Etikettarkiv: Bildningsbyrån

31. Årsbästalistan 2016 – UR:s bästa program enligt oss

I årets sista podd börjar vi i ett mindre trevligt vykort till kundtjänst för att sedan ta oss över till mer kärleksfulla reaktioner på UR:s program och slutligen landa i (den otroligt svåra uppgiften) att utse UR:s bästa program 2016. Till vår hjälp har vi (vår egen julvärd) Eva Berntsson på UR:s kundtjänst. GOD JUL och GOTT NYTT ÅR!

podd

Här hittar ni det mycket trevligare brevet med teckningar på Vattenmannen och Speed >>


Årsbästalistan 2016 – för motiveringar, lyssna på podden >>

Lärarfortbildning
Vinnare: Didaktorn
Nominerade: Lärlabbet student

Förskola
Vinnare: Amanda längtar
Nominerade: Vims i rymden

År f-3
Vinnare: Programmera mera
Nominerade: Hur vet du det?, Vad ska vi göra idag?, Vem vet vad?

År 4-6
Vinnare: Musikhjälpen 2016 = Barnens flykt, Min skola mitt i kriget, Bomber, flykt och skolböcker
Nominerade: Spegelvänd

År 7-9
Vinnare: Alors Parle
Nominerade: Gymnasieångest, Melanin

Gymnasiet
Vinnare: Newsreel¿Qué pasa?Nouvelles en français, Nachrichten auf Deutch
Nominerade: N/A

Folkhögskola/studieförbund
Vinnare: Bildningsbyrån Normkritik
Nominerade: Den automatiserade framtiden

Mycket beröm hos kundtjänst: Grym kemi

Se även årsbästalistan 2015

Foto 2016-11-29 14 33 34

Fatima, Eva, Björn och Jenny

På begäran: program om feminism, jämställdhet och genus

För ett tag sedan fick vi en fråga på Twitter om att göra en lista över UR:s program om rasism. När det var gjort fick vi ett nytt önskemål. Här är våra rekommendationer på program kring feminism, jämställdhet och genus. På ur.se finns mer för den som vill söka på egen hand.

Förskola
Kånkan: Killarna & tjejerna (2011). Vad är en kille, vad är en tjej? Femåringarna Lovisa, Gabriel, Inga och Aston samt bibliotekarierna Karin och Ylva grubblar över likheter och skillnader mellan flickor och pojkar.

Kimklubben (2011) har svar på nästan allt! En serie deckargåtor med genusöverraskande svar.

Småsagor: Kenta och barbisarna (2008) är redan en klassiker. Här läses Pija Lindebaums bok av Torkel Petersson. Kenta och barbisarna finns också som läs-med-saga.

Kimklubben

Kimklubben

Kånkan

Kånkan

År f-3
Vara vänner: Får Gabriel vara prinsessa?
(2009). Berättelser om empati, kompisskap och mod. Historierna ser ut att sluta olyckligt ända tills rollfigurerna inser att de kunde ha handlat annorlunda och får chansen att ge berättelsen ett bättre slut.

Vem bestämmer?: Om kvinnlig rösträtt (2010).  En fiktiv dokusåpa som på ett humoristiskt sätt vrider och vänder på demokratibegreppet. Hur blir det egentligen om bara de med snopp får bestämma?

Vara vänner

Vara vänner

Vem bestämmer?

Vem bestämmer?

År 4-6
Stora ord: Om jämlikhet med Uma
(2014). Serien tittar närmare på och utforskar de stora orden som har med demokrati att göra. I det här programmet handlar det om jämställdhet. När Uma vill köpa en t-shirt blir hon tvungen att gå till killavdelningen.

Brev till makten: Lär oss jämställdhet! (2014). Amanda och Vivianne har skrivit brev till statsministern. De berättar om sina tankar, idéer och förslag kring jämställdhet.

Människor för ändring: Selma Lagerlöf – jämlikhet (2014). Har ni inte redan hittat serien är det dags nu! Programmet lyfter Selma Lagerlöf och berättar hur hon kämpade och bröt mot konventioner för ett mer rättvist samhälle.

Är det sant?: Tjejer och killar i media (2012). En av våra verkliga favoritserier. Om hur medier fungerar och källkritik. Programmet fokuserar på representationen av killar och tjejer i media.

Brev till makten

Brev till makten

Människor för ändring/UR

Människor för ändring

Är det sant?

Är det sant?

År 7-9
Ideologiernas historia: Feminism
(2014). Med hjälp av arkivmaterial berättar Ann-Linn Guillou om feminismens bakgrund och framväxt, från 1800-talets mitt till modern tid.

