Etikettarkiv: De obekväma

Hälsning från svenska skolan i Paris!

Sandra Lundin  är högstadie-och gymnasielärare vid Svenska skolan i Paris. Naturligtvis blev vi jätteglada när Sandra ville gästblogga hos oss. Att UR används utomlands det vet vi, men hur är extra kul att få reda på.


När jag för en tid sedan fick se i SMUL:s (Svenska som modersmål utomlands) slutna Facebook-grupp att det efterfrågades en lärare som kunde skriva om sin användning av UR i sin undervisning kändes det som att frågan var direkt riktad till mig, eftersom jag är en flitig UR-lärare. Jag följer de diskussioner kring andraspråksinlärning som finns i deras forum på Facebook eftersom jag själv är tvåspråkig från födseln och intresserar mig för andraspråksinlärning generellt, men också för att jag numera arbetar på en utlandsskola för elever som har svenska som modersmål. I linje med Gy11-reformens nya förhållningssätt kring lärarens ansvar att ha ett språkutvecklande arbetssätt i sina kurser, känns det därför som en självklarhet att genom olika medier arbeta med såväl ämnesinnehåll som språket.

Innan jag blev introducerad till UR:s fantastiska värld hade jag tillbringat oändligt mycket tid med att försöka hitta lämpligt material till mina kurser, som dels skulle passa kursplanerna och dels målgruppen. Som relativt ny i yrket hade jag inte en tanke på att det skulle finnas så mycket att välja mellan bland UR:s alla program. Jag undervisar i olika kurser på olika nivåer, och tacksamt nog har det funnits bra material, oavsett ämne eller utbildningsnivå!

I såväl engelska 5 som engelska 6 har jag tidigare år inlett läsåret med att visa kortfilmen First Day. first day Jag tycker att det är ett suveränt sätt för att få igång samtal om vad som behövs för att man ska känna sig trygg i skolan, och i klassrummet. I ett skolämne som engelska handlar det mycket om att våga kommunicera på engelska, och några kan uppleva att det är jobbigt att prata engelska framför sina klasskamrater. Då är det desto viktigare att skapa en tillåtande atmosfär, och en miljö där eleverna känner sig trygga med att prata framför andra. I samband med denna kortfilm, och samtalen som följde, fick eleverna, i grupp, göra affischer i klassrummet med uppmuntrande ord och/eller meningar för att boosta varandras självförtroenden inför exempelvis en muntlig presentation. Eleverna tyckte att det var roligt att få göra någonting kreativt tillsammans, och detta var sannerligen ett ämne som alla elever kunde relatera till.

I engelska 5 har jag använt mig av serien Family Foster när vi har jobbat med engelska språkets spridning och ställning i världen. Videoklippen från de olika engelskspråkiga länderna ger eleverna en god bild över levnadsvillkor och andra företeelser i dessa områden. Därutöver får eleverna en chans att höra de respektive dialekterna.

Family Foster : USA/UR

Family Foster : USA/UR

Genom denna serie har mina elever exempelvis blivit bekanta med kåkstäderna i Sydafrika och språket patois på Jamaica. Eftersom det finns flera olika länder att välja mellan, har jag låtit de respektive undervisningsgrupperna rösta fram det land som vi tillsammans ska titta på, och sedan har de individuellt fått utgå ifrån klippen och välja egna länder att jobba vidare med, som slutligen utmynnat i en muntlig presentation där eleverna får berätta om varför engelska talas i de respektive länderna, samt om levnadsvillkoren i detta område.

Nu i år har jag även fått prova på att undervisa engelska för åk F-1, vilket var en lärorik och utmanande uppgift! Hur undervisar jag ett språk för en grupp som varken kan läsa eller skriva än? Eftersom mina engelsklektioner med barnen skulle bli deras första möte med engelska som skolämne, bestämde jag mig väldigt tidigt för att det skulle vara viktigt att eleverna tyckte att det var ROLIGT och lustfyllt. Jag ville väcka deras intresse för engelska ord och göra de nyfikna på språket, så att vi successivt skulle kunna utöka ordförrådet och börja kunna kommunicera på lättare engelska. Tack och lov hittade jag UR-serien The Game, vilket barnen fullkomligt ÄLSKADE! Som gymnasielärare är det sällan jag ser sådan entusiasm som dessa barn hade inför The Game.

