Taggad: MIK

TRE PROBLEM, TRE LÖSNINGAR

Håkan Fleischer © Foto: Erik Amkoff / UR

För mig är frågan om IT ska användas eller inte i skolan en icke-fråga. Det finns många goda skäl att argumentera för att datorer och tablets – och kanske också mobiltelefoner – ska vara ett naturligt verktyg bland alla andra. Bland annat går det utan vidare att anföra samhällsekonomiska skäl, rättviseskäl, effektivitetsskäl och tidsenlighetsorienterade skäl. Detta har jag skrivit om tidigare i artikeln ”Därför behövs egen dator i skolan”.

Läs mer

DEN DIGITALA VÄRLDEN

Marica Grudeborn © Foto: Erik Amkoff / UR

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål,
måste jag först finna henne där hon är och börja där.”

/ Sören Kierkegaard

Det han sa var att om man vill hjälpa någon ska man börja där den människan är – och eleverna är ju i den digitala världen. Därför är det helt naturligt för mig att också vara det. Fler vuxna i ungdomars omgivning behöver förstå den digitala världen.  Som lärare behöver vi också vara medvetna källkritiker, därmed inte sagt att vi kan avkrävas total kunskap. Vi måste våga bjuda på att vi inte kan allt och istället säga: – Jag vet inte, hur ska vi göra för att ta reda på det? Det är viktigt att utmana eleverna med frågeställningar och problem som inte bara kräver förmåga att sökläsa. Fakta är inte kunskap. Men gapet mellan de som har kunskaper och de som inte har det går inte längre mellan lärare och elev. Det är en utmaning att det inte längre handlar om läraren som kan och eleven som ska lära sig. Det handlar fortfarande om att lära eleverna lära men också om att de ibland kan mer än läraren.

Läs mer

DIGITALA NATIONELLA PROV

Daniel Barker © Foto: Erik Amkoff / UR

I veckan deltog jag som panelmedlem i Lärlabbet tillsammans med Marica Grudeborn, högstadielärare från Göteborg, och Håkan Fleischer, doktor i pedagogik. Lärlabbet är en programserie från UR, med och för lärare, och är tänkt att vara en plattform för diskussioner om pedagogik och didaktik. Temat för avsnittet som vi deltog i var Digital pedagogik och samtalen rörde sig runt frågan om hur vi tar tillvara och utnyttjar de digitala verktygens möjligheter i skolan.

Läs mer

REPORTAGE – DIGITAL DIDAKTIK

På lärarhögskolan i Borås har Tobias Ruthenberg, universitetsadjunkt i digital pedagogik utvecklat en modern distanskurs i ämnet. Föreläsaren kan online visa material och såväl deltagare som föreläsare kan ladda upp och ladda ned material efter behov. Det här ger ett brett utbyte av erfarenheter, utan att läraren behöver resa land och rike runt.

– Allting ligger på webben och vi träffas också alltid online, berättar Tobias Ruthenberg.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

MEDVERKANDE – DIGITAL DIDAKTIK

Daniel Barker © Foto: Erik Amkoff / UR

Daniel Barker
Gymnasielärare i matematik och fysik på Norra Real i Stockholm och läromedelsutvecklare på Natur & Kultur. Gav 2013 ut boken Flipped Classroom och fick året efter Kungliga Vetenskapsakademiens lärarpris för sitt utforskande av digitaliserings möjligheter i undervisningen. Driver utvecklingsprojekt och föreläser om hur digitala verktyg och resurser passar in i och förstärker en undervisning som vilar på vetenskaplig grund.

Håkan Fleischer © Foto: Erik Amkoff / UR

Håkan Fleischer
Fil dr och universitetslektor i pedagogik på Linnéuniversitetet. Har skrivit boken Studieteknik – så lyckas du med dina studier. Har också skrivit boken Digitalisering som lyfter skolan – teori möter praktik tillsammans med Helena Kvarnsell. Kommer ut med ny bok om klassrumsretorik för lärare under 2016. Drivs av att göra skola till spännande möten mellan människor och utmanande idévärldar.

Marica Grudeborn © Foto: Erik Amkoff / UR

Marica Grudeborn
Lärare i SO-ämnena samt MIK-pedagog på Munkegärdeskolan i Kungälv. Har erfarenhet även som bildlärare och som gamer. Föreläser emellanåt och har en Youtubekanal som handlar om MIK. Det är en mänsklig rättighet att kunna delta i samhället och att veta hur man gör sin röst hörd. Vill man hjälpa någon får man börja där de är och de flesta eleverna är digitala, därför försöker jag hålla mig uppdaterad med det som händer på nätet. Varierar undervisningen och ger möjlighet för eleverna att variera sina redovisningar så att det ska passa så många som möjligt så ofta som möjligt.

