Taggad: inkludering

MILJÖ OCH VERKTYG

Carina Landegren Backström, Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist. Foto: UR.
Carina Landegren Backström, Elinor Kennerö Tonner och Dan Söderqvist. Foto: UR.

Tillgänglighet i skolan bygger på att alla elever kan ta del av lärande och gemenskap i hela lärmiljön – men hur kan det se ut i praktiken?

Lärlabbet besöker Källbrinksskolan i Huddinge. En skola som kallar sig en NPF-säkrad skola där miljö och lärande anpassas så det inte ska vara ett hinder för någon, utan en möjlighet. Vi följer Carina Landegren Backström, lärare i svenska i hennes klass med 29 elever.
– Vi vill skala bort svårigheterna som kan finnas i miljön, för att alla elever ska kunna ta till sig och lära sig, säger Carina.

Medverkar gör även Dan Söderqvist, Elinor Kennerö Tonner, Liz Pellicano och Vedrana Baric. Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

SKOLVÄRDEN I VÄRLDEN I MINIATYR

Hassan Ali © Foto: Privat
Hassan Ali © Foto: Privat

Öresundsbron symboliserar skolvärdens uppdrag på skolan, främjar kulturella kommunikationer, samarbete, framtidstro och samhällsutveckling. För läraren betyder skolvärden en samarbetspartner som kompletterar och avlastar innan- och utanför klassrummet. Uppdragen är mångfaldiga och oändliga, indelade i praktiska, sociala aspekter och moraliska- emotionella aspekter.

Läs mer

INKLUDERING

Susanna Rimmerfors © Foto: Erik Amkoff / UR
Susanna Rimmerfors © Foto: Erik Amkoff / UR

Mina funderingar går till den somaliska klassen som inte gick ut i klasserna i Örebro. Det är viktigt att känna av den intimitet och trygghet som uppstår i ett klassrum där alla har samma utgångsläge, i det här fallet som nybörjare i språket. Men skolan borde ta till vara på den nyfikenhet som finns bland alla barn och ungdomar på en skola. Min erfarenhet är att alla vill lära känna och veta mer om varandra och eleverna ber ofta mig om att ordna lektioner där det kan komma till stånd. Gärna dramaövningar, femkamp, tipspromenader, idrottsevenemang, Lucia, redovisningar eller annat som görs på skolan.

Vi har också haft frivilliga ”tolkar” av elever med samma modersmål. Det finns vissa saker som vi lärare inte kan lära ut och det är barns och ungdomars sätt att vara mot varandra. Hur tar man kontakt? Vilka mönster eller spelregler finns mellan flickor och pojkar i Sverige och hur ser det ut i till exempel Somalia? Hur beter man sig på fotbollsplanen? Vad är okej och vad är inte okej att prata om som tonåring?

Allt detta är eleverna mycket bättre på att förmedla. Det vi lärare måste hjälpa till med är att skapa förutsättningar så att dessa möten kan komma till stånd.

Susanna Rimmerfors

INKLUDERING ÄR INTE ETT RUM

Charlotte Ahlström © Foto: Erik Amkoff / UR
Charlotte Ahlström © Foto: Erik Amkoff / UR

Jag är glad att man börjat uppmärksamma nyanlända elever på en sådan bred front. Man skulle kunna säga bättre sent än aldrig. Det är ju inte så att det är ett nytt fenomen på något sätt. Förhoppningsvis är vi mer mottagliga och redo för att verkligen på allvar se till att denna grupp elever faktiskt får ett bra mottagande och bemötande och att det inte enbart beror på individuella insatser utan följer en nationell plan och ett medvetet förhållningssätt.

