Etikettarkiv: Biologi

24. Helen Rundgren – producenten som alltid är på barnens sida

Fatima och Helen Rundgren

Fatima och Helen Rundgren

På Skolforum för en tid sedan hände något ganska så sällsynt, men kul. En producent,  ja ni vet en sådan som oftast befinner sig en bit bakom kameran eller mikrofonen, fick skriva autografer till en stor och munter skara förskolepedagoger. Producenten var Helen Rundgren, som idag har jobbat mer än 20 år som producent på UR. I den här podden pratar vi med Helen om henne och hennes produktioner. Vem är hon, vilka är hennes personliga favoritprogram och vad är det roligaste med att göra utbildningsprogram för barn?

I podden nämns följande program, alla producerade av Helen Rundgren. Klicka på bilden för att komma till programmet på UR Skola:

Amanda längtar/UR

Amanda längtar/UR

Berg på riktigt/UR

Berg på riktigt/UR

Berömda dinosaurier/UR

Berömda dinosaurier/UR

Ellabella får ett brev/UR

Ellabella får ett brev/UR

Himlagrisar och stjärnkastruller/UR

Himlagrisar och stjärnkastruller/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Lampornas mat/UR

Lampornas mat/UR

Luke och Skvadern/UR

Luke och Skvadern/UR

Skrutt samlar höst/UR

Skrutt samlar höst/UR

Tax och Tass/UR

Tax och Tass/UR

Vims i rymden/UR

Vims i rymden/UR

11. UR-program om kroppen (och lite om våra kroppar)

Den 7 september i år deltog vi på Teachers Night i Göteborg. Där visade vi vad UR har för tv-program om kroppen. I den här podden pratar vi om detsamma + att vi relaterar våra egna kroppar till det vi pratar om. Program i podden: Kropp och kanin (förskola), Uppdrag kroppen (år 4-6), Pirr (år 4-6), Kroppsgranskarna (år 7-9 & gymnasiet).

Kropp och kanin

Kropp och kanin

Uppdrag kroppen

Uppdrag kroppen

Pirr!/UR

Pirr!

Kroppsgranskarna

Kroppsgranskarna

Bilder från Teachers Night i Göteborg

I måndags var vi på Teachers Night i Göteborg, ett samarrangemang mellan UR GR Utbildning och Universeum. Fokus från vår sida var program om kroppen. Här är länkar till programmen vi visade och våra bilder från kvällen.

Länkar

Kropp och kanin – om kroppens organ och hur de fungerar, förskola
Uppdrag kroppen – om kroppen anatomi, år 4-6
Pirr – om puberteten, år 4-6
Kroppgranskarna – om hur våra kroppar fungerar och påverkas av hur vi lever, år 7-9

Bilder

Björn hälsade besökande lärare välkomna/UR

Björn hälsade besökande lärare välkomna/UR

Jacob Möllstam lär ut sin punkighet/UR

Jacob Möllstam lär ut sin punkighet/UR

Björn leker fågel/UR

Björn leker fågel/UR

Björn skyddar sig mot orm med regnrock/UR

Björn skyddar sig mot orm med regnrock/UR

Jenny äter tuggummi - inte groda/UR

Jenny äter tuggummi – inte groda/UR

Jenny och Fatima i haj/UR

Jenny och Fatima i haj/UR

 

8. NO blir busigt kul med Superhemligt!

I nya tv-serien Superhemligt, för år f-3, busar busgänget Alinde, Signe och Nikki superhemliga naturvetenskapliga bus. Vi har pratat med Madelen Sjöberg, som har skrivit manus och producerat serien. Vad lär man sig och hur ser kopplingen till läroplanen ut?

Dessutom tipsar vi om andra experimentprogram från UR. Det finns VÄLDIGT många!

Superhemligt/UR

Superhemligt/UR

Förhandsvisning och mycket kropp på Teachers Night 7/9

Hoppas vi ses på Teachers Night i Göteborg den 7 september!

