Taggad: teknikstöd

SPECIALPEDAGOGIK OCH IKT

Anne Li Dale. © Foto: Erik Amkoff / UR

Specialpedagogik och IKT är den bästa kombinationen för att lotsa eleverna genom deras lärprocess under hela skoltiden. Lärarens uppgift är att skapa dessa förutsättningar för alla elevers lärande i klassrummet.

Ett specialpedagogiskt förhållningssätt gynnar alla men är avgörande för vissa. Med specialpedagogiken som en av två plattformar ser jag stora möjligheter att bl. a. identifiera elevernas styrkor och intresse som kan användas för att skapa lustfyllda processer som genererar till nyfikenhet och en aktiv lärprocess. Ta tillvara på lärkulturern i vardagen, vara där eleven befinner sig. ”Flippa klassrummet” och maximera tiden i klassrummet. Skapa ett ”blended learning” (flexibelt lärande) klassrum som tar hänsyn till och utgår ifrån elevens individuella förutsättningar.

Med IKT som den andra av två plattformar skapa en bredd, ett multimodalt lärande, för att eleverna ska få möjlighet att inhämta och delge/presentera kunskap anpassad utifrån sin egen förmåga. Vi måste erbjuda ett material som är tillgängligt för alla. Skolan har ej längre monopol på kunskap, pedagogerna måste förändra sitt ledarskap i takt med en förändrad samhällsutveckling. Eleverna känner sig bekväma i den digitala världen, de befinner sig i sin ”comfort zone”, vi måste ta tillvara på elevernas digitala kompetens och utnyttja den i klassrummet, låta dom modella och dela med sig av sina erfarenheter i ett kollegialt lärande mellan elever och lärare.

Det är omöjligt att veta vilka kompetenser, kunskaper och förmågor som kommer behövas i framtiden. Hur ser samhällets arbetssituation ut när våra barn och ungdomar är klara med sina studier? Den moderna samhällsmiljön kräver att eleverna hanterar digital kompetens, det är en förutsättning för deras inträde på arbetsmarknaden. Det är nödvändigt att skolan hjälper eleverna att utvecklas till öppna, nyfikna och kreativa individer.

Anne Li Dale

EXTRA – TEKNIKSTÖD

För att kunna göra teknikstöd tillgängligt för alla elever krävs att skolledningen är med från början, säger specialpedagogen Ulrika Jonson. På hennes skola, Vallaskolan var rektorn Jesper Samuelsson en av de drivande i den här utvecklingen.

TEMA: SPECIALPEDAGOGIK – TEKNIKSTÖD →

EFTERSNACK – TEKNIKSTÖD

Samtalet fortsätter. Hur kan teknikstöd bidra till inkludering? Och vad finns det för tekniska hjälpmedel att tillgå?

Ta del av panelens eftersnack! Eller se programmet i sin helhet på UR.se

Medverkar gör Stefan Fornestedt, Anne Li Dale och Lina Karlsson.

VARDAG

UR-serien ”Lärlabbet” gästas bl.a. av arbetsterapeuten Lina Karlsson, Temat för dagen är Teknikstöd. © Foto: Erik Amkoff/UR Får endast användas i samband med denna serie
Lina Karlsson. © Foto: Erik Amkoff / UR

Enligt synonymer.se 1 oktober 2015 ”dag som inte är söndag eller helgdag”. Vardagen är alltså fem av veckans dagar och majoriteten av årets dagar. Under skolåren består dessa dagar till stor del av skolrelaterade aktiviteter. Lektioner. Raster. Lyssna. Komma ihåg. Flera elever jag mött har beskrivit skolvardagen som kaotisk och otrygg, ändå har de dag efter dag gått till skolan. Försökt om och om igen. Ju äldre man blir desto större krav på självständighet kopplas det till rollen som elev, desto större förväntningar från omgivningen och inte minst sig själv på att fixa skolan, komma i tid, vara fokuserad och intresserad, ställa frågor, planera det egna arbetet och få minst godkänt betyg och en examen när man går ut gymnasiet.

Vardagen bygger ofta på vanor som vi har, vi gör saker på ungefär samma sätt varje dag och behöver inte lägga så mycket energi på hur vi ska göra. Vardagen blir en trygghet, nåt vi kan lita på. Men, hur är det när vardagen är kaotisk? När ingenting går av sig självt? När massor av energi måste läggas på det som andra tar för givet? Att aldrig veta när nästa lektion börjar eller att inte ha en aning om hur man ska få med sig kunskapen som förmedlas under lektion. När allt slukar energi och ingenting ger energi tillbaka? Hur är vardagen då?

I min jobbvardag är jag beroende av planeringen som jag gör i min kalender, planeringen av saker jag förväntas göra och vill göra. I min jobbvardag är det guld värt när någon tar sig tid att påminna mig, ge mig feedback eller förklara saker som jag inte förstår. När det kör ihop sig behöver jag någon som hjälper mig att se saker från en annan synvinkel, att bryta mönstret och göra något annorlunda. Vi som jobbar i skolan kan vara de som bidrar till att få vardagen att fungera för våra elever. Vi kan lyssna på deras berättelse, utmana dem, bygga på styrkorna de har, söka lösningar tillsammans med dem och stötta dem att våga göra något annorlunda. Vi kan minska glappet mellan krav och förmåga och hitta styrkan hos varje elev.

