Taggad: normer

EFTERSNACK – NORMER

Samtalet fortsätter. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning?

Ta del av panelens eftersnack! Eller se programmet i sin helhet på UR.se

Medverkar gör Aisha Lundgren, Sanna Mac Donald, Zafire Vrba och Christian Eidevald.

VI KAN NÅ EN FÖRÄNDRING

Zafire Vrba. © Foto: Bengt Allebrink / UR / Sexbyrån

I Sverige har vi starka normer när det gäller hudfärg, kön, sexualitet, könsidentitet, funktionalitet, ålder och trosuppfattning. Att bryta mot dessa normer leder ofta till negativa konsekvenser och diskriminering. För att skydda personer från diskriminering har Sverige en lagstiftning som ska motarbeta konsekvenserna av dessa normer. Givetvis finns det många fler normer än lagstiftningen tar upp, till exempel normer kring klass, utseende och relationsformer. Att ta hänsyn till vissa normer och inte andra kan göra det svårt att arbeta aktivt och konstruktivt mot diskriminering.

Ofta synliggörs personer som avviker från normen just på grund av sitt normbrytande, medan personer som följer normer ses som självklara. Detta gör att det är svårt att prata om det som ger makt. I vårt språk finns det till exempel betydligt färre ord som beskriver någon som är hetero än någon som inte är hetero. Samma sak gäller för funktionalitet eller hudfärg. Det är lätt att komma på många ord som beskriver någon som har en funktionsnedsättning eller någon som har en annan hudfärg än vit. Hur många ord finns det som beskriver någon som är vit? Eller någon som inte har en funktionsnedsättning? Inte alls lika många.

Genom att lära oss att se normerna istället för att endast titta på de som bryter mot dom kan vi byta perspektiv och bli mer kritiska till den makt och de privilegier som ges till de som inkluderas av normerna. För att samhället ska bli mer jämlikt behöver vi fördela makt, resurser och utrymme till alla. Rent konkret behöver de som blir privilegierade lämna ifrån sig makt och privilegier. Det är genom solidaritet som vi kan nå en förändring. För att komma dit behöver vi synliggöra hur maktstrukturer och normer bygger upp samhället och placerar människor innanför och utanför. För de som hamnar utanför är detta förstås redan synligt. Det är de som ständigt hamnar innanför normerna som behöver lära sig varför det blir så och vad vi sen tillsammans kan göra åt det.

Zafire Vrba

EN JÄMLIK SKOLA

En jämlik skola fri från kränkningar och diskriminering önskar vi alla som arbetar där, men likväl ser skolan inte ut så. För det räcker inte att önska, vi måste agera också. Här listar jag tre viktiga saker att tänka på när man i en skola vill förbättra sitt likabehandlingsarbete – och börja arbeta normkritiskt:

1. Alla som arbetar i skolan måste inse att det behövs kunskap för att kunna arbeta både främjande och förebyggande mot diskriminering och kränkande behandling, och att normkritik bör vara en del i detta arbete. Förändring sker inte av sig självt, bara för att man tänker att alla människor har samma värde. Även om jag har den uppfattningen så ser vårt samhälle inte ut så – och därför behövs ett aktivt och genomtänkt likabehandlingsarbete, med normkritik som självklar ingrediens.

2. Att vara normkritisk handlar om att först och främst få syn på de starka samhällsnormer som delar in människor i grupper, där vissa ges högre värde än andra. Man måste våga se, synliggöra och ifrågasätta dessa normer, som gör att vissa människor ständigt får ta plats och anses självklara, medan andra ständigt står åt sidan, anses avvikande och därmed löper större risk att drabbas av kränkande behandling och må dåligt. Här krävs också att man granskar sin egen position: Vilka privilegier besitter jag? Hur påverkar det mitt bemötande av elever och min undervisning?

3. Det är en process att börja tänka och arbeta normkritiskt, och det kan svida när man inser att även om jag ser mig själv som öppensinnad, så kanske jag (bl.a. på grund av de privilegier jag själv besitter) bidrar till att reproducera normer som gör att individer i mitt klassrum mår dåligt. Men, just därför är det aldrig för sent att börja den processen.

Sanna Mac Donald

NORMER I VARDAGEN

Christian Eidevald. © Foto: Privat

Förväntningar på hur vi bör vara och göra kommer både från oss själva och andra. De kallas normer och hjälper oss att förhålla oss till varandra och att upprätthålla en viss ordning. För det mesta är de underförstådda. Något som gör dem lite luriga, eftersom de inte är uttalade. De är liksom självklara. Och därmed svåra att beskriva och förklara.

De som lever i linje med dominerande normer märker sällan av dem. De upplever inte att de begränsas och ser ofta inga problem med dem, eftersom de i sitt sätt att vara och uppträda uppfattas som naturliga. De är på sätt som ses som självklara och för dem kan normerna vara osynliga. Det är i stället de som inte följer invanda och uppfattade naturliga mönster och beteenden, eller som ser ”annorlunda ut”, som möter motstånd.