The Game/UR

The Game/UR

Varje lektion frågade de om vi skulle titta på nästa avsnitt, och när signaturmelodin drog i gång i slutet av avsnittet klappades det händer i takt med musiken och några sjöng med. Så ohämmat härligt!

Serien bestod av tio avsnitt, som var och ett behandlade ett särskilt tema; allt ifrån hälsningsfraser och siffror, till känslor och olika sporter. Varje lektion tittade vi på ett avsnitt, och hela lektionsplaneringen byggde på temat i det givna avsnittet. Ibland kunde vi börja lektionen med någon av ramsorna som förekom i avsnittet, eller att de kunde få en intresseväckande fråga som inledning till temat. Ibland fick barnen möjlighet att rita vad de just tittat på; om det nu var programledaren Jester eller The Dark Queen, eller någon särskild scen ur avsnittet.

Jag är inte bara språklärare, jag undervisar även i SO på högstadiet och samhällskunskap 1 och 2 på gymnasiet. I SO-undervisningen har vi i samband med geografikursen tittat på några avsnitt av serien Extreme Places with Björnulf.

Extreme places with Björnulf/UR

Extreme places with Björnulf/UR

De var både underhållande och lärorika! Eleverna kände igen skådespelarna från ett annat program som hade gått på TV tidigare, och kunde konstatera att karaktärerna var lika knasiga i detta program, som i det tidigare. Efter varje avsnitt jobbade vi med fördjupnings/diskussionsfrågorna i arbetsmaterialet. Eleverna fick antingen arbeta självständigt, i par eller i grupp med att ta reda på mer om en särskild fråga, som de sedan muntligt redovisade för sina klasskamrater. Detta gjorde att eleverna redan hade en förförståelse för det som jag som lärare sedan ville gå igenom, vilket var strålande!

I samhällskunskap 2 har vi tittat på ett avsnitt av serien De Obekväma, som handlade om aktivisten Foujan Rouzbehs arbete i flyktingfrågan. Vi arbetade med avsnittet enligt arbetsmaterialet, och det fungerade väldigt bra!

De obekväma : Foujan Rouzbeh/UR

De obekväma : Foujan Rouzbeh/UR

De inledande frågorna fick igång eleverna, och gav dem de förkunskaper som krävdes för att ta till sig innehållet i avsnittet bättre. Jag hade presenterat frågorna som hörde till avsnittet, och de fick lov att anteckna på sina datorer medan de tittade på avsnittet. Vad det knattrade om tangenterna vid givna tillfällen! Det var roligt att se hur aktivt eleverna lyssnade efter informationen. Direkt efter avsnittet fick de sitta i mindre grupper och ventilera om vad de just sett och vad de tyckte. Det blev bra diskussioner i klassrummet, och då blev det naturligt att få fortsätta jobba med frågorna till avsnittet. Eleverna fick i läxa att lämna in reflektions/diskussionsfrågorna till mig skriftligt inför nästa lektion, som även inleddes med att eleverna, i nya gruppkonstellationer, fick diskutera dessa frågor. Eftersom eleverna denna gång hade fått tid till att tänka och förbereda dessa frågor blev det mer nyanserade diskussioner, och några elever hade fått ny input på hur man skulle kunna tänka kring vissa av frågorna. Detta är definitivt något som jag skulle kunna göra i samhällskunskap 1 också, då arbetet med samhällsfrågor även ingår i denna kurs. Som ni märker används UR frekvent i mina kurser, och jag har haft mycket glädje av det utbud som finns att botanisera bland!


Ett mail såsom Sandras gör att vi längtar tillbaka till lärarvardagen en smula. Att få jobba med elever i olika åldrar, på olika språk och i nya miljöer. Spännande! Stort tack, Sandra, för att du tog dig tid att skriva. Vi kommer självklart fortsätta följa ditt arbete, om än på distans!

Vill du gästblogga? Hör då av dig till oss på mediepedagoger@ur.se

På begäran: tips på program om rasism

Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Prova att söka på diverse nyckelord och filtrera sedan resultatet på ämne och/eller utbildningsnivå.


Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Radio när den är som mest bildande. Lyssna även på något äldre Bildningsbyrån – integration (2011) och Bildningsbyrån – migration (2011). I temat politiska tänkare finns också ett avsnitt om fascismenFör gymnasiet och äldre.

Bildningsbyrån - rasism/UR

Bildningsbyrån – rasism/UR

UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Ett litet urval inkluderar Afrofobi i dagens Sverige (2015), Utrikesdagen 2014: Främlingsfientlighet i Europa (2014), Främlingsfienden inom oss (2013), Varning för ras (2012), Förintelsens överlevare (2012), Tolerans och respekt (2013) och  Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet? (2014). För gymnasiet och äldre.

Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. Från säsongen 2015 finns bland annat Den ariska myten och jag. En annan mycket sevärd dokumentärfilm är Jag är Dublin om Ahmed, som är ett så kallat ”Dublinfall”. Och har du inte sett Alltid fick man höra ”jävla zigenare” är det dags att du gör det nu. FÖr år 7-9 och äldre.

I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4För år 7-9 och gymnasiet.

I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. I samma serie finns också programmet Emigranterna – ett annat livFör år 4-6.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring/UR

Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi har program om några av dem, bland annat Aktivismens tid: Meningen (2014), Eldsjälar: Hala Mohammed (2014) och följande delar av De obekväma (2013): Foujan RouzbehMakode LindeSebbe StaxxFör år gymnasiet och äldre.

Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Serierna har några år på nacken, men fungerar fortfarande. I skrivande stund nås tv-serien endast via inloggning på landets mediecentraler. För år 4-6 och äldre.

Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009). Båda fungerar fortfarande och på grund av de tre uppföljningsavsnitt som producerades 2014 blir den senare ett spännande dokument över hur samhället och politiken förändrats sedan 2009. Missa inte fördjupningen till Välkomna nästan allihopa. För gymnasiet.

För personal i skolan kanske Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan (2012) ger en del nya perspektiv, liksom En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014 (2015). I både Skolministeriet och En bok, en författare finns många fler program på temat. Du hittar dem på ur.se. För lärare.

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Vill en sätta sig in i hur det är att komma som flykting till Sverige rekommenderar vi Ensamkommande flyktingbarn (2011), Barn utan papper (2012), Skolministeriet: Rör inte min klasskompis! (2014) samt två program i radioserien Barnaministeriet dokumentär, nämligen Zahers resa (2014) och Hinok, 9 år, ska utvisas (2014). Ett måste är också att lyssna till hur Sara Persson arbetar i mottagningsklassen Hjärtat: Lärarrummet: Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (2015).

Avslutningsvis tipsar vi om webbplatsen Maktfaktorn (2014) där en kan en utforska sina och andras värderingar i en demokrati. För år 7-9 och äldre.


PS. Lyssna gärna på vår poddar från MR-dagarna om hur skolan och lärare kan arbeta mot rasism:

 

5. ”UR är större och märkvärdigare än Netflix” – det oändliga sommarlovet med UR:s avgående VD Erik Fichtelius

Vår avgående VD är på väg mot ett oändligt långt sommarlov. Hör Erik Fichtelius och oss:

  • Tipsa om UR-program för lata (men lärorika) sommardagar.
  • Prata skolavslutningsminnen som inkluderar Vietnam-kriget, tårar, kungen och en försvunnen limousine.

Vill du veta hur Erik Fichtelius värderar sin tid som VD för UR gör du det bäst i det här blogginlägget.

Erik Fichtelius sommartips: Skolministeriet och Lärarrummet.
Radio (Björn): Bildningsbyrån – finans, Barnaministeriet – dokumentär och Mifforadio.
Dokumentärfilmer (Fatima): Prylar ut, kärlek in, Digital fasta mot stress, The Endless Summer.
Tv-serier (Jenny): Låna för livet!, De obekväma, Välja väg.

Glöm inte heller att rösta på Björns mentala och utseendemässiga ålder! Rösta rätt 🙂

Björn Appelgren, mediepedagog på UR. © Foto: Erik Amkoff/UR Fri att använda i alla UR-sammanhang

Hur gammal är Björn?

