Taggad: skolmiljö

VAD KAN ARKITEKTEN GÖRA ÅT MOBBNING?

Det är lite olika vad man tror om det! Två snygga citat:

We shape our buildings; thereafter they shape us.

– Winston Churchill

Architecture is basically a container of something. I hope they will enjoy not so much the teacup, but the tea.  
– Yoshio Taniguchi

Jag tänker lite mitt emellan, men har inte hittat något elegant sätt att sammanfatta det.

Jag kan inte lösa mobbningsproblem, men måste göra mitt bästa för att undvika att skapa fler! Jag vill främja, inte hindra, en utveckling av goda lärmiljöer, långt framåt. Det motverkar också mobbning.

Det låter en aning högtravande, men är inte mindre sant för det:
Arkitekturen talar. Tydligt och övertygande. Den som möts av en anonym, glädjelös, oälskad rumsmiljö får höra: du är ingen särskild, det här duger gott åt dig. Vi tar åt oss personligen av hur det ser ut omkring oss. Så fungerar palats – de höjer upp. Så fungerar fängelser – de trycker ner. Byggnader är urgamla uttryck för makt och värde.

Många skolmiljöer säger att de (med ”samhället” som avsändare) inte bryr sig om att det är otäckt med skymda hörn och avlägsna korridorer på väg till slöjden, att ingen hör om det är bråk i omklädningsrummet, om trapphuset ekar av fem klassers skrik så att man glömmer vart man är på väg. Det är inte så viktigt, tydligen.

Så jag satsar på att rita skolor utan korridorer, med samlande, karaktärsfulla rum, optimerad vuxennärvaro, siktlinjer och genomtänkt ljudgestaltning. Lugn och trivsel men också en omväxling som bygger förväntan.
Olika rum för individers och gruppers olika behov, en variation i rummen som erbjuder många olika lösningar och möjligheter.

Utmaningar och farligheter behövs sannerligen också, men i en skolbyggnad är tryggheten ännu viktigare. Jag vill också uttrycka den enorma energin och det växande som en bra skola innehåller!

Åsa Machado

EFTERSNACK – SKOLMILJÖ

Samtalet fortsätter. Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan en jobba med skolmiljön för att motverka mobbning?

Ta del av panelens eftersnack! Eller se programmet i sin helhet på UR.se

Medverkar gör Anne-Marie Körling, Karin Berg, Peter Bragner och Åsa Machado.

Skolan ska vara en plats man går till med glädje

Under senare år har skolarkitekturen arbetat mycket med att bygga bort vuxenfria zoner. Man har rent byggnadstekniskt letat lösningar för att alla platser på skolan ska vara trygga platser där eleverna aldrig lämnas ensamma. Det har bland annat skapat klassrum med fönster till korridorerna, öppna gemensamma umgängesytor och lärararbetsplatser som eleverna kan se in i. Det är en spännande utveckling och tanken på ett skolhus där de vuxna alltid finns närvarande är tilltalande.

Själv arbetar jag i ett skolhus byggt 1886, en för den tiden modern skola men långt från dagens moderna tänk. Huset är dessutom byggnadsminnesmärkt och det är därför mycket lite vi kan göra för att förändra just skolbyggnaden. Istället arbetar vi aktivt med att bygga relationer till eleverna. Vi vill att eleverna ska lita på oss vuxna. Jag rör mig medvetet ofta i korridorerna och ser till att ha tid att prata med eleverna på rasterna. Samtidigt vet jag att jag missar massor. Det pågår hela tiden saker i relationerna mellan eleverna som jag inte kan se. Därför är vår relation till eleverna så viktig. De måste kunna lita på mig och våga berätta det jag inte ser. Att eleverna på skolan känner tillit till varandra och till skolans personal är ett av mitt och mina kollegors viktigaste ansvarsområden. Att skapa en trygg skolkultur som bygger på en tydlig och gemensam värdegrund.