Heteronormen och normer kring kön beskrivs vara begränsande, liksom normer om hudfärg, religion, språk, funktionsförmåga och nationalitet etc. Ju starkare norm, desto svårare att synliggöra och ifrågasätta. Ju längre ifrån en norm någon är, desto större risk att förlöjligas, uteslutas, retas eller diskrimineras.

Vi har ett val. Vi kan välja att titta snett på de som vi inte uppfattar som ”normala”. Vi kan gömma oss bakom att de flesta inte är på det sättet, och att det därmed är okej att se dem som ”onormala”. Ett ifrågasättande av begränsande normer (normkritiskt arbete) ser man då kanske som onödigt. Eller så arbetar vi tillsammans med att ifrågasätta normer som begränsar och med att riva ner begränsande maktstrukturer. För att individer ska respekteras och bemötas på likvärdiga sätt.

Detta handlar ytterst om viket samhälle vi vill ha. Ett samhälle där människor likformas och olikheter motarbetas, eller ett samhälle öppet för alla. Där olikhet ses som naturligt och självklart – och som en styrka!

Christian Eidevald

ÄNTLIGEN NORMKRITIK!

Att arbetet med normkritisk pedagogik, eller med ett normkritiskt perspektiv, är något som ligger högt på agendan idag hos många grund- gymnasie- och förskolor!  Lärarstudenternas sommarkurs fokuserade detta år på normkritik och värdegrundsarbete och ett handlingsprogram för att implementera normkritik i lärarutbildningen röstades också fram. Ett nätverk finns idag för normkritiska skolgrupper i gymnasiet och hela Stockholms stad satsar på ökade kunskaper i normkritik, för pedagoger i alla skolformer!

Redan för sju år sedan kom Skolverket ut med rapporten ”Diskriminerad, trakasserad, kränkt?” där de granskat alla skolformer, och de drog viktiga slutsatser om elevers utsatthet: undersökningen visade att det i alla fall av kränkningar, trakasserier och diskriminering fanns kopplingar till normer och normstrukturer – dvs våra idéer om vad som är ”det normala”/rätta sättet att vara, se ut, leva i motsats till det som ses som ”annorlunda”/sämre. Skolverket menade att kunskaper om normer och ett normkritiskt förhållningssätt är avgörande för att alls kunna göra ett bra likabehandlingsarbete.

Att arbeta för lika rättigheter med ett normkritiskt perspektiv är revolutionerande annorlunda jämfört med tidigare rättighetsperspektiv (t ex genuspedagogik). Det normkritiska perspektivet riktar fokus på normerna (inte på dem som diskrimineras) och på hur vi alla bidrar till att skapa normer – vi alla bäddar, i vardagen, för att vissa tas för självklara och andra ses som avvikare och riskerar att bli utsatta för t ex kränkningar. Att inse att en själv bidrar till att kränkningar sker är inte så roligt.. desto roligare att tänka på att vi med små medel i vardagen faktiskt kan utmana normstrukturer och aktivt motverka kränkningar, trakasserier och diskriminering! Att få på sig de ”normkritiska” glasögonen kan ta ett tag.. en behöver träna och tänka, gärna tillsammans med kollegor och andra. Men det är värt allt, för i längden vinner vi alla och kommer närmare de demokratiska värderingarna; allas lika värde och lika rättigheter!

Aisha Lundgren

MEDVERKANDE – NORMER

Christian Eidevald
Christian Eidevald
Legitimerad förskollärare, fil Dr. i pedagogik och lektor i Barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet. I sin forskning har han bland annat analyserat hur flickor och pojkar bemöts i förskolan samt hur det är att som man arbeta i förskolan.

IMG_0030
Sanna Mac Donald
Svensk- och tysklärare i Huddinge med ett brinnande intresse för likabehandling. Föreläser om hbtq och normkritik och bloggar om detsamma på LR-bloggen ”Det öppna klassrummet”.

profilbild
Aisha Lundgren
Lärare i förskolan, utbildare i normkritisk pedagogik och likabehandlingsarbete i skola och förskola. Har skrivit en bok om normkritiska metoder i förskolan och driver hemsidan www.normkritiskpedagogik.se

Zafire Vrba
Zafire Vrba
Pedagog, sexualupplysare och konstnär. Arbetar med tillgänglighet, feminism och tryggare rum i form av bland annat läromedel, tv-program, workshops och utställningar. Han undervisar även på särskolor och konstskolor runtom i Sverige och har sin bas i Stockholm.

TEMA: MOBBNING
– NORMER

Normer och värderingar sätts tidigt i livet. Hur kan skolan jobba med normer och värderingar för att förhindra mobbning?

Det pedagogiska arbetet på förskolan Rörmokaren går ut på att jobba normkritiskt – mot utanförskap och mobbning. Vi träffar förskolläraren Camilla Liljedahl.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se