Note to self: Prata mindre, samtala mer

På väg hem efter en intensiv dag på MittLärande i Sundsvall har jag lite reflektioner kring min egen insats och ett löfte.

Mitt uppdrag var att presentera UR:s program om demokrati, tolerans och värdegrund samt att göra det på ungefär samma sätt som när vi var på Världskulturmuseet i Göteborg i Sundsvallhöstas. Frågorna är fortfarande lika (om inte mer) aktuella och behovet av material som kan användas till de lite mer ”obekväma” samtalen är påtagligt. Jag undrar dock om min föreläsande monolog kring UR:s utbud är det bästa för åhörande lärare. Får det jag säger något fäste? Får det någon fortsättning i skolorna?

Jag tänker att jag framöver skulle vilja göra lite annorlunda. Prata mindre själv, samtala mer!

Jag uppmanar mig själv att visa färre klipp och istället samtala mer med lärarna på plats om vad de spontant tänker och tycker om det vi tittat på. Detta är inte något ny tanke, tvärtom. Jag och mina kollegor i @UR_pedagogerna har länge pratat om att vi måste öppna upp för dialog. Vi har till och med satt upp det som ett mål under 2015.

Twitter i all ära (där tycker vi att vi gör ett ganska bra jobb), men de verkliga fysiska mötena känns så mycket mera. Jag vill fråga lärarna på MittLärande vad skulle de säga till eleverna i samband med att de visar våra program. Hur tror de att deras elever skulle reagera? Hur jobbar lärarna med att göra de ”obekväma” klassrumsdiskussionerna enklare? Jag tänker att vi kan göra som mest nytta mitt i det kollegiala lärandet.

@UR_pedagogerna har ett uppdrag, som bland annat går ut på att öka kännedomen om de program som UR gör. Vi ska även återkoppla det lärare tycker och tänker om programmen. Det ena behöver inte ta ut det andra, men jag tror att det kräver mer av oss. Vi måste bli bättre på att öppna upp för diskussioner, istället för att visa så många UR-program som möjligt på kortast möjliga tid. Frågan är bara hur, och den frågan tar jag med mig till vårat måndagsmöte. Har du idéer som ska upp på bordet tar vi tacksamt emot dem på e-post.


Här är programmen som jag klämde in i min presentation på MittLärande.

Nästa gång lovar jag färre antal programklipp men desto fler viktiga lärardiskussioner. Är ni redo för det?

MittLärande på Twitter under #mittlar15

Årsbästalistan 2014, gymnasiet

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren 😀

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin gymnasiet.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favoritprogram, gymnasiet

Rösta i fler kategorier här!

Kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola?

”Kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola? Tänker, eller ens kan, vederbörande kompromissa vad gäller läroplanernas direktiv och därmed låta sina värderingar stå tillbaka under arbetstid? Eller tänker hen gå emot de direktiv som gäller för den svenska skolan?”

De frågorna ställde Göran Brante och Marie Wiberg på SvD Brännpunkt den 27 september i år, ett debattinlägg som replikerades av sverigedemokraten Richard Jomshof den 2 oktober.

I onsdags ställde vi frågan, kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola, till knappt 200 lärare i Göteborg, när UR tillsammans med Världskulturmusset och GR Utbildning anordnade en kväll om tolerans, yttrandefrihet och lärande.

85 lärare hann/ville svara. 63% av dem svarade nej. 37% svarade ja.

Varför vi ställde den frågan? Vi ville helt enkelt veta hur andra lärare resonerar, eftersom vi själva diskuterar liknande frågor tämligen ofta. Det blir för oss uppenbart att lärare, som alla andra, tycker ganska olika och ibland helt motsatt varandra. Lägg därtill att skolan även är full med elever, som självklart bär med sig en mängd olika åsikter och tyckanden.

En lärare ska, enligt asvnitt 2.1 i Lgr 11, ”öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,” vilket i sig själv är ganska svårt att göra. I formuleringen ligger det till exempel en antydan om objektivitet, som inte alltid känns helt enkel. Samtidigt ska läraren ”aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper” och det senare går ibland inte ihop med det förra. De ”skiljaktiga värderingarna” kan, enligt vår erfarenhet, vara både kränkande och diskriminerande. Vi har alla tre upplevt många klassrumsdiskussioner som spårat ur, bland annat när religiös övertygelse krockar med någons sexuella läggning, eller när abortmotståndare och elever som gått igenom en abort drabbar samman. Dessutom har vi alla stått både villråda och bortgjorda när diskussioner om jämställdhet blivit både hetsiga och råa. I svåra frågor där många tycker olika är det svårt att eliminera sina egna värderingar och inte vara normerande.

