Kategoriarkiv: Gymnasiet

31. Årsbästalistan 2016 – UR:s bästa program enligt oss

I årets sista podd börjar vi i ett mindre trevligt vykort till kundtjänst för att sedan ta oss över till mer kärleksfulla reaktioner på UR:s program och slutligen landa i (den otroligt svåra uppgiften) att utse UR:s bästa program 2016. Till vår hjälp har vi (vår egen julvärd) Eva Berntsson på UR:s kundtjänst. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

podd

Här hittar ni det mycket trevligare brevet med teckningar på Vattenmannen och Speed >>


Årsbästalistan 2016 – för motiveringar, lyssna på podden >>

Lärarfortbildning
Vinnare: Didaktorn
Nominerade: Lärlabbet student

Förskola
Vinnare: Amanda längtar
Nominerade: Vims i rymden

År f-3
Vinnare: Programmera mera
Nominerade: Hur vet du det?, Vad ska vi göra idag?, Vem vet vad?

År 4-6
Vinnare: Musikhjälpen 2016 = Barnens flykt, Min skola mitt i kriget, Bomber, flykt och skolböcker
Nominerade: Spegelvänd

År 7-9
Vinnare: Alors Parle
Nominerade: Gymnasieångest, Melanin

Gymnasiet
Vinnare: Newsreel¿Qué pasa?Nouvelles en français, Nachrichten auf Deutch
Nominerade: N/A

Folkhögskola/studieförbund
Vinnare: Bildningsbyrån Normkritik
Nominerade: Den automatiserade framtiden

Mycket beröm hos kundtjänst: Grym kemi

Se även årsbästalistan 2015

Foto 2016-11-29 14 33 34

Fatima, Eva, Björn och Jenny

Nominera oss till Svenska podcastpriset 2016

Hej kära bloggläsare och poddlyssnare!

Under hösten har vår podd helt bestått av samtal med lärare och lärarstudenter om läraryrket och övergången mellan lärarutbildningen och att vara lärare ”på riktigt”. Nu kan du nominera oss till Svenska podcastpriset 2016 på den här länken. Tack på förhand!

Din lärarkollega slut

Till vår podd här >>

Vår Bokmässa 2016 – hoppas vi ses där!

Bokmässan närmar sig. Äntligen känner vi! Vi har det alltid så trevligt i Göteborg. UR närvarar på fler olika sätt under hela mässan. Läs mer om det här. Vi, som är @UR_Pedagogerna, är där torsdag till fredag och det här tänker vi göra. Hoppas vi ses!

ProgrammeringUR2016

Programmera mera har premiär 13 oktober/UR

Vår torsdag
Under hela torsdagen finns vi på plats i UR:s monter C03:39, där vi gärna berättar om våra läsfrämjande program, kommande Programmera mera (om programmering), och våra dokumentärfilmer. I montern kommer ni också att kunna lyssna på när Skolministeriet och Didaktorn poddar med intressanta gäster. Klockan 17:00 samtalar vi dessutom med läraren Jacob Möllstam om övergången mellan lärarstudier och läraryrket för vår egen podcast.

Vår fredag
På fredagen är vi lite mer utspridda. Enda programpunkten vi har i UR:s monter är klockan 10:30. Då poddar vi ett samtal med lärarna Fredrik Astin och Maria Johansson, som du gärna får komma och lyssna på. Även det samtalet fokuserar på att vara ny i läraryrket. 12:30 och 13:15 är vi i Molnet för att prata om Lärlabbet/Lärlabbet student (G02:48) respektive ytterligare en poddinspelning, på ovan nämnda tema, med läraren Magnus Forsberg (G02:40).

Vårt urval av övriga UR-arrangemang
UR står också som arrangör för en rad olika aktiviteter och seminarier. Det här är vad vi tror är mest intressant för lärare. Klicka på länken för mer info om programpunktens innehåll och plats.

