Taggad: inkludering

EFTERSNACK – INKLUDERING

Samtalet fortsätter. Hur kan skolan arbeta inkluderande? Och hur får vi med alla elever oavsett nivå? Ta del av panelens eftersnack!

Medverkar gör Ann-Christin Pinola, Helena Wallberg och Nicklas Mårtensson.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

ALLAS RÄTT ATT HÖRA TILL

UR-serien ”Lärlabbet” gästas bl.a. av Helena Wallberg, specialpedagog. Temat för dagen är Inkludering. © Foto: Erik Amkoff/UR Får endast användas i samband med denna serie
Helena Wallberg. © Foto: Erik Amkoff / UR

Vilken ynnest att få vara med i Lärlabbet och samtala med kloka personer om det jag verkligen brinner för: allas rätt att höra till och allas rätt att få vara som man är!

I programmet påminner både Ann-Christin och Nicklas om att de osynliga funktionsnedsättningarna kan vara svårast att hantera. Precis så är det, det vi inte ser kanske vi inte förstår och om vi inte förstår det finns det ingenting att anpassa för. Eftersom själva funktionsnedsättningen inte syns kan eleven utsättas för situationer som innebär högt stresspåslag. Då plötsligt syns beteendeförändringar eller utmaningar. Bo Hejlskov säger: “Varje människa gör det som behövs för att behålla självkontrollen” (Problembeteende i skolan). Ibland är beteendet inte konstruktivt men det hjälper eleven att behålla självkontrollen på kort sikt. Kaoset i hjärnan känns mindre.

Som Ann-Christin säger är aggressivitet vanligt när barn med osynliga funktionsnedsättningar inte längre kan hantera kaoset i hjärnan. I många fall nöjer sig skolan med att fokusera på beteendet och hur det måste eller ska ändras. Ibland är det mer inåtvänt depressivt eller undvikande beteende som syns. Fortfarande fokuserar skolan gärna på själva beteendet och mycket energi och resurser går till att ändra på eleven trots att det inte är vår primära kompetens eller uppdrag. För att snabbt ändra beteendet blandar man ihop behov och lösning och kanske flyttar man på barnet. I värsta fall är analysen så bristfällig och fokuserad på barnet att flytten blir permanent, en exkluderande lösning.

I en inkluderande skola vågar man lyfta blicken och analyserar beteendet utifrån ett större sammanhang. När visar sig beteendet? Är undervisningen tillgänglig? Bidrar vi till kaoset? Förstår barnet vad som krävs och förväntas i skolarbetet? Hur ser kamratrelationerna ut? Hur påverkar skolans värdegrundsarbete toleransen i kamratgrupperna? Hur mycket vet pedagogerna om de osynliga funktionsnedsättningarna? Hur fungerar matrasten? Alla små faktorer samverkar och bidrar till känslan av delaktighet eller kaos. En inkluderande skola är problemlösande genom att nyfiket undersöka vad beteenden kan bero på utifrån många perspektiv och med många kompetensers glasögon i samverkan.

En icke-inkluderande skola ringer hem till föräldrarna och ber dem hantera problembeteendet. För att igen citera Hejlskov; det är att lägga ansvaret någon annanstans och ge upp kontrollen över situationen. En problemlösande skola har pedagoger och skolledning som tar ansvaret tillsammans. Det betyder inte att man alltid lyckas. Det betyder att man alltid tar ansvaret för att fortsätta undersöka och ändra i situationen, inte ändra på eleven. Det är ledarskap helt enkelt.

Helena Wallberg

VILKEN UPPLEVELSE!

UR-serien ”Lärlabbet” gästas bl.a. av Ann-Christin Pinola, rektor åk 7-9. Temat för dagen är Inkludering. © Foto: Erik Amkoff/UR Får endast användas i samband med denna serie
Ann-Christin Pinola © Foto: Erik Amkoff / UR

Med mycket pirr i magen åkte jag till Stockholm för att delta i Lärlabbets inspelning om hur man kan arbeta för att alla elever ska nå målen. Alla som arbetar med Lärlabbet är så proffsiga och helt fantastiska på att sprida lugn och inspiration. Grymt roligt!

Allt jag innan hade tänkt att säga fick jag inte sagt. Det kan man inte räkna med men det känns ändå lite snopet att tiden går så fort! Samtalet hade inget slut och man visste inte vart det skulle ta vägen. Det vindlade fram i samma riktning men samtidigt från olika håll. Det finns så mycket gott arbete som görs i skolorna runt om i landet!

Skolan har förändrats på många sätt under mina snart 30 år som skolledare. Från statligt till kommunalt, från regelstyrt till målstyrt. Vi har utvecklat våra tankar och idéer om förhållningssätt och om hur vi lär. Idag är det självklart att vi ska arbeta med elevens styrkor, att vi ska vara respektfulla, att vi vuxna ska se till att varje elev får de bästa förutsättningarna för lärandet. Det kollegiala lärandet har tagit ett ordentligt fäste i vår nya skolkultur. Det finns sådan kraft i det kollegiala lärandet!

Man kan inte nog poängtera att det är tillsammans vi klarar vårt uppdrag. I reportaget från Rannebergsskolan säger rektor Sabina Islamovic ”Det som händer i organisationen händer också i klassrummet”. Det är så viktigt att det finns en kultur, ett synsätt att alla barn kan lyckas, för att vi i skolan ska kunna lyckas med våra mål.

Denna dag kommer alltid att vara en mycket speciell dag i mitt liv. Det var en dag som gav mig så mycket! Tack!

Ann-Christin Pinola

INKLUDERING SOM MÅL ELLER MEDEL?