De obekväma/UR

På Världskulturmuseet i onsdags visade vi klipp ur UR:s De obekväma, Välkomna nästan allihopa, Alltid fick man höra ”Jävla zigenare” och kommande Diktatorn (premiär 28 oktober).* Det gav oss ett ganska obekvämt, men väldigt berörande, meningsutbyte där röster från Sverigedemokrater, rasister, nazister, romer och personer som arbetar för att bekämpa rasism blandades. Tanken var att visa hur man med berättelser och gestaltningar kan starta diskussioner och redovisa skiljaktiga värderingar, utan att börja hos sig själv eller sina elever. Vi ville också visa att man med dessa klipp och tv-program kan plocka in debatter och diskussioner från omvärlden/samhället i klassrummet relativt snabbt och enkelt. Det gör kanske inte själva samtalet lättare, men det ger i alla fall eleverna (och läraren) en chans att sätta sig in i hur andra tycker och tänker innan de egna åsikterna formuleras.

Välkomna nästan allihopa/UR

Christer Mattsson, kvällens huvudtalare och grundare av Toleransprojektet, skrev så här i septembernumret av Pedagogiska magasinet (länken går till samma artikel i Skolvärlden):

”I mitt klassrum har alla elever alltid fått uttrycka det de tänker och känner så länge de inte avsiktligt vill skada någon. Det betyder inte att jag inte har elever som tar illa upp av de röster som gör sig gällande. Men återigen blir klassrummet en plattform för att lära sig om hur man hanterar samhällets inneboende konflikter.”

Under sitt föredrag framhöll även Christer Mattsson berättelsen som en väg in i det svåra samtalet och slutligen till tolerans. Det handlar, enligt honom, om att eleverna ska få möjlighet att leva sig in i andra situationer, identiteter och miljöer än de redan välkända. Ett av hans säg under kvällen får bli början på avslutningen av detta blogginlägg:

– Vi måste få eleverna att bli nyfikna, att fråga istället för att påstå, och för det behöver man vara en god berättare med en stor portion humor och självdistans.

Vi vill tacka alla som närvarade på Världskulturmuseet i onsdags (och självklart alla som orkat läsa ända hit). Många ville direkt börja prata med sina kollegor om värdegrundsfrågor och skolans demokratifostrande uppdrag. Vi hoppas innerligt att era skolor kan ge er den tiden och här är lite smått och gott att ta med sig in i de samtalen:

  • Pdf med programtips för år 7-9, gymnasiet och äldre, framtagen speciellt för onsdagskvällens tema om tolerans, yttrandefrihet och lärande. Klicka på önskat program i pdf:en för att komma direkt till det på UR.se
  • Se Christer Mattsson i Tolerans och respekt och/eller Hur bekämpas extremisim från UR Samtiden
  • Undersök dina och elevernas demokratiska rättigheter och värderingar i Maktfaktorn
  • Läs DN:s artikel Twitter förändrar demokratin där Erik Andersson bland annat uttalar sig så här: ”Skolan måste bli bättre på att lyfta kontroversiella ämnen – och samtidigt skapa ett klimat i klassrummet där eleverna känner att de kan uttrycka olika åsikter. Det måste få uppstå ideologiska spänningar mellan flera perspektiv […] Lärare ikläder sig alldeles för ofta rollen som ”normfördelare” och stakar ut vad eleverna ska tycka i ett ämne. Eller också blir de ”avvisare” som lägger locket på när åsikterna blir för brännande.”
  • Läs Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet i Skolvärlden

*Du vet väl att du kan skapa egna klipp i alla program som finns på UR.se? Vi visade följande klipp under kvällen. De Obekväma: klipp; Välkomna nästan allihopa: klipp1 , klipp 2, klipp 3, klipp 4; Alltid fick man höra ”jävla zigenare”: klipp