  • Den sociala ojämlikhetens geografi – med Ove Sernhede och Malin Nygren, torsdag 22/9 kl. 10.00 – 10.20
  • Nyanlända – vad behövs för en fungerande klass? – med Anna Ekström, Layal Kasselias Wiltgren och Sara Persson, torsdag 22/9 kl. 14.00 – 14.45
  • UR satsar på programmering för skolan – med Katharina Berggren och Karin Nygårds, torsdag 22/9 kl. 12.30
  • Didaktorn de lux (länk saknas) – med UR:s egen didaktor Natanael Derwinger, molnets poddscen, torsdag 22/9 kl. 13.15. En livesänd workshop med kollegialt lärande i fokus. Didaktorn är en smal, nördig och lärarfortbildande poddserie.
  • Retorikmatchen med UR – med Elinor Falkman, Liam Häggström, Jessica Johnsson och Sitimiya Melka, lördag 24/9 kl. 14.00–14.20

Det här vill vi inte missa
Vi har också valt ut de seminarier som vi ska försöka gå på om vi hinner. Lite som vår favoritlista över skolspårets seminarier (glöm inte att kolla på både torsdag och fredag). Det handlar om hemmasittare, genrepedagogik, lättläst, interaktiva medier, språkutveckling, programmering, PISA, matematik, nyanlända, grammatik, yttrandefrihet, mobbning och tolernas. Ni hittar hela listan här.

29. Varför ska lärare och elever vara med på ForskarFredag?

Var med på ForskarFredag med program från UR Skola! I höstterminens första podd pratar vi med Lena Söderström och Lotta Tomasson från Vetenskap & Allmänhet om vårt samarbete kring årets ForskarFredag. Läs mer om samarbetet här >>

Jobbar rymdforskare i rymden? Var med på ForskarFredag med program från UR Skola!

Jobbar rymdforskare i rymden? Var med på ForskarFredag med program från UR Skola!

Var med på ForskarFredag med program från UR Skola

Det hela började på gräsmattan vid stora scenen under Almedalsveckan 2015. En förutsättningslös dejt med Lena från Vetenskap & Allmänhet. Hon hade pingat oss på Twitter med frågan om det fanns möjligheter till framtida samarbete kring ForskarFredag.

Då hade vi väldigt svårt att ta in all information och alla idéer, eftersom vi var helt slutkörda efter vår aktivitet #ärdetsant #almedalen. Men väl hemma på UR igen, efter en välbehövlig semester, började bitarna falla på plats och vi kom på det som vi egentligen hade vetat hela tiden. På UR Skola finns det ju väldigt många program som lirar bra med vad ForskarFredag erbjuder, nämligen en chans att träffa forskare och upptäcka hur spännande och vardagsnära forskning kan vara. Självklart, tänkte vi, ska lärare och elever kunna vara med på ForskarFredag med program från UR Skola, och på så sätt kunna arbeta med forskarmöten i klassrummen när de vill.

Så tillsammans med Vetenskap & Allmänhet är det precis detta vi erbjuder, en möjlighet att vara med på ForskarFredag med handplockade program från UR Skola! Programmen är utvalda efter devisen att forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb och diskussionsfrågorna, som Lena har tagit fram tillsammans med lärare, ger förslag på ingångar till spännande samtal och arbeten i klassrummet. Du hittar hela upplägget här >>

Med samarbetet hoppas vi att vi bidrar till att väcka elevers intresse för forskning och vetenskap. Framtidens forskare går i skolan nu och det är vanliga elever. Vanliga elever med ovanligt spännande framtidsjobb 🙂

Jobbar rymdforskare i rymden? Var med på ForskarFredag med program från UR Skola!

Jobbar rymdforskare i rymden? Var med på ForskarFredag med program från UR Skola!

#Retorikmatchen i #Almedalen

Retorikmatchen var nog (säger vi helt partiskt, men ärligt, haha) det bästa som hände i Almedalen 2016. Åtta barn och unga mötte åtta politiker i tal om mänskliga rättigheter på UR:s scen vid barnrättstorget. Och vilka tal ungdomslaget levererade, fantastiskt!

Vi har samlat alla tal här, eftersom vi tror att de kan ge idéer till spännande undervisning i retorik och muntlig framställning. En bra Almedalsaktivitet är en aktivitet som även kan ha ett långt efterliv.

Imre Andersson VS Camilla Waltersson Grönwall (Moderaterna) – De talar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Nikolaus Wollberg VS Gustav Fridolin (Miljöpartiet) – De talar om rättigheter för nationella minoriteter.

Dusan Marinkovic VS Fredrik Lundh Sammeli (Socialdemokraterna) – De talar om rätten att inte bli diskriminerad.

Lova Olin Berquist VS Ulrika Carlsson (Centerpartiet) – De talar om yttrandefrihet.

Yasmin Musa VS Nooshi Dadgostar (Vänsterpartiet) – De talar om rätten till hälsa.