Oavsett skolbyggnad kommer vi aldrig kunna bortse från vikten av att etablera en trygg skolkultur, en gemensam värdegrund och goda relationer till eleverna. Genom att fundera över hur den fysiska skolmiljön ser ut och på så vis synliggöra de platser som blivit osynliga och obehagliga områden på skolan gör det svårare för mobbingen att frodas. I en park som har belysning sker färre våldtäkter än i en som saknar ljus. Ändå är jag övertygad om att skolkulturen är den avgörande faktorn för hur eleverna mår på skolan. Eleverna måste känna sig sedda och veta att vi bryr oss om dem. Arbetet med att skapa en trygg skolkultur är så mycket viktigare än vad vi ibland tror. Skolan ska vara en plats som man går till med glädje.

Karin Berg,
Lärare på Schillerska gymnasiet

Välmående är en förutsättning

Bara några dagar kvar innan avsnittet av Lärlabbet som jag är med i ska sändas. Det känns spännande då jag ännu inte sett programmet men jag tänker att det ska bli intressant!

Vi är just nu mitt i uppstartsprocessen av Glömstaskolan. Skolan är färdigbyggd till nästa läsår men redan i år tjuvstartar vi med en förskoleklass på Kästa skola.

Under året ska vi jobba med att få ihop alla delar för att jobba mot vår idé och vision. Vi pratar mycket om lärmiljön och dess betydelse och vi tänker att det utvidgade begreppet lärmiljö omfattar såväl det fysiska som det psykosociala och det digitala.

Ska vi på riktigt kunna göra en insats för att förebygga mobbing och utanförskap ska vi jobba med lärmiljöer där alla barn får lära efter sina förutsättningar, vara sedda och bekräftade i sitt lärande och som människor, vara trygga och ha förtroendefulla relationer till vuxna. Vi ska som verksamhet gestalta de värden vi vill att eleverna ska anamma.

Om vi kan göra verksamheten begriplig, meningsfull och hanterbar för alla elever minskar vi avsevärt anledningar till kränkningar och aggressiva beteenden. Ska vi lyckas med kunskapsuppdraget inte bara bör vi utan måste vi jobba med alla delar av begreppet lärmiljö.

Välmående är en förutsättning för att våga och kunna anta kunskapsmässiga utmaningar. Otrygghet och olust är starka negativa faktorer för inlärning. Vi har lyckats först när alla barn vill komma och lära även nästa dag.

Mer om detta på min blogg och i sociala medier.

Till sist stort tack till er andra som medverkade i programmet för intressanta samtal. Inte minst i eftersnacket!

Peter Bragner,
Rektor på Glömstaskolan

MEDVERKANDE – SKOLMILJÖ

Ann Marie Körling
Ann Marie Körling

Lärare, författare och handleder lärare i undervisning. Tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2006, Microsofts, Innovativa lärarpris 2007 och Scira Hedersdiplom 2013.

Karin Berg
Karin Berg

Lärare i svenska och religion på Schillerska gymnasiet i Göteborg. Djupt engagemang i skolfrågor och skolutveckling. Grundare av den Ideella tankesmedjan Skolsmedjan som driver frågor om skolutveckling, lärande organisation och en likvärdig skola. Gör tillsammans med Jacob Möllstam podden Skolsverige och skriver krönikor i magasinet Skolporten.

peter
Peter Bragner

Rektor i Huddinge kommun. Bakgrund som So-lärare med inriktning mot skolans senare år. Förutom lärarexamen steg ett-utbildad inom familjeterapi. Har ett brinnande intresse i lärande och skola samt aktiv i sociala medier kring olika pedagogiska frågor.

Åsa
Åsa Machado
Arkitekt på ORIGO arkitekter i Stockholm, med passion för utveckling av skolmiljöer. Hon jobbar med förskolor, grundskolor och gymnasieskolor. Hon sitter även i Skolhusgruppens styrelse.

TEMA: MOBBNING
– SKOLMILJÖ

Hur mycket påverkar skolmiljön mobbningen? Och hur kan en jobba med skolmiljön för att motverka mobbning?

Vi besöker nya Raketskolan i Kiruna, en skola arkitektritad för att förebygga mobbning och utanförskap. En som lockades av den här miljön och arbetet på skolan är läraren Maria Isaksson.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se