Tänk till med Dewide: könsroller (2014). En kvart med bloggaren Dennis ”Dewide” Widehammar, som undersöker könsroller. Stämmer det att tjejer har mer empati och att killar inte kan göra två saker samtidigt?

¡Pregunta ya!:  Los valores en México (2014). Det går att arbeta med jämställdhet även i språkundervisningen. Programmet handlar om begreppet ”machismo” som är välkänt i Latinamerika. Dessutom ger ungdomar sin syn på vad som är typiskt manligt och kvinnligt.

All rätt i världen: Kvinnors rätt (2007). Inte helt ny, men väldigt tydlig i sin presentation av de mänskliga rättigheterna. Programmet anknyter till Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och artiklarna 2 och 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Ideologiernas historia

Ideologiernas historia

Gymnasiet, folkhögskola och studieförbund
Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany : HanaPee, dag 1-4
 (2014). HanaPee, Ison och Tiffany diskuterar kroppsideal, hårväxt, nakenhet och objektifiering. Varför ser våra ideal ut som de gör? Vilka föreställningar finns det om hur män och kvinnor ska vara? Och hur påverkar dessa våra möjligheter att uttrycka oss?

Entreprenörerna (2011). Om sex svenska kvinnor som varit nydanande, framgångsrika och banbrytande entreprenörer inom olika branscher genom historien, från 1880-tal till 1980-tal. Deras personliga öden och deras sätt att driva företag lyfts fram.

Kvinnorna som utvecklade USA (2014) ger en historisk överblick av utvecklingen för kvinnor i USA inom olika verksamheter under 1900-talet och Kina om Kina: Mer än halva himlen (2012) undersöker kvinnans ställning i Kina, både historiskt och idag. I Kvinnors liv och möjligheter (2013) reser journalisterna Nicholas Kristof och Sheryl WuDunn, som engagerar sig mycket i kvinnors rättigheter, runt i världen och möter individer och organisationer som driver projekt för kvinnor.

Pop och politik (2015). I säsong sju ligger fokus på kvinnor genom historien, från år 1900 och framåt. Varje program utgår från ett tema där mer eller mindre kända kvinnor lyfts fram för att fylla luckorna i en historieskrivning som traditionellt skrivits av, för och om män.

Sex och musik: genusrebellerna, kvinnomakt (2014). Musiker, artister och forskare berättar om artister som bryter mot normer kring könsidentitet och sexuell läggning.

Världens språk: Könsspråk (2011). Om språk – runt om i hela världen. I det här programmet handlar det om hur påverkar språket vår syn på män och kvinnor?

Idrottens himmel och helvete (2015) finns både som radio och tv. I radioprogrammet om Jämställdhet handlar det om problem och framtidsmöjligheter inom barn- och ungdomsidrotten. I tv-programmet Ni spelar som kärringar! möter vi Sebastian som blir retad för att han rider, och fotbollstjejerna som blev ifrågasatta efter att de klippte håret kort. Dessutom berättar Ida Östensson om sitt arbete för kvinnors roll på skateboardscenen.

Radioserien Bildningsbyrån har många olika perspektiv på ämnet. Bland annat EU-perspektivet i Bildningsbyrån EU: 28 vägar till jämställdhet? (2014), om feminismens framväxt i Bildningsbyrån – politiska tänkare: Feminismen (2014) och det religiösa i serien Bildningsbyrån: Feminist och troende (2013).

I en av våra absoluta favoritserier från 2014, nämligen Familjen, finns avsnittet Mamma, pappa, barn som undersöker könsroller och könsnormer ur ett familjeperspektiv.

Skolministeriet: Grafittan och moralpaniken (2014) bjuder på intressant lyssning om turerna kring när Carolina Falkholt uppförde en grafittimålning av en snippa, en ”grafitta”, på en vägg i en högstadieskola i Nyköping.

Tänk till

Tänk till

Pop och politik

Pop och politik

Familjen

Familjen

Tre dokumentärfilmer på temat
Topless mot makten (2013), En dotters kamp för demokrati (2014), Punksångaren Kathleen Hanna (2013).

UR Samtiden
Fantastiska UR Samtiden har massor med föreläsningar och filmade samtal på temat. Här är fem föreläsningsserier: Genusmaraton 2013Kvinnligt och manligtKvinnliga forskare i rampljusetJämställdhet 2.0 & Jämställdhet från siffror till handling.