Det är oftast inga lätta frågor och sällan fungerar ”quickfix” när man arbetar med människor – i alla fall inte utifrån ett långsiktigt perspektiv. Det finns många människor som gör ett fantastiskt arbete för att se till att nyanlända barn och ungdomar känner sig väl omhändertagna och får en bra utbildning. Det finns kommuner som kommit långt i ett arbete med helhetsperspektiv och som aktivt tar ansvar och det finns kommuner som ej ännu ens börjat. Vissa har stor erfarenhet av att planera för utbildning, socialt arbete mm och vissa har knappt någon. Det ska inte vara så att man har olika förutsättningar att lyckas i sitt nya land beroende på var man råkar hamna. Därför behövs en nationell samling, tydliga riktlinjer där viljeriktningen inte går att missta sig på. Det behövs ett kollegialt lärande utan dess like, för kunskapen finns därute – liksom erfarenheten.

Läs mer

REPORTAGE – INKLUDERING

Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det ”normala”. Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro.

– Det har fungerat positivt, både socialiserings- och resultatmässigt, menar läraren Suzanne Gynnhammar.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

MEDVERKANDE – INKLUDERING

Susanna Rimmerfors © Foto: Erik Amkoff / UR
Susanna Rimmerfors © Foto: Erik Amkoff / UR

Susanna Rimmerfors
Förstelärare i SVA (svenska som andraspråk) åk 4-9 på Skarpatorpsskolan i Skarpnäck. Har arbetat för ett språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen. Vill  att skolan ska vara inkluderande för alla och verka för ett klimat där vi tar till vara på alla elevers erfarenheter  och till att förstärka våra demokrativärden.

Charlotte Ahlström © Foto: Erik Amkoff / UR
Charlotte Ahlström © Foto: Erik Amkoff / UR

Charlotte Ahlström
Lärare i So och Svenska som andra språk på Bagarmossens skola. Arbetar sedan 7 år med förberedelseklass åk 6-9. Charlotte är även förstelärare på skolan med fokus på framförallt språkutvecklingsfrågor men även studiehandledning och kartläggningsfrågor. Strävar ständigt efter att optimera nyanländas lärande och trivsel så mycket som möjligt. ”Språk och kultur är intimt förknippade med varandra och jag ser att mötet mellan olika kulturer berikar och ger nya möjligheter”.

Laid Bouakaz © Foto: Erik Amkoff / UR
Laid Bouakaz © Foto: Erik Amkoff / UR

Laid Bouakaz
Fil.dr. i pedagogik, språklärare och f.d. rektor. Laid disputerade 2007 med en avhandling om föräldrasamverkan i mångkulturella skolor. Han har även varit verksam som rektor för en mångkulturell skola i Landskrona kommun i två år. Hans huvudområde är skolfrågor i mångkulturella skolmiljöer. Han är verksam som universitetslektor i interkulturalitet och lärande på Fakultet för lärande och samhälle vid Malmö högskola och har även arbetat som forskare vid Linné och Stockholms universitet.

Hassan Ali © Foto: Privat
Hassan Ali © Foto: Privat

Hassan Ali
Pedagog/skolvärd. Utb. skolpedagog vid folkhögskolan, interkulturell pedagogik. Konstutbildning vid Alexandria University. Dekoratör. Socialtolk utb. Intressen: Familjen, mänskligheten, konst, läsning, gymträning, musik och matlagning. Skolans värderingar överensstämmer med mina värderingar och där jag får utlopp för mina drivkrafter är det lättare att känna motivation, engagemang och arbetsglädje.

TEMA: NYANLÄNDA ELEVER
– INKLUDERING

Font nyanlända elever - inkludering

Hur kan skolan jobba med inkludering av nyanlända elever? Vad finns det för fördelar med förberedelseklasser? Och vad är viktigt att tänka på vid direktplacering?

Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det ”normala”. Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro.

– Det har fungerat positivt, både socialiserings- och resultatmässigt, menar läraren Suzanne Gynnhammar.

Medverkar gör även Laid Bouakaz, Charlotte Ahlström, Susanna Rimmerfors och Hassan Ali.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se