Olivia Ulfsdotter Mauritzon VS Robert Hannah (Liberalerna) – De talar om lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Maida Ali VS Jakob Forssmed (Kristdemokraterna) – De talar om flyktingars rättigheter.

Madelene Camuz Eriksson VS Paula Bieler (Sverigedemokraterna) – De talar om rätten till utbildning.

Så här kommenterar UR:s VD, CHristel Tholse Willers, aktiviteten:

– Alla har rätt att få sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle. Ändå finns det de som sällan får möjlighet att ta plats, som barn och unga. Det gäller inte minst i Almedalen, och det vill UR ändra på.

Till hela pressmeddelandet >>

Tips på program om retorik på UR SKola: Kom ketchup (år f-3) │ Tungan rätt i mun (år 4-6) │Retorikmatchen (år 4-6) │ Helt blackout (år 7-9) │ Tala ut! (gymnasiet)  │ Inspirationssidan Rätt att tala, vett att lyssna

27. Kan radio och tv utveckla elevers läsförståelse?

Vi försöker besvara frågan om tv- och radioprogram kan hjälpa till att utveckla elevers läsförmåga och läsförståelse? Vi pratar med Sara Gustafsson, projektledare på UR, om tankarna bakom två program i UR:s mångåriga lässatsning, nämligen Ordet är mitt och Min livstid. Dessutom söker vi svar på frågan hos Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling. Den som lyssnar klart kommer att belönas med skönsång (eller snarare fulrap) av oss…

Ordet är mitt/UR

Ordet är mitt/UR

Min livstid/UR

Min livstid/UR

Övriga program som vi nämner och/eller tipsar om i podden: Småsagor │ Lässugen │ Livet i Bokstavslandet │ Läsmysteriet (som vi i och för sig glömmer att nämna med titel) │ De fem lässtrategierna

Jenny & Anne-Marie Körling, klicka på bilden för att lyssna på podden/UR

Jenny & Anne-Marie Körling, klicka på bilden för att lyssna på podden/UR

26. ”Jag är språklärare i bildspråket!”

I den här podden diskuterar det viktiga bildämnet och pratar om UR:s programtrojka Artityd med bildlärarna Malin Jönsson och Nina Olivier.

Artityd

Artityd

Artityd ateljén/UR

Artityd ateljén/UR

Artityd perspektiv/UR

Artityd perspektiv/UR

Malin Jönsson är bildlärare sedan 20 år tillbaka och numera fritidspedagog på Kristinebergsskolan i Borås. Hon modererar #bildchatt på Twitter där hon heter @bildmalin. Dessutom bloggar hon på Bildsal 117.

Nina Olivier är bildlärare med behörighet från grundskolans år 4 till gymnasiet. Hon arbetar på Franska skolan i Stockholm och författare av lärarhandledningen till Artityd.

Andra program som vi nämner i podden:

Vi ber om ursäkt för det bitvis knasiga ljudet och lovar bättring!

Nina Olivier, Malin Jönsson, Jenny Reichwald & Björn Appelgren

Nina Olivier, Malin Jönsson, Jenny Reichwald och Björn Appelgren direkt efter inspelning. Trångt och varmt, men trevligt!

Program om betyg och bedömning från UR

Igår presenterade Skolverket​ förändringsförslag för att förbättra betygssystemet och diskussionen lät inte vänta på sig. Vi samlar här program från UR​ som tar upp olika aspekter av betyg och bedömning:

UR Samtiden - Bosse Larsson på Bedömning för och av lärande/UR

Bosse Larsson på Bedömning för och av lärande/UR

Lärlabbet

Lärlabbet/UR

Didaktorn

Didaktorn/UR

Orka plugga/UR

Orka plugga/UR

Lärandets idéhistoria: Vad är betyg?/UR

Lärandets idéhistoria: Vad är betyg?/UR

Lässtrategier i praktiken

Karin Herlitz är legitimerad lärare i svenska, svenska som andraspråk och engelska och arbetar på Gustavsbergs gymnasium G2 på Värmdö. Hon brinner för läsning generellt och lite extra mycket för läsning i klassrummet. För närvarande skriver hon ett läromedel som fokuserar på att använda lässtrategier praktiskt i klassrummet med gymnasieelever och hon föreläser också om sitt arbetssätt. Karin älskar att diskutera böcker med sina elever, och hon samlar på boktips från ungdomar – i filmad version. Vill du veta mer om hennes undervisning kan du gå in på hennes blogg, som du hittar här. Den här veckan är Karin inte bara gästredaktör på urskola.se, hon gästbloggar även här hos oss!