 

På begäran: tips på program om rasism

Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Prova att söka på diverse nyckelord och filtrera sedan resultatet på ämne och/eller utbildningsnivå.


Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Radio när den är som mest bildande. Lyssna även på något äldre Bildningsbyrån – integration (2011) och Bildningsbyrån – migration (2011). I temat politiska tänkare finns också ett avsnitt om fascismenFör gymnasiet och äldre.

Bildningsbyrån - rasism/UR

Bildningsbyrån – rasism/UR

UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Ett litet urval inkluderar Afrofobi i dagens Sverige (2015), Utrikesdagen 2014: Främlingsfientlighet i Europa (2014), Främlingsfienden inom oss (2013), Varning för ras (2012), Förintelsens överlevare (2012), Tolerans och respekt (2013) och  Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet? (2014). För gymnasiet och äldre.

Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. Från säsongen 2015 finns bland annat Den ariska myten och jag. En annan mycket sevärd dokumentärfilm är Jag är Dublin om Ahmed, som är ett så kallat ”Dublinfall”. Och har du inte sett Alltid fick man höra ”jävla zigenare” är det dags att du gör det nu. FÖr år 7-9 och äldre.

I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4För år 7-9 och gymnasiet.

I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. I samma serie finns också programmet Emigranterna – ett annat livFör år 4-6.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring/UR

Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi har program om några av dem, bland annat Aktivismens tid: Meningen (2014), Eldsjälar: Hala Mohammed (2014) och följande delar av De obekväma (2013): Foujan RouzbehMakode LindeSebbe StaxxFör år gymnasiet och äldre.

Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Serierna har några år på nacken, men fungerar fortfarande. I skrivande stund nås tv-serien endast via inloggning på landets mediecentraler. För år 4-6 och äldre.

Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009). Båda fungerar fortfarande och på grund av de tre uppföljningsavsnitt som producerades 2014 blir den senare ett spännande dokument över hur samhället och politiken förändrats sedan 2009. Missa inte fördjupningen till Välkomna nästan allihopa. För gymnasiet.

För personal i skolan kanske Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan (2012) ger en del nya perspektiv, liksom En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014 (2015). I både Skolministeriet och En bok, en författare finns många fler program på temat. Du hittar dem på ur.se. För lärare.

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Vill en sätta sig in i hur det är att komma som flykting till Sverige rekommenderar vi Ensamkommande flyktingbarn (2011), Barn utan papper (2012), Skolministeriet: Rör inte min klasskompis! (2014) samt två program i radioserien Barnaministeriet dokumentär, nämligen Zahers resa (2014) och Hinok, 9 år, ska utvisas (2014). Ett måste är också att lyssna till hur Sara Persson arbetar i mottagningsklassen Hjärtat: Lärarrummet: Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (2015).

Avslutningsvis tipsar vi om webbplatsen Maktfaktorn (2014) där en kan en utforska sina och andras värderingar i en demokrati. För år 7-9 och äldre.


PS. Lyssna gärna på vår poddar från MR-dagarna om hur skolan och lärare kan arbeta mot rasism:

 

5. ”UR är större och märkvärdigare än Netflix” – det oändliga sommarlovet med UR:s avgående VD Erik Fichtelius

Vår avgående VD är på väg mot ett oändligt långt sommarlov. Hör Erik Fichtelius och oss:

  • Tipsa om UR-program för lata (men lärorika) sommardagar.
  • Prata skolavslutningsminnen som inkluderar Vietnam-kriget, tårar, kungen och en försvunnen limousine.

Vill du veta hur Erik Fichtelius värderar sin tid som VD för UR gör du det bäst i det här blogginlägget.

Erik Fichtelius sommartips: Skolministeriet och Lärarrummet.
Radio (Björn): Bildningsbyrån – finans, Barnaministeriet – dokumentär och Mifforadio.
Dokumentärfilmer (Fatima): Prylar ut, kärlek in, Digital fasta mot stress, The Endless Summer.
Tv-serier (Jenny): Låna för livet!, De obekväma, Välja väg.

Glöm inte heller att rösta på Björns mentala och utseendemässiga ålder! Rösta rätt 🙂

Björn Appelgren, mediepedagog på UR. © Foto: Erik Amkoff/UR Fri att använda i alla UR-sammanhang

Hur gammal är Björn?

Utbildning, bildning och kunskap är viktigare än någonsin!

Erik Fichtelius slutar som VD på UR till sommaren, den 4/6 tackades han av efter sex år och vi passade på att ställa några frågor.

Tack Erik för att du alltid har betonat vikten av lärande och utbildning, UR kommer att sakna dig!