Mer info och anmälan (kostar gratis) här >>

OBS! Sista anmälan 31 augusti!

ttinbjud

Björn kommer att FÖRHANDSVISA kommande program om nobelpristagare och deras arbete. Annars blir det mest kropp och lite experiment. Jenny kommer att visa/prata om Kroppsgranskarna. Carl om Uppdrag kroppen och Pirr. Fatima om Superhemligt.

På plats finns också GR Utbildning, Jacob Möllstam och Andrea Kodzoman.

Dramapedagogerna tar programmet vidare

Brev till allmänheten/URFrida Söderlind och Elin Callmer är två engagerade dramapedagoger som precis har lagt sista handen vid en handledning till serien Brev till allmänheten.

Serien och dokumentären med samma namn handlar om några barn och unga som lever med kraniofaciala diagnoser. Det betyder att de har ansiktsmissbildningar som för flera av dem har lett till många och omfattande operationer under uppväxten. Idén att göra en handledning med dramapedagogik som grund kom upp då redaktionen bakom serien diskuterade hur man på bästa sätt skulle få målgruppen gymnasieelever att ta till sig seriens huvudbudskap: hur bemöter vi varandra? Visst kommer man en bit på väg med samtal och diskussion, men serien öppnade för så mycket mer. Och så kom det sig att Frida och Elin fick frågan om de kunde ta fram övningar för klassrummet som hjälp och stöd för den som vill arbeta vidare med seriens tematik i klassrummet.

– Vi tror att just dramaövningar kan vara ett kreativt och lustfyllt sätt att arbeta på. Att det kan bli ett avbrott från de vanliga arbetsmetoderna i skolan och ge eleverna möjlighet att uppleva och uttrycka sig på nya sätt. I dramaövningar finns heller inget rätt svar, det är övningar som syftar till att sätta igång processer. Att göra dramaövningar är ofta gruppstärkande och kan dessutom bidra till att eleverna i klassen lär känna nya sidor hos varandra, berättar Frida och Elin som båda har erfarenhet från skola och undervisning.

Frida är just nu projektanställd på kulturcentrum Asken i Borlänge. Där hon bland annat leder 4-5-åringar i drama. Annars jobbar hon på fritids på en låg- och mellanstadieskola. Elin pluggar musik på Nordiska Visskolan och jobbar som dramapedagog i projekt på Folkteatern i Gävle. Där handleder hon skådespelarna i deras pedagogiska publikarbete i anslutning till föreställningen Kärleken är fri?! som spelas för högstadie- och gymnasieelever och som berör hedersrelaterat våld och förtryck.

Vad var utmaningen i arbetet den här gången undrar jag och får ett unisont svar.

– Som dramapedagoger är vi i första hand praktiker, som arbetar ”på golvet”, det är sällan vi skriver om det vi gör. Det roliga och utmanande var därför att försöka hitta och konstruera övningar som passar seriens tematik och sen beskriva övningarna på ett sätt som är tillgängligt och förståeligt för lärare som kanske inte har erfarenhet av eller känner sig bekväma med drama. En annan utmaning var att hantera den specifika och känsliga tematiken, i det här fallet vittnesmål om att bli bemött som person med kraniofacial diagnos.

Frida och Elin funderar vidare och berättar att några av de frågor som har följt dem i arbetet med handledningen har varit: Hur kan vi arbeta med ett så specifikt tema som serien har och göra det mer generellt? Hur undviker vi att hamna i ett polariserande där det blir ett ”dom” med kraniofacial diagnos och ett ”vi” utan? Hur gör vi övningar som är inkluderande och icke-kränkande? Går det verkligen att få personer som själva inte har kraniofacial diagnos att få en förståelse för hur det kan vara? Blir det inte väldigt ytligt att göra en kort liten dramaövning om det? Är en kort liten dramaövning bättre än inget?

– För oss handlar det om att ta etiskt ansvar för de ungdomar som medverkar i serien. Till exempel var det viktigt att försöka minimera risken för att diskussioner runt övningarna skulle komma att handla om att värdera eller tycka till om personernas val eller erfarenhet. En av utmaningarna var att å ena sidan låta serien stå för sig själv men å andra sidan göra en handledning som tydligt hänger ihop med seriens innehåll.

