Taggad: mottagandet

DEN VIKTIGASTE PEDAGOGISKA ÅTGÄRDEN

Anniqa Sandell Ring © Foto: Erik Amkoff / UR
Anniqa Sandell Ring © Foto: Erik Amkoff / UR

Kartläggning av nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper är enligt mig den viktigaste pedagogiska åtgärden i den svenska skolan. Jag välkomnar den nya bestämmelsen som innebär obligatorisk bedömning genom kartläggning i ett tidigt skede – och jag välkomnar även övriga bestämmelser som rör nyanlända elevers lärande. Äntligen! Äntligen uppmärksammas nyanlända elever både på nationell och på lokal nivå, i forskningen och i media. Nu har vi tagit ett stort kliv mot en likvärdig skola för alla.

När jag fick ansvar för min första förberedelseklass i början av 2000-talet hade jag begränsad kunskap om hur man undervisar nyanlända elever. Jag började därför plugga svenska som andraspråk och jag funderade samtidigt över hur jag skulle kunna få veta vad eleverna hade med sig i bagaget. Där och då vaknade mitt intresse för kartläggning och några år senare fick min förberedelseklass besök av Skolverket som skrev ett reportage om hur man kan arbeta med formativ bedömning i undervisningen tillsammans med nyanlända elever. Kartläggningen bedrevs då både i och utanför undervisningen, ämneskartläggningen främst i undervisningen, och arbetssättet var inspirerat av den genrepedagogiska modellen.

Läs mer

NYA SITUATIONER KRÄVER NYA LÖSNINGAR

Haydar Diljen © Foto: Erik Amkoff / UR
Haydar Diljen © Foto: Erik Amkoff / UR

Det är mycket prat och handling kring kartläggning. Det är väl bra! Men vad händer sen? Hur används alla dessa kartläggningar? Det är väldigt liten debatt om det och jag tycker det är dags att fokusera på de här frågorna.

Den Centrala kartläggningsenheten i Helsingborg, Välkomsten, är ett föredöme som har modersmålslärare med i kartläggningsprocessen från början och har strukturerade dialoger med undervisande lärare. En liknande enhet finns i Västerås. Den enheten har varken en enda flerspråkig lärare/personal i kartläggningsprocessen eller dialog med skolor. De skickar bara nedskrivna kartläggningsdokumenter till rektorer. Vad händer sedan? Hur landar de här kartläggningarna på skolorna?

Läs mer

LITE PERSPEKTIV OM JAG FÅR BE!

Linda Castell © Foto: Erik Amkoff / UR
Linda Castell © Foto: Erik Amkoff / UR

Den här eleven kan inte svenska. Den här eleven har aldrig gått i skolan. Den här eleven är analfabet. Ofta har jag mötts av oroliga lärarkollegor som upplever att utmaningen med att jobba med nyanlända elever är stor. Kollegor som ibland ser hinder och problem. Detta bristperspektiv är inte alls ovanligt när vi pratar om nyanlända elever. Det finns forskning som förstärker detta.

Men, tänk om vi i stället för att prata om bristperspektiv, kunde vända på steken och prata om ett resursperspektiv i stället. Den här eleven kan flera språk. Vad bra, för då har den redan utvecklat strategier för att lära språk som jag kan använda i utvecklingen av det svenska språket. Den här eleven har arbetat och hjälpt till med flera olika sysslor. Vad bra, för då har den en massa livsförvärvade kunskaper och förmågor som vi kan applicera på svensk läroplan. Den här eleven kan inte skriva, men har lång tradition av historieberättande. Vad bra, då kan vi utnyttja detta i läs- och skrivutvecklingen och jag kan bygga på denna muntliga förmåga i klassrummet.

Läs mer

ATT FÅ KÄNNA SIG VÄLKOMMEN

Sara Persson © Foto: Erik Amkoff / UR
Sara Persson © Foto: Erik Amkoff / UR

Att vara med i TV var en ny och spännande upplevelse för mig. Det som är nytt blir många av oss nervösa inför, så också jag. Oroliga tankar som ”Tänk om de inte förstår mig.” ”Tänk om jag blir missuppfattad och inte hinner förklara.” ”Tänk om jag inte finner rätt ord för att uttrycka det jag kan.” invaderade mig och malde i huvudet.