Erik Fichtelius avtackning

Erik Fichtelius avtackning

Det är självklart lite nervöst att intervjua en journalist, som har gjort sig känd för att vara en riktig vass intervjuare själv. Tydligt blev dock att vi i alla fall gjort läxan någorlunda väl. Inga frågor gick att svara ja eller nej på. Så här kära läsare har ni den kanske sista intervjun med Erik Fichtelius i egenskap av UR:s VD.

Nu när du slutar, varför behövs UR?
– Utbildning, bildning och kunskap är viktigare än någonsin. Det har alltid varit ett kärnuppdrag för public service sedan BBC formulerade uppdraget informera, utbilda och underhåll för snart 100 år sen. Men utbildningsuppdraget har internationellt sett fått stryka på foten för underhållningsutbudet. Dock inte i Sverige lika mycket som i andra länder. Genom att utbildningsuppdraget säkrats i svensk public service genom ett eget, självständigt, bolag står Sverige unikt i public service-världen. Även om 5% av licensmedlen är lite, till och med för lite, så innebär det ändå en garanti för att en del av Public services-utbudet är kunskap och utbildning. Detta ändras inte för att jag slutar. Ett rimligt mål är att 10% av avgiftsmedlen för public service går till UR i framtiden. Så länge Sverige inte ligger i topp som utbildningsland behövs UR, och skulle vi hamna i topp behövs vi för att behålla positionen.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit som VD på UR?
– Att vi koncentrerat oss på, och lyft fram, utbildningsdelen i vårt uppdrag. Vi ska inte göra några program om vi inte vet vem som ska lära sig vad och varför. Därmed har vi pedagogik före, under och efter i alla våra projekt. Detta har fått ett starkt stöd i hela samhället, och en nästan enig riksdag (endast Sverigedemokraterna var emot) beslutade ju att ge UR ett stärkt uppdrag och kraftigt ökade resurser inför den sändningstillståndsperiod vi har nu. Det gör att UR är det enda public service-bolag i världen som fått mer resurser och ett utökat uppdrag. Det är jag stolt över. Det har bland annat gjort det möjligt för oss att ”befria” våra program, så att de senaste fem årens programproduktion finns fritt tillgängligt på nätet för alla. Även det är unikt i ps-världen. Enskilda projekt jag är stolt över är Livet i Bokstavslandet, retoriksatsningen som blivit ett årligt inslag i form av Retorikmatchen och UR:s retorikpris, Kina-satsningen, UR Samtiden och En bok en författare. Kunskapskanalen är en viktig del av UR och är jag väldigt stolt över hur bland annat vår inköpsavdelning ständigt ser till att kanalen fylls med spännande kunskapsprogram.

Livet i Bokstavslandet Retorikmatchen/UR

Vad är du mest ångerfull över?
– Att vi inte riktigt fick ”en tiondel till kunskap”, det vill säga att 10% av avgiftsmedlen för public service går till UR. Jag hade också gärna velat få till stånd språkutbildning i kinesiska, eller kinesiska tecken, för de allra yngsta.

Hur tycker du att UR ska jobba framöver för att bli än mer relevanta för skola, utbildning och lärare?
– Utbildningsdelen är vårt huvuduppdrag och där kan vi ständigt förbättra oss. Gör vi inte detta behövs inte UR. Vi gör det genom att organisera oss målgruppsorienterat och utforma våra satsningar utifrån tydliga målgruppsanalyser och målgruppsstrategier. Jag tror på mer företagsövergripande projekt, som arbetar med samma ämne för alla målgrupper på alla plattformar. Ett projektbaserat arbetssätt, men med bevarande av självständighet och kreativitet i en redaktionell kultur. UR:s ekonomi ska också vara starkt decentraliserad.

Avslutningsvis, vilka är dina tre bästa utbildningsprogram?
– Från UR  väljer jag RetorikmatchenUR Samtiden och Bildningsbyrån. Från andra Borta med vinden om det amerikanska inbördeskriget, Konflikt från Sveriges Radio och Historieätarna från SVT

Vår avgående VD är på väg mot det oändliga långt sommarlovet och vi önskar honom lycka till. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta på UR med en så engagerad VD som verkligen satt kunskap och lärande i fokus . Vi skickar med ett stort tack och många lyckönskningar!

Årsbästalistan 2014, studieförbund & folkhögskola

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren 😀

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin studieförbund & folkhögskola.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favboritprogram, studieförbund & folkhögskola

Rösta i fler kategorier här!