Frida och Elin sätter också fingret på vad som är allra viktigast med en handledning:

-Den ska vara lätt att använda. Den ska vara tydlig så att uppgifterna känns genomförbara, säger Elin som har klassrumserfarenhet som dramapedagog.

Frida tillägger att den ska vara Inspirerande. Så att användaren blir motiverad att komma igång med arbetet.

Jag avslutar mitt samtal med de två dramapedagogerna med att fråga om andra UR-program de vill tipsa om och de erkänner att så många UR-program kan de inte säga att de har sett. Jo förresten, bra dokumentärer och en kort film om raketbygge, som Frida visade för lågstadieelever när hon jobbade på fritids. Den fungerade jättebra som inledning till ett raketexperiment.

– Medier är jätteviktiga när det gäller lärande. Filmer, radio, tidningar och internet är något som hela tiden finns runt oss och något alla berörs och får intryck av. Genom medier får vi berättelser till oss, vilket kan väcka nyfikenhet och engagemang, och det är en förutsättning för lärande, avslutar de två dramapedagogerna, och numera handledningsförfattarna, vårt samtal.

Bloggsvepet, vecka 13

Klass 1 på Ölmbrotorps skola lär sig om blåmesen och tittar därför på Skrutts fågelbok. Därefter tar de sig an större fåglar och fågelbon och använder passande nog Skrutts fågelbok – större fåglar

Skrutts fågelbok/UR Är det sant?/UR Orka_Plugga_Svart_RGB

Våra Twitter-samtal med elever på Eskelhem skolan om källkritik och programmet Är det sant? blir nyheter i P4 Gotland. Läs om det på Öpedagogen.

Gunnesboskolan arbetar eleverna med presentationer om mat och måltider utifrån Anaconda société och Alors demande!

Flexspan tipsar Alastair Creelman Orka Plugga. Fantastiskt också att sajte når eleverna direkt OCH att de skriver om det. Så gör Sofie Johansson på sin blogg sofiistheking.

Bloggsvepet, vecka 12

I skolan. I År 2 på en okänd skola tittar eleverna på Vara vänner. Därefter diskuterar de följande frågor:

  • Hur gör vi om vi ser att någon är ensam på rasten?
  • Är det ok att ge varandra smeknamn?
  • Vad kan man göra om man hör eller ser att någon blir retad?

Vara vänner/UR Grammatikbolaget/UR

Mörtviksskolan tittar år 5 på Grammatikbolaget när de lär sig svensk grammatik. Rekommenderar dock den här länken före den som finns i Mörtviksskolans blogginlägg. Även i klass 4c på Rösjöskolan i Sollentuna arbetar  de med verb i preteritum och tar hjälp av Grammatikbolaget.

Och Anna språkar fortsätter arbetet med Sms från Soppero, nu del 4-5.

Sms från Soppero/UR Uppdrag kroppen/UR

På Lännaskolan inleds en temadag i kostens och hälsans tecken med ett UR-program (oklart vilket). Vi gissar på Uppdrag kroppen.

Eva-Marie Nilsson, förstelärare i Eslövs kommun tipsar om Pluggkoden och Orka plugga, studieteknik för år 7-9.

Pluggkoden/UR Orka_Plugga_Svart_RGB

I NO för år 6 används program om Darwin när det pratas evolution (observera att länkarna i blogginlägget går till NE Skola, endast de med inlogg där kan se programmen). Programmen som används är Hämtat ur vetenskap – Könsurvalet och Runt i naturen – Finkar och rosa blommor (i skrivande stund krävs access till mediecentral för att se programmen).

Kroppsgranskarna på riktigt

Biologi för högstadiet var uppdraget, med kroppens olika system i fokus. Men hur gick det till när Kroppsgranskarna skapades? Jag träffade seriens producent Ulrika Johnsson och ställde några frågor.

Kroppsgranskarna/UR

Hur tog ni er an uppdraget som resulterade i Kroppsgranskarna?