Lina Karlsson

SPEL – FRAMTIDENS PEDAGOGISKA VERKTYG

Felix Gyllenstig Serrao. © Foto: Privat

Barn och ungdomar spenderar mer och mer tid framför TV- och dataspel medan skolan och pedagoger handfallet tittar på. Hur ska vi kunna konkurrera med den ständigt lustfyllda och positiva känsla som spelen skapar är frågan som gnager lärarna i lärarrummet. I korridorerna sitter eleverna med smartphones, läsplattor och laptops och spelar, men när lektionen börjar ska allt stängas ner och helst lämnas in. Men finns det inte något sätt som kan kombinera det digitala nöjet med lektioner och de mål som eleverna ska uppnå enligt styrdokumenten? Hur ska vi få något så lustfyllt som spel att även innefatta lektionsinnehåll och bli en kunskapskälla för elever? Det är frågan som jag arbetar med varje dag.

Var är de bra pedagogiska spelen?

Man skulle kunna tro att det finns en uppsjö av pedagogiska spel som kan inspirera till lärande, men tyvärr lyser de med sin frånvaro. Mycket på grund av att de pedagogiska spelen med syfte att utbilda ofta blir torra och saknar den kärna som ”nöjesspelen” hittat. Självklart kan pedagogiska spel hitta denna kärna, men så länge det inte finns något samarbete mellan kreativa pedagoger och erfarna spelutvecklare kommer dessa spel lysa med sin frånvaro. Kanske kan initiativ som Eduplay challenge vara en lösning till att skapa broar mellan utvecklare och lärare. För att spelare ska lära sig något genom att spela måste spelmekanismen vara tydligt kopplad till det som spelaren/eleven ska lära sig. Ett exempel är engelska. Många elever är idag väldigt bra på engelska och det är mycket tack vare spel. Engelska är nämligen nyckeln för att man ska kunna ta sig vidare och kommunicera i spel. Kan du inte engelska kan du ofta inte förstå vad du ska göra för att ta dig vidare och inte heller kommunicera med andra spelare i spelet.

Lärarens förhållningssätt en nyckel.

För att spel ska kunna få en större roll i klassrummet krävs kreativa och nyfikna lärare som vågar prova nya metoder. Tyvärr är många lärare negativt inställda till spel i pedagogiken. Mycket på grund av att de inte känner sig bekväma med de nya IT-verktygen som kommit det senaste decenniet. Därför har det varit viktigt för mig när jag handlett lärare i användandet av spel som Minecraft i projektet ”Minecraftklasser” att arbeta mycket med pedagogernas förhållningssätt. Genom nya pedagogiska modeller planerar jag tillsammans med lärarna i Minecraftprojektet lektioner och eleverna är mer nyfikna och intresserade än någonsin. Så hur ska vi lärare förhålla oss till spel och den otroliga attraktionskraft som de har på eleverna? Hur kan vi pedagoger vara kunskapsguider i en virtuell värld full av möjligheter? En kreativ virtuell värld som främjar både förmågor och entreprenöriellt lärande.

Vi får inte gå miste om chansen.

I en skola som dagligen får kritik för att elever inte uppnår mål och elevernas lust till lärande sjunker får vi inte missa de möjligheter som existerar. Vi kanske har svaret rakt framför näsan, men vi vet inte än hur vi ska förvalta det.

Felix Gyllenstig Serrao

MEDVERKANDE – TEKNIKSTÖD

© Foto: Erik Amkoff / UR / Lärlabbet

Stefan Fornestedt
Specialpedagog och förstelärare på Ängsdals skola i Bunkeflostrand utanför Malmö. Han har arbetat med en-till-en i fem år och är en av initiativtagarna till Skolsmedjan.

© Foto: Erik Amkoff / UR / Lärlabbet

Anne Li Dale
Specialpedagog och IT-utvecklare i Ale kommun. Hon arbetar i Utvecklingsenheten med syfte att identifiera och implementera digital och specialpedagogisk skolutveckling, handledning och coachning.

© Foto: Erik Amkoff / UR / Lärlabbet

Lina Karlsson
Arbetsterapeut på gymnasieskolorna Teknikum och Kungsmadskolan i Växjö. Hon började arbete i skolan 2012 genom projektet Teknikstöd i skolan.

Felix Gyllenstig Serrao. © Foto: Privat

Felix Gyllenstig Serrao
Förstelärare på Frölundaskolan i Göteborg. Föreläser om och handleder lärare i hur de kan använda spel som pedagogiska verktyg. Han bloggar som Spelläraren.

TEMA: SPECIALPEDAGOGIK
– TEKNIKSTÖD

Teknikstöd i form av datorer, surfplattor och mobiler används ofta i skolan.

– Om elever och lärare ökar kunskapen och medvetenheten kring den nya tekniken, lyckas barn i behov av särskilt stöd mycket bättre, säger specialpedagog Ulrika Jonson, Vallaskolan i Södertälje.

Programmet ser du i sin helhet på UR.se

Fortsätt läsa →