Taggad: Håkan Wetterö

EFTERSNACK – NÄTMOBBNING

Samtalet fortsätter. Hur kan en arbeta med eleverna för att förhindra kränkande beteenden på nätet?

Ta del av panelens eftersnack! Eller se programmet i sin helhet på UR.se

Medverkar gör Jacob Möllstam, Håkan Wetterö, Sandra Pilemalm och Elza Dunkels.

MEDVERKANDE – NÄTMOBBNING

jacob bild

Jacob Möllstam
Grundskollärare och IT-pedagog vid Jonsereds skola utanför Göteborg. Har podcasten Skolsverige och bloggen killfroken.se. Guldäpplepristagare som också utsetts till Sveriges punkigaste lärare 2015.

Håkan Wetterö

Håkan Wetterö
Idrottslärare, olweusinstruktör och föreläsare men kallar sig för värdegrundspedagog. Han har varit pedagog sedan 1991 och arbetar idag heltid mot mobbning. uppbilda.se

Elza Dunkels lektor tillämpad utbildningsvetenskap. Foto: Anette Olofsson.

Elza Dunkels
Lärarutbildare och forskare vid Umeå Universitet. Hennes forskning handlar om unga och nätet och hon lägger just nu sista handen på en bok om näthat, nätmobbning och nätkärlek.

IMG_2379 (2)

Sandra Pilemalm
Förstelärare, legitimerad lärare i samhällskunskap, religion, historia, geografi och engelska åk 6-9. Arbetar på Naverlönnskolan i Svedala. Har under sina snart 10 år som lärare utvecklat ett stort intresse och kunskap om ungas nätanvändande med fokus på bl a nätmobbning och digitala kränkningar. Föreläsare och driver företaget NetAttitude.

SAMSYN ÄR VERKTYGET

Håkan Wetterö. © Foto: Privat

Alla på skolan ska trivas och det är allas ansvar.

Samsyn och kunskap är verktygen mot mobbning.

Jag använder ordet mobbning som ett sammanfattande ord, men kränkningar ingår i det begreppet.

De siffror jag nämner i bloggen är baserade på enkäter som görs på 15 skolor i Jönköpingstrakten. Jag använder mig av en enkät från Olweusprogrammet. Det är en omfattande enkät som eleverna gör via webben och är helt anonym. Den görs på ett strukturerat sätt och alla, elever som personal, får utbildning i hur man använder den.

I mitt uppdrag som värdegrundspedagog erbjuder jag inte bara föreläsningar utan också konsultation/handleding i akuta mobbningsärenden.

Av de över 100 ärenden jag arbetat med, har jag inte använt samma tillvägagångssätt någon gång. Varje fall är unikt.

Det finns massor med faktorer som har stor betydelse för hur utgången av ärendet kommer att bli. I de flesta fall fungerar nästan alla faktorer som gör att mobbningen upphör. Men en del ärenden är så komplexa att det räcker med att en faktor inte fungerar, så krashar hela ärendet och mobbningen fortsätter. Jag gör en jämförelse med en ömtålig, välfylld ballong. Det krävs bara en lite touch, så spricker hela arbetet. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt. Ju mer komplext det är, desto mer måste vi hjälpas åt.

Mobbningen sker idag nästan överallt, på nätet, i omklädningsrummet, i matsalen, på lektioner och på rasten. Det sker i särklass mest mobbning på rasterna. Av de elever som blir mobbade svarar uppemot 70% att mobbningen sker på rasterna. Därför måste vi arbeta strategiskt, professionellt och med en tydlig målsättning och ambition att minska mobbningen på rasterna. Målsättningen är att skapa en så trygg miljö som möjligt och att barnen kan komma in på nästa lektion, glada och fulla av energi innan nästa inlärning ska ske.

Jag blir så glad när kommer ut till skolor och ser att de har en organiserad rastverksamhet. Fler och fler skolor har det och det är många skolor som har anställda pedagoger som har en särskild anställning som ”rastaktivist”.

Tyvärr är min erfarenhet att det inte är så enkelt. Mobbning finns ändå. Många mobbare är enormt duktiga på att äga situationen och på så vis hittar de nya sätt och områden där de kan kränka och mobbas på. På nästan alla av mina ”enkätskolor” är mobbningen högre på lektionen när en vuxen är närvarande, än när den inte är det. Det finns alltså en vinst för mobbaren att utföra mobbningen på ett så ”snyggt” sätt som möjligt och nära en pedagog utan att bli avslöjad. Det kan ge en extra kraft i den negativa gruppmekanismen. Samma fenomen händer ute på rastaktiviteterna, men då har eleverna större frihet, en större yta och effekten kan bli ännu större. Detta gör det svårare för oss pedagoger att upptäcka mobbningen.