– Efter att redaktionen satt sig in i den förstudie som gjorts blev uppdraget tydligt. Det var kroppssystemen i fokus och vi började vi fundera på hur och vilka delar som skulle kunna ingå.  Vi ville hitta tonårsingången på de olika kroppssystemen, vad pratar målgruppen om när det gäller den egna kroppen och hur kan man koppla det till styrdokumenten? En referensgrupp med högstadielärare konsulterades och spånade idéer. Här lyfte lärarna fram att träning är viktigt för väldigt många samt att sömn och kopplingen till hjärnan är något man ofta pratar om när det gäller kroppen. Sen började vi prata Ulrika Johnssonmed dem om kopplingen mellan olika slags skräpmat och hur man mår. Någon av lärarna i referensgruppen hade själv testat att bara äta pommes frites för att kunna diskutera det med eleverna!

Allt ni testar är på riktigt. Hur föddes den idén?

-Redan i programmen Här har du din mat och Doktor NO hade jag jobbat med att visa hur det vi gör med våra kroppar påverkar oss. Men i de serierna var en del arrangerat. Det är ganska vanligt att man fejkar en hel del av resurs- och tidsbrist men också för att anpassa till TV mediet. I serien Här har du din mat  har vi till exempel kändisar som testar olika dieter – men det är inte på riktigt, eftersom vi bara hade en inspelningsdag med dem. Men i Kroppsgranskarna är allt på riktigt. Hela tiden! Till och med Stephans något överdrivna hälsoprojekt.

Hur kom det sig att läkarstudenter fick en huvudroll i programmen?

– Läkarstudenterna var en grundidé. Tanken var att hitta personer som verkligen ville testa och var nyfikna på kroppen. Det var viktigt att de som granskade kroppen och dess system inte var rädda för blod, eller hade bakterieskräck. Att ha läkarstudenterna med gav också programmet ett slags experter. Ofta ger vi programmakare uppgifter till de som medverkar, eftersom vi vill ha fram något särskilt, men här anpassade vi oss mycket till vad de ville göra och vad de var nyfikna på. De var väldigt noga med att experimenten skulle vara vetenskapligt mätbara och ha ett tydligt syfte. Det fick inte göras bara för att det skulle bli bra tv! Vissa saker drog de själva till sin spets. I sömnprogrammet är Puran till exempel vaken två nätter istället för en och det var helt hans egen idé. Han tyckte det var lite mesigt att vara vaken bara ett dygn för det är han ofta när han jobbar inom sjukvården. Och träningsidén var Lindas. Hon är väldigt intresserad av hur träning påverkar kroppen. Sen kunde hon inte vara soffpotatis i mer än två veckor eftersom hon hade ett lopp inbokat, men det roliga var att det ändå gav resultat! Puran var mycket motvillig till sin del av experimentet men drogs med av Linda. Jag vet inte om vi i teamet hade lyckats få honom att träna så hårt i sex veckor om det inte vore för Linda och hennes peppande.

Var det något program som var svårare att göra?

– Hormonprogrammet var nog det svåraste programmet att göra. Linda var mycket tveksam till om hon ville. Hon var verkligen, verkligen rädd och krävde att det skulle kunna göras korrekta mätningar av resultatet  om hon skulle ställa upp och utsätta sig för den rädsla och stress som åkturen i Fritt fall innebar.  Jag hoppas att det syns i programmet att allt verkligen är på riktigt! Jag tror inte att det inte blivit lika bra om vi inte varit så noga med det.

Vad är  Stephans roll i serien?

– Vi ville ha med en person som inte har kroppen som arbetsredskap och största intresse på samma sätt som en blivande läkare. Någon som är lite mer som du och jag. Många som sett Stephan som Doktor NO har ju säkert förstått att han är intresserad, men på ett lite annat sätt. Kroppsgranskarna/URVi försökte koppla hans liv och idéer om vad han gör med sin kropp och sina kroppssystem till läkarstudenterna och det visade sig att det verkligen fanns beröringspunkter. Alla de projekt som han berättar om i serien har han själv testat, han är genuint intresserad av hälsa. Stephan är också en slags kroppsgranskare!

Och så finns det en reporter med i programserien också. Berätta lite om det!

