Taggad: nyanlända elever

GÖR DET PÅ SPRÅK MAN FÖRSTÅR

Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR
Anne Reath Warren © Foto: Lil Trulsson/UR

Studiehandledning på modersmål är benämningen på en viktig form av stödundervisning i den svenska skolan. Den ska hjälpa elever som annars riskerar att inte bli godkända i ett eller flera ämnen att nå kunskapsmålen.

Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
ATT UTVECKLA KUNSKAPERNA

Anette Petersson och Saima Glogic © Foto: Lil Trulsson/UR
Anette Petersson och Saima Glogic © Foto: Lil Trulsson/UR

Det är viktigt att undervisningen utgår från nyanlända elevers tidigare kunskaper och erfarenheter.
Hur gör man det – samtidigt som eleverna lär sig svenska?

Lärlabbet besöker Agneta Guhrén, lärare på Språkintroduktion på Lindeskolan i Lindesberg. En skola där nyanlända elever snabbare kan gå ut i enskilda ämnen.

– Där blir eleverna en tillgång i undervisningen, säger Agneta.

Medverkar gör även Anette Petersson, Saima Glogic, Kate Seltzer och Anne Reath Warren

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

SOCIAL INKLUDERING
AV NYANLÄNDA ELEVER

Eva Skowronski. Foto: Lil Trulsson /UR
Eva Skowronski © Foto: Lil Trulsson / UR

Något jag önskar jag hunnit säga under min intervju i programmet var att även om många elever i min undersökning hade det ensamt och jobbigt under sin första tid i reguljär undervisning, så var det för de flesta en övergående fas.

Den stigmatiserade position, som jag berättar om i intervjun att man kan ha i skolan som nyanländ och nybörjare på svenska språket, är inte statisk utan förändras förstås över tid. Men lärare kan göra mycket för att hjälpa elever att mötas så att det inte behöver ta så lång tid. Och lärare kan göra en hel del för att höja nyanlända elevers sociala status på skolan. Jag försöker komma med lite tips i programmet, även om det blir kort.

Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
VARA TRYGG OCH HÖRA TILL

Isabella Grybe, Osman Cloarec och Elisabeth Carlsson. Foto: Lil Trulsson /UR
Isabella Grybe, Osman Cloarec och Elisabeth Carlsson. Foto: Lil Trulsson /UR

Forskning visar att nyanlända elever ofta känner sig otrygga och utanför i skolan. Vad kan skolan göra för att skapa en trygg miljö där eleverna släpps in och blir sedda?

Lärlabbet besöker rektorn Eva-Karin Rönnfors och Fårösundsskolan på Gotland.
Då en liten ort plötsligt får många nya invånare ställs även skolan inför nya utmaningar. Det här skedde i Fårösund när kommunen bestämde sig för att ta emot flyktingar och framför allt ensamkommande barn.

– Utmaningen är att alla elever ska känna sig säkra, trygga och respekterade. Det har vi utgått ifrån och det är en utmaning varje dag, säger Eva-Karin Rönnfors.

Medverkar gör även Osman Cloarec, Elisabeth Carlsson, Eva Skowronski och Henry Ascher.

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

ÖVERGÅNGEN TILL
ORDINARIE KLASS – EN UTMANING

Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Tulsson /UR
Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Tulsson / UR

Jag vill dela med mig om några faktorer som enligt mig bidrar till en lyckad övergång. Jag börjar med studiehandledarna då jag anser att utslussningen ska ske individuellt och för de elever som ganska snabbt kommer ut i ordinarie undervisning är studiehandledarna guld värda. De är mycket viktiga både för elever och lärare och studiehandledning är ett av de mest effektiva sätten att ta till sig kunskaper på ett nytt språk.

Om vi, från regering, kommun, skolledning satsar på studiehandledning i olika former är jag säker på att eleverna snabbare går framåt i sin språkinlärning och de får samtidigt känna en trygghet i att ”det här kan jag ju faktiskt”, vilket även stärker dem som personer.
Läs mer

TEMA: NYANLÄNDA –
STEGET TILL ORDINARIE KLASS

Henry Barsk och Emma Risbecker Sandman. Foto: Lil Trulsson/UR
Henry Barsk och Emma Risbecker Sandman © Foto: Lil Trulsson/ UR

Ett av de viktigaste stegen i en nyanländ elevs skolgång är klivet över till ordinarie undervisning. Hur gör man den här övergången – så bra som möjligt?

Lärlabbet besöker läraren Anna Gemfelt på Gårdstensskolan i Göteborg där man ger eleverna möjlighet till att delvis gå i ordinarie klass direkt från början.

– Två halvdagar veckan så är eleven ute och träffar sina klasskompisar, just för att bygga det sociala. Det är det som är det viktigaste, säger Anna.

Medverkar gör även Henry Barsk, Emma Risbecker Sandman, Monica Axelsson och Margareta Ekborg

Programmet ser du i sin helhet på URskola.se

EN DAG SOM STUDIEHANDLEDARE

Tamar Ucar © Foto: Erik Amkoff / UR

”Vi hinner aldrig prata med varandra”

Den meningen hör jag från både studiehandledare och övrig personal i skolorna, och det är sant. Varken studiehandledaren eller klassläraren har tid att prata med varandra, mellan lektionerna.

Jag tror att vi är många som är överens om vikten av samarbete, men vi vet inte när och hur vi ska samarbeta. För det mesta har varken modersmålsläraren/studiehandledaren eller klass/ämnesläraren tid att ens växla några ord med varandra. Jag vet att många skolor har löst detta genom att anställa flerspråkig personal eller har studiehandledaren på skolan flera timmar i veckan. Det är bra, tycker jag. Den här lösningen fungerar bra när det gäller de större språkgrupperna. Men alla våra elever talar inte arabiska, dari eller somaliska idag. Skolan behöver hitta olika lösningar för alla elever. Lösningar för de små språken behöver se annorlunda ut, än för de större språken.

Läs mer

HUR FÅR MAN TILL ETT BRA LÄRANDE UTIFRÅN SAMVERKAN?

Jilda Sürüp © Foto: Erik Amkoff / UR

På skolan behöver man samverka mellan olika lärarkategorier som ämneslärare, svalärare och studiehandledare eller modersmålslärare.

Jag tänker att ju mer eleven är delaktig i ordinarie undervisning desto viktigare är det att man har en god kommunikation mellan lärarna om elevens progression i undervisningen, sett till framgångar men också de svårigheter som eleven stöter på. I det här sammanhanget behöver sådan information förmedlas vidare till studiehandledaren som kan vara den starkaste kanalen att använda när eleven är relativt nyanländ. Mycket kunskap och information förmedlas genom modersmålet under en första tid i skolan och därför är samverkan och kommunikation mellan ämneslärare och studiehandledare värdefullt.

Läs mer

SAMVERKAN HANDLAR OM ATT MÖTAS

Karin Hallén Sehlin © Foto: Erik Amkoff / UR

Ja, snabbt gick det! Precis som Bella förvarnat oss kändes det som att programtiden var ute just som vi började bli riktigt varma i kläderna. Tur då att eftersnacket fick ta vid! Men även det hade vi svårt att avsluta. Samtalet ville bara fortsätta, lärdomarna delas och mötet mellan oss verksamma utvecklas till något mer. Samverkan handlar om att mötas – just som vi gjorde där runt bordet – och tillsamman ventilera utmaningar och lösningar.

Läs mer