Vanliga frågor och svar – för lärare och föräldrar

Varför finns inte klipp till alla ämnen?
När kommer det fler klipp?
Finns det klipp för yngre eller äldre elever?
Får jag bädda in Orka pluggas klipp?
Vad är Förstå kunskapskraven för något?
Hur valdes kunskapskraven som blev filmer?
Hur har filmerna om kunskapskraven kvalitetssäkrats?
Hur kan man använda filmerna om kunskapskraven?
Vilka har varit med och tagit fram filmerna om kunskapskraven?

Varför finns inte klipp till alla ämnen?
Vi har gjort ett urval och kommer att utvärdera hur klippen fungerar. Men metoderna och strategierna som tas upp i Orka pluggas klipp är ofta övergripande och går att använda i flera olika ämnen.


När kommer det fler klipp?
Det finns planer på att producera fler klipp, men först vill vi se hur materialet tas emot och hur det används. Det är viktigt att klippen ska vara till nytta. Men vi tar gärna emot innehållsförslag till nya klipp!  Skicka ditt förslag till kundtjanst@ur.se


Finns det klipp för yngre eller äldre elever?
Vi har fått exempel på både mellanstadie- och gymnasielärare som använt Orka plugga med sina elever. Vi tror att materialet kan vara användbart för olika åldrar, även utanför högstadiet. UR har tidigare även producerat serien ”Plugga bättre”, som tar upp studiestrategier för mellanstadiet.
 


Får jag bädda in Orka pluggas klipp?
Självklart! Inbäddningslänken finns i anslutning till varje klipp i Orka pluggas Youtube-kanal under fliken dela.


Vad är Förstå kunskapskraven för något?
Förstå kunskapskraven består av fem filmer.

Innehållet ska utgå från ett valt kunskapskrav i ett specifikt ämne. Det valda kunskapskravet ska dock vara så pass övergripande att eleven kan se nyttan av innehållet även i andra ämnen. För att undvika att skapa ännu en metainformation om kursplanen ska manus innehålla relevanta och realistiska exempel på uppgifter som kan gestalta kunskapskravet.

För att exemplet i respektive film ska vara relevant och realistiskt har en eller flera ämneslärare per film involverats tidigt i produktionen. Lärare har kvalitetssäkrat innehållet hela vägen – från val av uppgift till ämnesspecifika termer och nivån i kunskapsprogressionen.

För att stärka elevernas förståelse av sin kunskapsprogression ska exemplen integrera betydelsen av kamratfeedback samt vad hen kan förvänta sig av sin lärares formativa bedömning.

Filmen ska getsalta motsvarade A-nivå fast utan att prata i termer av betyg.


Hur valdes kunskapskraven som blev filmer?
Kunskapskraven valdes med hjälp av stödmaterialet Bedömningsaspekter. Många bedömningsaspekter kan vara tillämpbara i flera olika ämnen. Vi ville utgå ifrån dessa kunskapskrav för att filmerna skulle få en bred användning i flera ämnen med fokus på hur kunskapskraven kan konkretiseras genom exempel.

De valda kunskapskraven:

  • Att kunna utveckla ett resonemang är det kunskapskrav som går igenom flest ämnen. Att föra utvecklade resonemang är ett av flera kunskapskrav i svenska för årskurs 9, men det finns också med i ämnena samhällskunskap, geografi, historia, religion, matematik, biologi, fysik, kemi, teknik, bild, musik, slöjd, hemkunskap och idrott.
  • Att föra en diskussion framåt genom att bredda och fördjupa är ett av flera kunskapskrav i fysik för årskurs 9, men det finns också med i ämnena: biologi, kemi, teknik, matematik och svenska
  • Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap och beskriva komplexa samband är ett av flera kunskapskrav i samhällskunskap för årskurs 9, men det finns även i ämnena: geografi, historia, religion, biologi, fysik, kemi, bild
  • Att lösa problem och föra resonemang i matematik Att lösa problem och föra resonemang är ett av kunskapskraven i matematik för årskurs 9. Men eftersom matematik finns nästan överallt så är det här en metod som du kan ha användning för i många olika situationer.
  • Att systematiskt pröva och ompröva är ett av kunskapskraven i slöjd för årskurs 9. Men att pröva sig fram är något du gör när du gör en massa andra saker också bild, musik och teknik.


Hur har filmerna om kunskapskraven kvalitetssäkrats?
En utmaning med produktionen har varit de många dimensionerna av kvalitetsgranskning. Ta matematikfilmen som exempel. Lars Axvi (Chalmers Tekniska Högskola) konsulterades för korrekta beräkningar om sjöfart. Linda Larsson (lärare) konsulterades för att kvalitetssäkra rimligheten i exemplet som klassrumssituation och Helena Karis (Skolverket) konsulterades för korrekt tolkning av kunskapskraven. Tester med elever användes för att säkra tilltal och bildspråk. Samtliga fem filmer har haft den här typen av parallell kvalitetsgranskning.

Hur kan man använda filmerna om kunskapskraven?

Diskussionsunderlag för elever och lärarlag: Ha diskussion i klassen för att hjälpa eleverna att ytterligare förstå och konkretisera kunskapskraven. De kan också användas som diskussionsunderlag i ämneslärargruppen för att komma fram till en likvärdig bedömning.

Planering, bedömning och uppföljningen av den egna undervisningen: Slöjdfilmen kan användas som bollplank när lärare har betygskonferenser eller vid arbete med läroplanen – hur gör jag? Hur gör jag i förhållande till andra? Både individuellt och i ett lärarkollegium.

Starta upp ett moment eller avsluta och återkoppla: Nyttan med filmerna är precis som målet var, att tydliggöra kunskapskraven för eleverna, att visa på hur man ska arbeta, tänka och sikta mot för att få högre betyg.


Vilka har varit med och tagit fram filmerna om kunskapskraven?

  • 275 elever på fem skolor har testat: Åkersberga, Södertälje, Järfälla, Farsta och Hammarby sjöstad.
  • 19 lärare skapade exempel, testade och kvalitetssäkrade manus och prototyp.
  • 10 experter från Skolverket, universitet och högskolor.