Jag har alltid älskat att läsa! Jag lärde mig läsa långt innan jag började i första klass, och sedan dess har jag läst. När jag gick på gymnasiet och läste barn- och ungdomskunskap så nämndes bokslukaråldern. Gissa om jag kunde relatera! Jag minns hur jag hängde i timmar på biblioteket, och hur jag gick där ifrån med en papperskasse med böcker i vardera hand.

När mina lärare delade ut böcker i skolan och sa att vi skulle läsa dem och lämna in en
recension två veckor senare så gjorde jag det. I min värld gjorde nog alla det. Trodde jag.
Nu, många år senare, och efter fjorton år som lärare så inser jag att den taktiken, att dela
ut en bok och be eleverna läsa hemma, fungerar ganska dåligt generellt. Antagligen fungerade det inte särskilt bra när jag gick i skolan heller, men det förstod jag inte då.

Varje läsår när jag tar emot grupper av nya elever så får jag höra “jag har aldrig läst en hel bok” från flera elever. Och det stämmer nog i de flesta fall. Hur gör vi då, för att utjämna de enorma orättvisor som cementeras mellan läsare och ickeläsare? Undersökningar visar att de som inte läser eller blir lästa för får stora svårigheter att klara samhällslivet, då deras ordförråd blir alldeles för litet.

Ja, läsa måste vi, och vi måste aktivt söka vägar att få eleverna att ta sig igenom litteraturen. Det är ofta lättare att få dem att tackla, ta sig igenom och ofta också uppskatta en mer nyskriven bok, och redan där har vi vunnit mycket. Vi har dock i våra styrdokument uppdraget att lära eleverna att förstå kopplingen mellan litteratur och samhälle under olika tider i historien. Här finner jag stor hjälp i UR:s tv-serie Hej litteraturen!

Hej litteraturen!/UR

Hej litteraturen!/UR

Programserien gör nedslag i de flesta litteraturhistoriska epokerna, och utan att förenkla och lägga tillrätta så har det en ton och infallsvinklar som tilltalar de flesta. Att starta upp ett litteraturmoment med ett avsnitt ur Hej litteraturen! ger eleverna en god förförståelse av epoken och är inspirerande på många sätt.Det jag som lärare uppskattar allra mest är just hur man i programmen har fokuserat på att plocka fram det som är allmänmänskligt det som gör oss till människor och det som de flesta av oss faktiskt kan relatera till. När eleverna förstår att människor som levde för 2000 år sedan, 700 år sedan eller 150 år sedan faktiskt i många avseenden var som vi, ja, då känns litteraturen från den tiden lite lättare att ta till sig tycker jag. Och jag kan välja att spinna vidare på de namn från epoken som presenteras i avsnittet, knyta an till andra författare från nu och då, och i slutändan även få eleverna att se sambanden och likheterna med oss här och nu. Det är en fantastisk hjälp i undervisningen, och jag har märkt att eleverna uppskattar de kopplingar till vår tid som görs i de olika avsnitten. Det tycks vara något som gör historisk litteratur mindre skrämmande.

Så, med hjälp av Hej litteraturen har jag kunnat skapa undervisning som gör att även de mer
läsovana eleverna känner sig delaktiga och känner att den litteraturen även är till för dem.
Det är fantastiskt när eleverna börjar diskutera litteratur i klassrummet. Det är en otrolig
känsla när de stannar till vid katedern för att se vad det är för bok jag läser. När de delar med sig av sina egna boktips till mig i filmad form (jag samlar, och de gör detta helt frivilligt) är lyckan stor. Men det som gör mitt lärarhjärta allra lyckligast är när jag, deras lärare, delar ut en roman och säger att vi ska jobba med den de närmsta veckorna låter dem börja läsa och känner hur lugnet sänker sig över klassrummet när de nu, faktiskt riktigt vana läsarna tar sig an det nya verket. De kanske inte alla var klassiska bokslukare i 11-årsåldern, men nog går det att få dem att sluka böcker nu istället, när de närmar sig 18. Och det är inte så dumt det heller.


Vi blir varma i hjärtat av din text, Karin! Tack för att du så frikostigt delar med dig och inspirerar en massa andra pedagoger. Känner du som just läst detta dig också intresserad av att dela med dig av tips? Hör då av dig till oss på mediepedagoger@ur.se