De som kränker och mobbar är oftast väldigt skickliga på att dölja mobbningen. De vill ”äga” situationen och vill ha en så låg ”avslöjhetsfaktor” som möjligt. De anpassar sina handlingar så det blir svårt för oss vuxna att upptäcka det.

Detta är ett tydligt tecken på att vi måste organisera oss på flera plan, även under rasten. Därför måste vi ha ett väl fungerande ”rastvaktsystem”. Rastvakt och rastaktivetet kompletterar varandra, precis som det gör med tvålärarsystem, fast på rasten är det betydligt fler elever ute. Vi måste ha olika roller i vår pedagogiska verksamhet för att få ett så effektivt arbete mot mobbning som möjligt.

Jag använder ordet rastvakt, men man kan lika gärna använda rastvärd eller annat. Det viktiga är att vi arbetar strategiskt mot kränkningarna som sker på rasterna.

Vi måste se rasten som en lektion, planerad och förberedd som all skolans verksamhet. På rasten sker en tydlig inlärning där vi vuxna ska vara med och stötta, coacha, handleda så att barnen kan utvecklas tillsammans under lekfulla och trygga omständigheter. Alla måste vara lika förberedda på rastens inlärningsmiljö som den ”vanliga” lektionen. Hög vuxennärvaro med ett medvetet engagemang är en stark byggsten i arbetet mot mobbning och den hårt uppblåsta ballongen.

Vi måste se elevernas skoldag som en helhet. Varje minut ska vara trygg för alla. Detta är ett stort uppdrag och det krävs gemensam syn på elever och på skolans olika aktiviteter.

Mobbning är ett komplext problem och vi måste ha kunskap om mobbning så vi kan arbeta mot och förebygga på ett effektivt sätt. Det finns inga genvägar, alla måste dra sitt strå till stacken. Det gäller elever, alla vuxna på skola, vårdnadshavare, politiker, journalister mm, på organisationsnivå gruppnivå och på individnivå.

När vi alla har samsyn och kunskap om hur vi arbetar mot mobbning, når vi framgång. Att arbeta mot mobbning är som konditionsträning. Det är en färskvara och ju mer vi gör det desto bättre blir vi. Dessutom måste vi utvärdera och förändra vår verksamhet och våra metoder hela tiden, vi får aldrig stå still och känna oss nöjda. Detta måste genomsyra hela skolans arbete mot mobbning.

En av de viktigaste faktorerna i det förebyggande arbetet är att man skapar positiva relationer mellan varandra. Vi vuxna måste agera som föredömen och skapa goda relationer som eleverna kan ta efter.

Vi måste vara med eleverna i deras skoldag och se dem i olika situationer, bland annat i korridorerna, i omklädningsrummet, på rasten och i matsituationen. Tänk var många relationer som byggs när vi äter, ett gyllene tillfälle att förstärka ett positivt bemötande och bygga goda relationer.

När eleverna känner en tillit och en god relation med oss vuxna, kommer de och pratar med oss. Vi får då reda på oroligheter i ett tidigt läge. Det är viktigt att vi vuxna agerar och lyssnar på eleverna när de kommer till oss och berättar vad som händer. Då är vårt agerande helt och hållet avgörande för om de kommer till oss igen och framför allt hur utgången av ärendet blir.

En annan viktigt faktor är att alla vet hur man förändras av en gruppmekanism och hur man plötsligt kan förändras och ändra roll. Alla har ett ansvar, både som individ men också som medlem i en grupp.

Detta är enormt ömtåligt, med tanke på den uppblåsta ballongen.

Vi måste lära varandra att våga ta ställning, våga säga nej, våga stötta den som säger nej och den som blir utsatt, vi måste våga agera.

Jag tror jag nöjer mig där. Blogginlägget kan göras långt, men detta blir en lite försmak på vad jag menar.

Alla ska trivas och det är allas ansvar.

Samsyn och kunskap är verktyget mot mobbning.

Håkan Wetterö

MEDVERKANDE – SE MOBBNING

Lena press

Lena Lingman
Rektor på Glada Hudikgymnasiet och biträdande rektor på
Glada Hudikskolans F-6. Vi startade skolan 2006 och vår vision är
att bli Världens bästa skola.

Håkan Wetterö

Håkan Wetterö
Idrottslärare och föreläsare men kallar mig för värdegrundspedagog.
Jag har varit pedagog sedan 1991 och idag arbetar jag heltid mot mobbning.

ann-christin LOW

Ann-Christin Cederborg
Professor och prefekt vid Barn och ungdomsvetenskapliga institutionen, Stockholms universitet. Mitt forskningsområde handlar om barn och unga i utsatta livssituationer samt kränkningar i skolan/ förskolan och på internet.