Rasmus Vanggaard Knudsen © Foto: Privat

Rasmus Vanggaard Knudsen
Chef för ”Kontor for Prøver, Eksamen og Test” på ”Ministeriet for Børn, Undervisning og Ligestilling” i Danmark. Där har man ansvar för den digitala utvecklingen av prov och test i den danska grundskolan och gymnasiet. Arbetet är extra spännande just för att det digitala innehållet i undervisningen utvecklar sig så snabbt. Jag arbetar varje dag med utgångspunkt från att alla barn ska bli så duktiga som de kan.

TEMA: MEDIE- OCH INFORMATIONSKUNNIGHET
– DIGITAL DIDAKTIK

Font - digital didaktik

Tycker du som lärare att det är svårt att hitta tid för att sätta sig in i MIK?

På lärarhögskolan i Borås har Tobias Ruthenberg, universitetsadjunkt i digital pedagogik utvecklat en modern distanskurs i ämnet. Föreläsaren kan online visa material och såväl deltagare som föreläsare kan ladda upp och ladda ned material efter behov. Det här ger ett brett utbyte av erfarenheter, utan att läraren behöver resa land och rike runt.

– Allting ligger på webben och vi träffas också alltid online, berättar Tobias Ruthenberg.

Medverkar gör även Daniel Barker, Håkan Fleischer, Marica Grudeborn och Rasmus Vanggaard Knudsen.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

ETT UTBYTE MELLAN FORSKNING OCH PRAKTIK

Karin Danielsson Öberg © Foto: Erik Amkoff / UR

Idag är det allt vanligare att lärare och elever tillsammans utforskar nya sätt att lära sig av och med teknik. Forskare och producenter har därför mycket att lära av det arbete som lärare och elever bedriver på plats, i klassrummet. På samma sätt som det självklart finns mycket att lära ut tillbaka, till klassrummet.

Vad forskningen kan erbjuda när det kommer till att förstå eleven som medproducent, är att se det ur ett större perspektiv, bortanför det egna exemplet. Att se mönster och sammanhang som växer fram över tid. Exempelvis, det sätt som elever idag är med och skapar innehåll till olika spel eller andra virtuella miljöer, eller hur de programmerar små robotar och andra fysiska ting, är båda exempel på lärandeaktiviteter vi finner längre tillbaka i tiden. Spelifiering/gamification, som idag är allt mer förekommande, liknar mycket den form av edutainment (education + entertainment) som utforskades i skolor och andra sammanhang under 80-talet.

Läs mer

SAMSKAPA FÖR LÄRANDE

Josef Sahlin © Foto: Erik Amkoff / UR

Mina tankar efter inspelningen av Lärlabbet landar i de likheter jag kan se mellan det vi gjorde i studion och det jag vill ge mina elever.

Forskarna Karin och Carl, lärarna Josef och Carmen och det positiva teamet i studio 11 på UR gjorde något ihop.

Alla bidrog med det de var bäst på och samarbetade kring ett gemensamt projekt: Att skapa ett innehållsrikt program. Vi satte ord på våra tankar och berikades av våra egna formuleringar och andras. Vi var angelägna om att producera något vettigt eftersom vi ville nå ut till definierade mottagare, i det här fallet lärare i Sverige. Vi gjorde omtagningar och förbättrade.

Precis så vill jag att mina elever ska ha det så ofta som möjligt! Få jobba med verkliga projekt, använda hela gruppens samlade kompetenser och strategier, sätta ord på sina kunskaper och lära varandra, jobba mot ett mål med tydliga mottagare i fokus, få göra om och förbättra.

Av många anledningar vill jag det. Mest för att jag är övertygad om att vi alla mår bra i meningsfulla, kreativa och inkännande sammanhang!

Josef Sahlin

REPORTAGE – ELEVEN SOM PRODUCENT

För nyanlända elever är de digitala verktygen till stor hjälp när det gäller att lära sig ett nytt språk. På Mottagningsskolan Mosaik i Malmö använder bild och slöjdläraren Helena von Malortie filmskapande som en del av lärprocessen. Eleverna delar med sig av sin kunskap via videoklipp och lär sig via andra elever lika mycket som via läraren.

– Att använda sig av den digitala tekniken är väldigt bra för att lära sig ett nytt språk, säger Helena von Malortie.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se