena medan arbetsmarknaden, näringslivet söker individer med social kompetens och specifika kompetenser och egenskaper. Att arbeta ämnesöverskridande och att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor är i rätt riktning för att överbrygga klyftan.

En annan utmaning som väntar oss i framtiden är att lära våra barn hantera tekniken och ett allt intensivare informationsflöde. Mina döttrar, 15 och 17 år gamla, har under sina unga år tagit emot, bearbetat och sorterat mer information i sina liv än vad min snart 70-åriga mamma har gjort. Tänk då på de barn som på grund av en kemisk obalans i hjärnan eller socialt ogynnsamma miljöer har en begränsad förmåga att hantera all denna information. Det är vårt ansvar att hjälpa dessa barn att möta sina utmaningar i skolan.

Läs mer

FRAMTIDENS LÄRANDE

Anna Hälinen © Foto: Erik Amkoff / UR

Ett kittlande område som gärna gör att tankarna flyger iväg in i ett sci-fi scenario av Douglas Adams i ”En Liftares Guide till Galaxen” eller George Orwells ”1984” som skrevs redan 1949.

Och temat ”framtidens lärande” förpliktigar. Mina barn och framtida barnbarn kan ju onekligen se tillbaka på programmet år 2055 och med facit i hand betrakta våra spekulationer.

Så programmet blev spännande och lärorikt att delta i. Karin och Engins synpunkter och tankar var intressanta och gav mig nya tankar. Karin med sin kreativa syn på IKT som verktyg för fördjupat lärande och Engin med sin empatiska människosyn där mötet mellan lärare och elever står i fokus för synen på läraruppdraget. I PISA och OECD-rapporternas kölvatten är både Engins, Karins och rektor Agnetas förhållningssätt förebilder när politiker och opinion ropar på ordning, reda och tillbaka till katederundervisningen. En del bygger vindskydd när det blåser, medan andra bygger väderkvarnar.

Läs mer

VI KAN GISSA OCH TRO

Karin Brånebäck © Foto: Erik Amkoff / UR

Vi befinner oss här och nu i skolan. Samtidigt är vår uppgift att se till att våra elever får med sig rätt kunskaper och färdigheter för sitt framtida liv. Det är inte enkelt. För även om vi kan gissa och tro så är det ingen av oss som kan veta. Möjligtvis så har Leonardo da Vinci och Jules Verne träffat många rätt, men det kunde ingen veta där och då. Men jag har ändå en kvarstående tanke om vad framtiden kommer lägga för vikt kring lärande och skola. Vad en lärare behöver kunna och lära ut. När jag träffade Anna Hälinen och Engin Ilyaz inför inspelningen av Lärlabbet så slogs jag av hur vi (även om vi hade olika ingångsvinklar) landade i lite samma summa av våra tankar. Att den mänskliga biten av lärandet är viktigt och kommer fortsätta att vara viktigt.

Jag tror att vi behöver se till att lärare och skolor blir mer elevcentrerade istället för att ha en mängd som ska läras ut på samma sätt till alla. Genom att stödja lärare med resurser (både tekniska och mänskliga) som hjälper dem individualisera inlärningen, kan vi hitta och stödja varje elev. Eller väljer vi att fortsätta att släppa vissa elever? De som inte passar in i mallen…

Läs mer

FRAMTIDENS UTMANINGAR

Karin Berg © Foto: Privat

Sedan våren 2013 har jag pratat skolutveckling offentligt. Varje gång har jag pratat om vikten av att skolan som organisation gör det möjligt för varje lärare att hela tiden vara i ständig utveckling och på så vis skapa bättre undervisning. Vi har i Sverige, precis som många andra länder, en lång tradition av den autonoma läraren som verkar som den stolta kunskapsbäraren ensam i sitt klassrum och i sin undervisningsutveckling. En tradition vi måste bryta om vi vill ha en skola för framtiden. Om vi ska möta framtidens många utmaningar måste vi göra det tillsammans och låta lärarna lära professionellt tillsammans.

Trots att jag skrivit många texter om detta, var det först när jag i höstas var i Kina som jag fick konkreta exempel på hur ett systematiserat kollegialt lärande verkligen gör avtryck i undervisningen och på elevernas lärande och resultat. En lärare i Guangzhou undervisar ungefär hälften så mycket som jag, men har istället 56 elever/klass, vilket gör att vi har ungefär lika många elever per läsår, men den kinesiske läraren undervisar hälften av min undervisningstid. De timmar som jag undervisar extra lägger mina kinesiska kollegor på att utveckla sin undervisning tillsammans. De har kollegiala ämneslag de skolutvecklar mellan skolor och tillsammans med rektor. Dessa förutsättningar gör att de skapat en undervisning som är så bra att den ger gåshud. Sällan har jag skådat bättre.