UR-serien ”Lärlabbet” gästas bl.a. av Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare Autism- och Aspergerförbundet. Temat för dagen är Inkludering. © Foto: Erik Amkoff/UR Får endast användas i samband med denna serie
Nicklas Mårtensson. © Foto: Erik Amkoff / UR

Inkludering i skolan är en mycket viktig fråga för mig och Autism- och Aspergerförbundet. Därför var det en förmån att få vara en av deltagarna i Lärlabbets temaprogram om just inkludering. Intressanta diskussioner utlovas i programmet som första gången sänds i Kunskapskanalen 11/10 kl 16.30.

Ett inslag i programmet kommer att handla om Rannebergsskolan i Göteborg som har inrättat en ny tjänst, en så kallad inkluderingspedagog. Det finns ett nyligen avslutat forskningsprojekt som har fokuserat på inkludering och där just en inklusionskoordinator har varit en del i arbetet för en mer inkluderande skola. I forskningsprojektet som heter Inkluderande lärmiljöer har elva forskare följt skolor i tolv kommuner. Projektet vid Malmö högskola har pågått i tre år.

I forskningsprojektet anges med rätta att en angelägen grundförutsättning för en gynnsam lärmiljö är att förvaltningschefer, skolledare och lärare och annan skolpersonal har en gemensam vision av vad målet med lärmiljön är. I slutrapporten lyfts många enkla tips som att en ändrad möblering i skolan lätt kan skapa lugna små studieplatser. Andra framgångsfaktorer är en mer strukturerad undervisning, utökat samarbete mellan lärarna genom kollegialt lärande och en ökad variation under lektionerna.

Insatserna har i skolorna varit inriktade på att skapa goda lärmiljöer för alla barn, oavsett förutsättningar, erfarenheter, intressen och behov. En annan viktig del har varit att ändra syn från att eleven ibland har ansetts vara problembärare till att se de svårigheter som uppstår som en relation mellan elevens förutsättningar och det pedagogiska sammanhang eleven möter.

Då honnörsorden är att skapa ”goda lärmiljöer för alla barn” så blev jag minst sagt förvånad när jag redan i studiens syfte läser att ett centralt mål redan från början var att minska antal elever i särskilda undervisningsgrupper. I en så stor och viktig studie bör väl ett stort arbete läggas på att se vad som är ”goda lärmiljöer för alla barn” innan man beslutar sig för hur man ska göra för att nå målet. Inkluderingsarbetet är ett så mångfacetterat och angeläget arbete. Om vi plockar ut just särskilda undervisningsgrupper och även resursskolor så är de, när dessa är anpassade efter elevernas behov och fungerar bra, något som Autism- och Aspergerförbundets medlemmar skattar mycket högt. I vår senaste medlemsenkät ställde vi frågan till föräldrar till barn med autism i skolålder:

”Anser du att den nuvarande skollösningen för ert barn är den bästa möjliga lösningen för ert barn? ”

86 % av var nöjda med placeringen i en resursskola och 84 % i en särskild undervisningsgrupp. Det kan jämföras med att motsvarande nöjdhet var 35 % i en vanlig skolklass och 55 % i en vanlig skolklass med stöd av en elevassistent. Många elever vittnar om att det var först i det mindre sammanhanget som de var trygga, kunde fokusera på skoluppgifter och hade förmåga att utveckla kompisrelationer.

Därför värjer jag mig kraftigt emot att ha som centralt mål att lägga ned särskilda undervisningsgrupper då det övergripande målet är att skapa goda lärmiljöer för alla barn. Mer om varför de särskilda undervisningsgrupperna och resursskolorna är ovärderliga alternativ för vissa elever i arbetet med att skapa inkluderande skola med utgångspunkt i elevernas behov kan ni läsa här.

Nicklas Mårtensson

MEDVERKANDE – INKLUDERING

Ann-Christin Pinola. © Foto: Erik Amkoff / UR

Ann-Christin Pinola
Rektor på Gustav Adolfsskolan i Alingsås. Brinner för arbetet att ge alla barn möjlighet att lyckas i skolan. Lyftes i skolinspektionens granskning 2010 ”Rätten till kunskap” om att ge alla elever förutsättningar att nå målen. Har uppmärksammats av Livsmedelsverket och Skolverket för arbetet med skolmåltiden som en faktor i arbetet att klara skolans mål.

Helena Wallberg. © Foto: Erik Amkoff / UR

Helena Wallberg
Gymnasielärare och specialpedagog. Författare och konsult i skolutveckling. Bloggar om inkludering, försöker bidra till att öka skolans förmåga att främja, förebygga och åtgärda för allas rätt att vara delaktiga.

Nicklas Mårtensson. © Foto: Erik Amkoff / UR

Nicklas Mårtensson
Legitimerad grundskollärare och gymnasielärare i samhällskunskap och historia. Är förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet och arbetar för En skola för alla, inte en skola för alla.

Julie Allan. © Foto: Henrik Bengtsson / HB

Julie Allan
Professor i Equity and Inclusion vid University of Birmingham, chef för Department of Disability Inclusion and Special Needs samt gästprofessor vid Högskolan i Borås. Hennes arbete omfattar inkluderande undervisning, handikappvetenskap, barns rättigheter och är både empirisk och teoretisk.

TEMA: SPECIALPEDAGOGIK
– INKLUDERING

Hur kan skolan lyckas med inkludering? På Rannebergsskolan i Angered har rektor Sabina Islamovic anställt inkluderingspedagogen Lena Ekstrand. Hennes uppgift är att få alla att känna sig inkluderade.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se