– Vår reporter Madelene som också återkommer genom hela serien har till uppgift att ta tempen på olika fenomen och företeelser. Hon ger genom sina nedslag i verkligheten förhoppningsvis underlag till diskussioner kring de fenomen hon tittar närmare på. Det är sådant som många unga håller på med, eller i alla fall har koll på.

Hur tänker du att man kan använda serien?

– Åh, på många sätt! Jag var först orolig att den kunde uppfattas som spretig men nu när den är färdig och vi haft kontakt med lärare som börjat använda den ser jag det mer som en styrka att det finns olika delar. Det är redan nu tydligt att inte bara NO-lärare ser användningsmöjligheter. Vi skickade ut programmet till en grupp idrottslärare innan vi klippte klart och fick positiv respons. Idrott och hälsa som ämne ligger ju delvis ganska nära biologiämnet. Sen hoppas jag verkligen att vi får återkoppling på det vi gjort. Det vore väldigt spännande att höra mer om hur serien används i skolorna!

Avslutningsvis, vad hoppas du att elever som får titta på Kroppsgranskarna tar med sig?

– Känslan av att vi går runt med kroppar som är helt fantastiska i sin funktion! Och att man blir nyfiken på Biologiämnet! Vi vill hjälpa till att väcka intresset för skolämnen där kroppen är i fokus så att man kan bli sin egen kroppsgranskare på ett nyfiket och positivt sätt.


Om du inte visste hur mycket UR älskar kroppen så kommer här en liten lista med några tips på program med kroppen i fokus:

Förskola: Kropp och kanin
Lågstadiet: Hopp hopp tv
Mellanstadiet: Uppdrag kroppen
Högstadiet: Utflykter till livets kärna

Kanske har du använt Kroppsgranskarna eller något annat program från UR med kroppen i fokus? Hör gärna av dig och berätta!

Ann testar Tiggy testar

Ann Kronberg Larsson är förskollärare och handledare. Hon arbetar i förskoleklass, särskola och fritids. Här delar hon med sig av hur hon använder Tiggy testar


Att välja ett program är svårt, men jag vill tipsa om en programserie som varit mycket uppskattad i alla de verksamheter där jag arbetat. Det är också en programserie som min dotter har tyckt varit spännande. Vi har sett flera av avsnitten hemma, varje avsnitt har väckt lusten att plocka fram saker i köket och prova experimenten tillsammans.

Tiggy testar/UR

Tiggy i Tiggy testar är nyfiken på hur saker fungerar. Varför isbitar flyter? Hur mycket ryms i en liter? Kan en liter verkligen rymmas i en liten kopp. Eller kommer det rinna över. Inför skrivandet tittar dottern och jag ytterligare en gång på avsnittet. Förtjusningen och spänningen när mjölken rinner över är stor. Experimenten väcker både leklusten och nyfikenheten. Har man väl börjat titta vill man följa resultatet. Det är spännande att se hur mycket en liter är. Det blir olika mycket i de olika kannorna, men det är fortfarande en liter. I ett annat avsnitt i serien testas, vilka saker som flyter respektive sjunker? I ytterligare ett hur snabbt vatten rinner.

Vi har provat flera av experimenten i förskolans verksamhet med god framgång. Vilka experiment vi valt har varierat mellan verksamheterna. Mest uppskattat har det varit att prova vilka saker som flyter eller sjunker. Ofta blir barnen förvånande när de upptäcker att saker som de trott skulle sjunka, inte sjunker, utan istället flyter. Vi har ofta tagit upp barnens tankar i samlingen och diskuterat resultaten tillsammans under samlingen. Ett experiment leder gärna till att barnen vill göra fler. Experimenten är lätta att utföra även när det är flera barn i barngruppen. De är uppskattade bland barnen och väcker förundran och nyfikenhet i barngruppen. Att experimentera med vatten är det som varit extra roligt och uppskattat både bland äldre och yngre barn. Jag hoppas fler upptäcker serien och vågar prova experimenten tillsammans med barnen. Till varje program finns en lärarhandledning (länken leder till handledningen för avsnittet Lita på en liter) att ladda hem som pdf och använda sig av vid utförandet av experimenten.


Vi älskar gästbloggare! Maila oss om du vill dela med dig av ditt här!