Kategoriarkiv: Studieförbund & Folkhögskola

33b Historielärare om stoffurval – Hanna Stålhammar & Eric Gustafsson

”I princip står det (i styrdokumenten) att du kan beröra allt som någonsin hänt i världshistorien.”
Hanna Stålhammar, Hersby gymnasium

I fyra poddar samtalar vi med historielärare om olika aspekter av historieämnet och deras undervisning. I den här podden pratar vi om stoffurval med Hanna Stålhammar, lärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda korsets folkhögskola. Samtalen är en förlängning på programmet Nationen, som vill lyfta fram fler perspektiv på den svenska historien.

Björn Appelgren, Hanna Stålhammar, Eric Gustafsson och Fatima Khayari samtalar om hur man som lärare väljer stoff till sin historieundervisning.

Björn Appelgren, Hanna Stålhammar (Hersby gymnasium), Eric Gustafsson (Röda korsets folkhögskola) och Fatima Khayari samtalar om hur man som lärare väljer stoff till sin historieundervisning.

Du kan också se samtalen på UR Skola, där har de titlen Samtal med historielärare.

Övriga historieprogram som vi tipsar om i podden: NationenHarrisons historiepoddPop och politik │ Barnen som överlevde förintelsen │ Lagom mycket finsk │ Aarons nya land │ Romernas historia 1900-tal

33a Historielärare om historisk empati – Martin Englund & Lisa Andersson

”Historia handlar om människor, det handlar inte om krigen, processerna och skeendena. I grunden är det människor som har agerat, som har tänk och som har känt.
Lisa Andersson, lärare Malmö folkhögskola

I fyra poddar samtalar vi med historielärare om olika aspekter av historieämnet och deras undervisning. I den här podden pratar vi om historisk empati med Martin Englund, lärare på Blackebergs gymnasium, och Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola. Samtalen är en förlängning på programmet Nationen, som vill lyfta fram fler perspektiv på den svenska historien.

Martin Englund (Blackebergs gymnasium), Fatima Khayari, Björn Appelgren, Lisa Andersson (Malmö folkhögskola) samtalar om historisk empati.

Martin Englund (Blackebergs gymnasium), Fatima Khayari, Björn Appelgren, Lisa Andersson (Malmö folkhögskola) samtalar om historisk empati.

Du kan också se samtalen på UR Skola, där har de titlen Samtal med historielärare.

Övriga historieprogram som vi tipsar om i podden: NationenHarrisons historiepoddPop och politik │ Barnen som överlevde förintelsen │ Lagom mycket finsk │ Aarons nya land │ Romernas historia 1900-tal

31. Årsbästalistan 2016 – UR:s bästa program enligt oss

I årets sista podd börjar vi i ett mindre trevligt vykort till kundtjänst för att sedan ta oss över till mer kärleksfulla reaktioner på UR:s program och slutligen landa i (den otroligt svåra uppgiften) att utse UR:s bästa program 2016. Till vår hjälp har vi (vår egen julvärd) Eva Berntsson på UR:s kundtjänst. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

podd

Här hittar ni det mycket trevligare brevet med teckningar på Vattenmannen och Speed >>


Årsbästalistan 2016 – för motiveringar, lyssna på podden >>

Lärarfortbildning
Vinnare: Didaktorn
Nominerade: Lärlabbet student

Förskola
Vinnare: Amanda längtar
Nominerade: Vims i rymden

År f-3
Vinnare: Programmera mera
Nominerade: Hur vet du det?, Vad ska vi göra idag?, Vem vet vad?

År 4-6
Vinnare: Musikhjälpen 2016 = Barnens flykt, Min skola mitt i kriget, Bomber, flykt och skolböcker
Nominerade: Spegelvänd

År 7-9
Vinnare: Alors Parle
Nominerade: Gymnasieångest, Melanin

Gymnasiet
Vinnare: Newsreel¿Qué pasa?Nouvelles en français, Nachrichten auf Deutch
Nominerade: N/A

Folkhögskola/studieförbund
Vinnare: Bildningsbyrån Normkritik
Nominerade: Den automatiserade framtiden

Mycket beröm hos kundtjänst: Grym kemi

Se även årsbästalistan 2015

Foto 2016-11-29 14 33 34

Fatima, Eva, Björn och Jenny

Nominera oss till Svenska podcastpriset 2016

Hej kära bloggläsare och poddlyssnare!

Under hösten har vår podd helt bestått av samtal med lärare och lärarstudenter om läraryrket och övergången mellan lärarutbildningen och att vara lärare ”på riktigt”. Nu kan du nominera oss till Svenska podcastpriset 2016 på den här länken. Tack på förhand!