Läs mer

MEDVERKANDE – FRAMTIDENS LÄRANDE

Engin Ilyaz © Foto: Erik Amkoff / UR

Engin Ilyaz
Biträdande rektor på Oxievångsskolan i Malmö. Har varit med och startat upp en skola för barn med en historik av skolproblematik – barn som inte har passat in i mallen. Bytte skolform för att dela med av sina erfarenheter och för att anta utmaningen att ge en kommunal skola samma kunskap och förståelse för barn som möter utmaningar i skolan. Har föreläst på skolor om att bemöta och undervisa barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. ”Att bygga förtroendefulla relationer till eleverna är bland det viktigaste för oss som arbetar inom skolan. Bra relationer är grunden till en bra lärmiljö och stimulerar elevernas vilja till att lära sig”

Anna Hälinen © Foto: Erik Amkoff / UR

Anna Hälinen
Jobbar sedan nio år tillbaka som SO-lärare på Gärdesskolan i Sollentuna, en skola som kännetecknas av sk tvålärarskap där varje lektion hålls av två ämneslärare. På varje lektion  arbetar två lärarkollegor med samma ansvar för lektionen. De planerar och gör alla pedagogiska och didaktiska överväganden tillsammans. Skolan har varit en 1-1 skola sedan 2011. Anna har föreläst om hur man jobbar i inkluderande organisationer samt hur man kan jobba med sociala medier i skolan. Hon tror att lärande skapas i det sociala samspelet och via dialog, oavsett om det är digitala eller analoga tankeutbyten. Driver twitterkontot @abbetyckertill

Karin Brånebäck © Foto: Erik Amkoff / UR

Karin Brånebäck
Arbetar som förstelärare samt skolutvecklare i Stockholm. Hon är en lärare som vågar omsätta sina pedagogiska idéer till verklighet med fokus på digital pedagogik. Karin föreläser både i Sverige och andra länder och har också startat (samt administrerar) facebook-gruppen Flippa klassrummet, som i skrivande stund har ca 15000 medlemmar, vilket därmed är en av de absolut största pedagogiska grupperna på Facebook. Hon bloggar även på Kilskrift, som är rankad som en av Sveriges största pedagogiska bloggar. På twitter hittar ni henne som @braneback

Karin Berg © Foto: Privat

Karin Berg
Lärare på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Undervisar i svenska och religion och har ett försteläraruppdrag att driva skolutveckling inom bedömning och IKT. Hon driver den ideella tankesmedjan Skolsmedjan och gör podden Skolsverige. Tror på en likvärdig skola i ständig utveckling som tar avstamp i elevernas verklighet. Twittrar som @frokenbagare

Jan Allegaert © Foto: Privat

Jan Allegaert
Lektor och lärarhandledare på lärarhögskolan i Tielt, Belgien. Specialiserad inom sk. utomhuspedagogik. Arbetar ständigt med att översätta delar av läroplanen till praktisk handling. Jan vill framöver öka barnens koppling till naturen och utomhusmiljöer. Det är bra för barnens hälsa och deras sociala kompetens. Men den verkliga fördelen med utomhuspedagogik är att barnens motivation ökar med bättre inlärning som resultat.

Avnish Dhesi © Foto: Privat

Avnish Dhesi
Rektor på Victoria Park Primary Academy i Smethwick, England. Lärare sedan 23 år tillbaka med fokus på undervisning i de tidigare åldrarna. Avnish brinner för en nytänkande, inkluderande skola och varje elevs rätt till god utbildning. ”I’d rather have one week of innovative teaching than a career of doing what’s always been done”. Finns på Twitter som @DhesiAvnish och genom @VicParkAcademy

TEMA: LÄRARPROFESSIONEN
– FRAMTIDENS LÄRANDE

Font framtidens lärande

Hur kan skolan utveckla sitt arbete inför framtiden? Hur kommer framtidens lärande att se ut? Och hur påverkar det lärarkåren?

Vi besöker Antnässkolan utanför Luleå och rektor Agneta Hedenström. Hon är starkt engagerad i skolutveckling och har funderat mycket kring framtidens skola och vilka kompetenser framtida lärare måste ha. Hon lyfter bl a vikten av digital kunskap, öppnare klassrum och ökat kollegialt samspel.

– Den framtida skolan handlar mycket om att lära sig att lära. Att ta vara på fakta, analysera, generalisera, jämföra och så vidare, menar Agneta.

Medverkar gör även Engin Ilyaz, Anna Hälinen, Karin Brånebäck, Jan Allegaert, Avnish Dhesi och Karin Berg.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se