Tack och lov fick jag ett välkomnande mottagande: Någon mötte mig vid dörren, visade mig var jag skulle hänga min jacka och var jag kunde sitta. Någon tog sig tid med mig för att förklara allt som var nytt och hur allting skulle gå till. Någon skojade och skämtade för att lätta upp stämningen. Alla som var där sa att de trodde på mig och att de var intresserade av vad jag kan. När jag berättade att jag var nervös fick jag höra att ”Om du kommer av dig, bara ta det lugnt och börja om från början. Det finns gott om tid. Vi vet att du kan och vi kommer att hjälpa dig.”

Läs mer

REPORTAGE – MOTTAGANDET

På mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg har de sedan en tid tillbaka använt sig av en modell som går i linje med de direktiv som Skolverket kom ut med i början av januari 2016. Det första som händer är att personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Lärlabbet har träffat Jennie Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult och modersmålsläraren Jathal Asmael.

– Att göra kartläggningen här istället för på skolorna ökar likvärdigheten. Vi erbjuder en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har, säger Jenny Bladh.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

MEDVERKANDE – MOTTAGANDET

Sara Persson © Foto: Erik Amkoff / UR

Sara Persson
Lärare i svenska som andraspråk i åk 1-6 på Skogshagaskolan i Västervik. Förstelärare med inriktning på formativ undervisning och handledare i Läslyftet. Driver aktivt frågor om nyanlända elevers mottagande och lärande. Föreläser om nyanlända- och flerspråkiga elever samt om läs- och skrivundervisning på låg- och mellanstadiet. Skriver på bloggen hjartatskogshaga.

Linda Castell © Foto: Erik Amkoff / UR
Linda Castell © Foto: Erik Amkoff / UR

Linda Castell
Utbildad lärare i svenska som andraspråk, svenska och engelska år 4-9. Har arbetat med skolutveckling kring nyanländas lärande både kommunalt och regionalt sedan 2010. Jobbar just nu som projektledare för mottagningsenheten för nyanlända elever i Linköpings kommun och arbetar även deltid som expert på Skolverket med arbetet med nyanlända elever. Föreläser, driver skolutvecklingsprojekt och är ordförande i Riksförbundet lärare i svenska som andraspråk.

Haydar Diljen © Foto: Erik Amkoff / UR
Haydar Diljen © Foto: Erik Amkoff / UR

Haydar Diljen
Modersmålslärare, studiehandledare, mentor för nya pedagoger, förstelärare på Centrum för tvåspråkighet i Västerås och läromedelsförfattare. Redan hemma i turkiska Kurdistan kämpade Haydar för undervisning på modersmålet kurdiska och blev tvungen att fly till Sverige efter militärkuppen 1980. Han driver språkutveckling både lokalt, nationellt och internationellt samt slåss för rätten till modersmålsundervisning för minoritetsgrupper.

Anniqa Sandell Ring © Foto: Erik Amkoff / UR
Anniqa Sandell Ring © Foto: Erik Amkoff / UR

Anniqa Sandell Ring
Projektledare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) vid Stockholms universitet. I grunden förskollärare och lärare årskurs 1-7. Är medförfattare till boken Låt språket bära – genrepedagogik i praktiken. Publicerade en masteruppsats hösten 2015 om en kartläggningsprocess på en skola och har i samverkan med Skolverket och lärosäten i landet tagit fram ett nationellt kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper. Har ett särskilt ansvar på NC för uppdrag som rör nyanlända barns och elevers språkutveckling och lärande i förskola och skola.

Åsa Strand © Foto: Erik Amkoff / UR

Åsa Strand
Undervisningsråd på Skolverket och sedan några år tillbaka projektledare för Nyanländas lärande och huvudansvarig för att planera det regeringsuppdrag (U2015/3356/S: Uppdrag att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och vid behov för elever med annat modersmål än svenska) som ska genomföras mellan 2016 och 2019. Den 15 oktober 2015 delredovisade Skolverket en plan för genomförande av uppdraget.

TEMA: NYANLÄNDA ELEVER
– MOTTAGANDET

Font mottagandet

Hur kan skolan ta emot nyanlända elever på bästa sätt? Vilka utmaningar står man inför som lärare? Och vad är de nya direktiven från Skolverket?

På mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg har de sedan en tid tillbaka använt sig av en modell som går i linje med de direktiv som Skolverket kom ut med i början av januari 2016. Lärlabbet har träffat Jennie Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult och modersmålsläraren Jathal Asmael.

– Att göra kartläggningen här istället för på skolorna ökar likvärdigheten. Vi erbjuder en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har, säger Jenny Bladh.

Medverkar gör även Sara Persson, Linda Castell, Haydar Diljen, Anniqa Sandell Ring och Åsa Strand.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se