Din lärarkollega slut

Till vår podd här >>

#Retorikmatchen i #Almedalen

Retorikmatchen var nog (säger vi helt partiskt, men ärligt, haha) det bästa som hände i Almedalen 2016. Åtta barn och unga mötte åtta politiker i tal om mänskliga rättigheter på UR:s scen vid barnrättstorget. Och vilka tal ungdomslaget levererade, fantastiskt!

Vi har samlat alla tal här, eftersom vi tror att de kan ge idéer till spännande undervisning i retorik och muntlig framställning. En bra Almedalsaktivitet är en aktivitet som även kan ha ett långt efterliv.

Imre Andersson VS Camilla Waltersson Grönwall (Moderaterna) – De talar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Nikolaus Wollberg VS Gustav Fridolin (Miljöpartiet) – De talar om rättigheter för nationella minoriteter.

Dusan Marinkovic VS Fredrik Lundh Sammeli (Socialdemokraterna) – De talar om rätten att inte bli diskriminerad.

Lova Olin Berquist VS Ulrika Carlsson (Centerpartiet) – De talar om yttrandefrihet.

Yasmin Musa VS Nooshi Dadgostar (Vänsterpartiet) – De talar om rätten till hälsa.

Olivia Ulfsdotter Mauritzon VS Robert Hannah (Liberalerna) – De talar om lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Maida Ali VS Jakob Forssmed (Kristdemokraterna) – De talar om flyktingars rättigheter.

Madelene Camuz Eriksson VS Paula Bieler (Sverigedemokraterna) – De talar om rätten till utbildning.

Så här kommenterar UR:s VD, CHristel Tholse Willers, aktiviteten:

– Alla har rätt att få sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle. Ändå finns det de som sällan får möjlighet att ta plats, som barn och unga. Det gäller inte minst i Almedalen, och det vill UR ändra på.

Till hela pressmeddelandet >>

Tips på program om retorik på UR SKola: Kom ketchup (år f-3) │ Tungan rätt i mun (år 4-6) │Retorikmatchen (år 4-6) │ Helt blackout (år 7-9) │ Tala ut! (gymnasiet)  │ Inspirationssidan Rätt att tala, vett att lyssna

23. Hur svårt kan det vara att lära sig svenska?

På Flerspråkighet i fokus fick vi möjligheten att prata med Sara Lövestam och Sara Persson om hur både vuxna och barn, med annat modersmål än svenska, lär sig det svenska språket. I den här podden kan du höra det samtalet.

Mer med Sara Lövestam:
Tio lektioner i språkdidaktik (UR Skola)
Grejen med verb (föreläsning från UR Samtiden)
Sara Lövestam (Sara Lövestams blogg)
Sara Lövestams lättlästa blogg

Mer med Sara Persson:
Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (Lärarrummet)
Mottagandet (Lärlabbet)
hjartatskogshaga hos @frksarapersson (Sara Perssons blogg)

Tio lektioner i språkdidaktik/UR

10 lektioner i språkdidaktik, med Sara Lövestam/UR

Lärlabbet: Mottagandet, med Sara Persson/UR

Lärlabbet: Mottagandet, med Sara Persson/UR

 

20. Podcasten som blev en POPcast – om populärkultur i undervisningen

När Scenerna som förändrade filmen hade premiär fullbordades en populärkulturell trilogi signerad UR. Låtarna som förändrade musiken och Programmen som förändrade TV fick sällskap av en grundkurs i filmhistoria. I den här popcasten berättar Magnus Sjöström, projektledare, om tanken bakom de tre programmen. Dessutom samtalar vi med Fredrik Sandström, som är svensklärare i år 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga, om fördelarna med att använda populärkultur i undervisningen och mycket mer.

Mer om Fredriks undervisning hittar du på hans blogg Svenska och digitala verktyg. I podden tipsar vi också om Pop och politik (år 7-9 och gymnasiet) samt Popreel (engelska för år 7-9), som finns som både radio och tv.

Scenerna som förändrade filmen/UR

Scenerna som förändrade filmen/UR

Låtarna som förändrade musiken/UR

Låtarna som förändrade musiken/UR

Programmen som förändrade TV/UR

Programmen som förändrade TV/UR

19. Makt hos vem? Om demokrati i skolan

I Makt hos mig spenderar åtta svenska politiker 24 timmar tillsammans med varsin ung svensk medborgare. Seriens projektledare Ulrika Nulty berättar om syftet med programmen och tillhörande eftersnack. Anette Pettersson (Demokratiakademin) och Martin Nyblom (lärare och samordnare för Ungdomsparlamentet) samtalar om hur man kan jobba med demokratifrågor i skolan.

Makt hos mig/UR

Makt hos mig/UR

Safer Internet Day – hjälp föräldrar att stötta sina barns närvaro på internet

Den 9 februari är det Safer Internet Day. I år ligger fokus på hjälp till föräldrar att stötta sina barns närvaro på internet. Vi har samlat program från UR, som du gärna får dela vidare till dina elevers föräldrar. Vi tror att skola och lärare behövs för att nå föräldrarna. Tack för din hjälp!

Nätmobbning bland ungdomar/UR

Nätmobbning bland ungdomar/UR

Det handlar om dig & Det handlar om oss

Föreläsningar från UR Samtiden

Skolministeriet


Tipsar också om fem konkreta tips från Statens medieråd sida No Hate – för föräldrar

Filmhistoria för filmstuderande

Nya Scenerna som förändrar filmen fullbordar UR:s trilogi i populärkulturhistoria riktad till alla som studerar film, både praktiskt och teoretiskt, på gymnasiet, folkhögskola och studieförbund. Formatet är detsamma som i Programmen som förändrade TV och Låtarna som förändrade musiken.

I åtta halvtimmeslånga program porträtteras enskilda filmer och scener, som på något vis blivit stilbildande för efterkommande filmer genom att introducera nya berättargrepp, tekniska innovationer eller på annat sätt varit trendskapande. Serien behandlar den västerländska filmhistorien och koncentrerar sig på perioden från andra världskriget till idag.

Scenerna som förändrade filmen/UR

Scenerna som förändrade filmen/UR

Jag har passat på att ställa några frågor till programmets projektledare och producent Magnus Sjöström.

Varför har du gjort Scenerna som förändrade filmen?

– Scenerna som förändrade filmen är gjord för att introducera filmstudenter till några av filmmediets viktigaste sentida innovationer. Serien är inte tänkt att ge en heltäckande redogörelse av filmens utveckling utan snarare inspirera till eget utforskande och ge en och annan aha-upplevelse. Varje program innehåller tre fördjupande reportage i vilka vi återbesöker filmscenernas inspelningsplatser och träffar människorna som var med och skapade scenerna. Sammantaget finns alltså 24 reportage tillgängliga för lärare och studenter att diskutera eller bygga lektioner och övningar kring.

Vilken film var roligast att göra reportage om?

– Det var väldigt spännande att följa med Akira Kurosawas ständiga scripta Teryou Nogami in på klassiska Toho Studios utanför Tokyo där Kurosawa spelade in de flesta av sina filmer. Nogami var en gammal men superpigg dam som uppmanade vår fotograf Niclas Jensen att skynda på för att hänga med henne i svängarna. Besöket avslutades i det klipprum där hon och Kurosawa tillbringade många nätter med att klippa ihop dagstagningarna till bland annat Yojimbo.

Vad har du själv lärt dig av att göra serien?

– Jag har haft mängder av aha-upplevelser under inspelningen. Det var intressant att se hur man kunde härleda nya uttrycksmöjligheter för filmare till enskilda händelser, till exempel kameraåkningen i Rocky när Sylvester Stallone springer uppför trapporna till konstmuseet i Philadelphia. Garret Brown, uppfinnare av Steadicam, berättade hur han i och med den scenen blev överhopad av erbjudanden, bland annat från Stanley Kubrick. Kubrick höll på att förbereda inspelningen av The Shining, och det är svårt att tänka sig hur Shining hade sett ut – eller känts – utan sina många steadicam-åkningar.

Vilken är din favoritfilm bland de som ni gjort reportage om och din absoluta favoritfilm?

– Min egen filmsmak är fruktansvärt bred. Jag älskar till exempel alla filmer i seriens avsnitt fem, trots att de är väldigt olika. Avståndet mellan Tarkovskijs Stalker och Baron Cohens Borat kan liksom inte bli större, men båda filmerna är fantastiska bedrifter och skapade nya uttryck och arbetsmetoder.

Varför avgränsningen till västerländsk filmhistoria från andra världskrigets slut och framåt?

– Den geografiska och tidsmässiga avgränsningen är gjord för att inte uppgiften skulle svälla bortom formatet på 8×30 minuter och för att få mer tid att berätta om den mer moderna delen av filmhistorien. Seriens olika filmporträtt är utvalda efter samtal med sakkunniga filmhistoriker, bland annat på Stockholms Universitet. Premissen har varit att scenerna skulle representera en betydande händelse, som skapade ringar på vattnet i filmens utveckling.

Se Scenerna som förändrade filmen här >>