Etikettarkiv: Dröm om demokrati

Marschera för forskning, demokrati och källkritik (i klassrummet)

Vi har blivit inbjudna till March for Science Sverige den 22 april, en manifestation för forskningsbaserad kunskap, och vikten av detta, i ett samhälle där faktaresistens och rent hittepå blir allt vanligare.

ladda ned

Och det vill ju hemskt gärna vara med på, men tyvärr är vi uppbokade på annat 🙁

Det är dock självklart för oss att stå upp för ”vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället” (marchforscience.se) och därför tipsar vi om relevanta program från UR Skola. Kanske vill ni som arbetar i skolan anordna egna manifestationer eller i er undervisning betona vikten av forskning, demokrati och/eller källkritik med den här manifestationen och UR:s program som utgångspunkt.

*Observera att det finns många fler program på urskola.se än de vi tipsar om här

Forskning/vetenskap

Vägen till Nobelpriset/UR

Vägen till Nobelpriset, grundskola 7-9: Porträtt av åtta Nobelpristagare och deras upptäckter. Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Forskare för framtiden/UR

Forskare för framtiden, gymnasiet: Möt forskare från den absoluta eliten av svensk vetenskap och lär dig om deras forskning för framtiden.

Demokrati

Stora ord

Stora ord, grundskola f-3: Vi tittar närmare på och utforskar de stora orden som har med demokrati att göra. Vad är demokrati, demonstration, solidaritet, jämställdhet och yttrandefrihet?

Brev till makten

Brev till makten, grundskola 4-6: Hur gör man för att påverka samhället? Vi hör barn som har skrivit brev till statsministern och som berättar om sina idéer och förslag till förbättringar. Varför behöver vi demokrati – och vad är det egentligen?

Dröm om demokrati/UR

Dröm om demokrati, grundskola 4-6: Vi får en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution, våra grundlagar och mycket mer.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring, grundskola 4-6: I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad?

Vem bestämmer vad? - på lätt svenska, grundskola 7-9

Vem bestämmer vad? – på lätt svenska, grundskola 7-9: I fyra animerade filmer går vi igenom hur det fungerar när riksdagen, kommunen, landstinget och EU tar beslut. Vilka är det som bestämmer?

Media, information och källkritik

Tisdagskollen med Farzad, grundskola f-3

Tisdagskollen med Farzad, grundskola f-3: I Tisdagskollen är Farzad på jakt efter ny och spännande kunskap tillsammans med er lyssnare. Därför pratar han varje vecka med ett barn som har superkoll på något.

Hur vet du det?, grundskola f-3

Hur vet du det?, grundskola f-3: Hur vet man vilka källor som är pålitliga? Jenny Josefsson letar fakta till sin vlogg och till sin hjälp har hon några barn som kallar sig Källkritikerna. De dyker upp när nöden är som störst med de fem källkritiska superfrågorna.

Är det sant?, grundskola 4-6

Är det sant?, grundskola 4-6: yftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

Källkritik, grundskola 7-9

Källkritik, grundskola 7-9: Lajkande och delande är en stor del av vår vardag. Men hur ofta granskar du egentligen en bild eller artikel innan du delar? Vi följer med Viralgranskarna Åsa Larsson och Emelie Wallroth i deras jakt på falska identiteter, nättroll och fejkade bilder.

Mediatiden, grundskola 7-9

Mediatiden, grundskola 7-9: Vad innebär åsiktsfrihet? Ska man behöva riskera livet för att berätta en historia? Och vem är du egentligen på nätet? I fem program för och om unga och deras förhållande till media tar vi upp frågor om bland annat pressetik, censur, medborgarjournalistik och propaganda.

Medialized, gymnasiet

Medialized, gymnasiet: Varför tar medierna upp vissa ämnen men inte andra? I en skildring och problematisering av den globala mediebranschen tar vi oss till över 15 länder där vi möter journalister, mediekonsumenter och de som försöker påverka och styra medierna. Hur kan medierna vinkla reportage? Och hur ser arbetssituationen ut för journalister runt om i världen?

OCH SÅ KLART 🙂 har UR Skola en diger samling program och föreläsningar för vuxna om media, information och källkritik >>

Biträdande rektor – och handledningsförfattare!

Kunskap är kul och kunskap är coolt, säger Anita Becker. Hon är mellanstadieläraren som har bytt roll och numera arbetar som biträdande rektor. Det går inte att ta miste på hennes entusiasm vare sig för det arbete hon har lämnat bakom sig eller det nya som hon har framför sig.

– Jag har alltid haft förmånen att jobba på kreativa, framåtsyftande och förändringsbenägna skolor. Mestadels som klasslärare, men jag har också haft ansvar för undervisning av hemmasittande elever med undervisning i hemmiljö. Under åren har jag arbetat i flera fantastiska arbetslag med kollegor som inspirerat och utmanat – en ren och skär ynnest Nu har jag övergett det egna arbetet i klassrummet, för att istället arbeta som biträdande rektor. Att få möjlighet att fokusera på bland annat skolutveckling på ett lite bredare plan är spännande, givande och utmanande, berättar Anita som för UR:s räkning har skrivit handledningar och arbetsblad till två serier för åk 4-6.

Anita har som så många andra använt UR:s program under åren. När hon blev tillfrågad om hon ville skriva en handledning till den idéhistoriska serien En rolig historia blev hon först mest smickrad, men sedan också väldigt övertygad om att det var en chans hon inte ville gå miste om.

En rolig historia/UR

– Det var en rolig och utvecklande möjlighet där jag var tvungen att tänka till kring vad som verkligen kunde fungera i många grupper och inte bara med mina egna elever. Att skriva själva handledningen tog mycket längre tid och krävde mycket mer eftertanke än vad jag räknade med från början. Självklart utgick jag från läroplanen i mitt skrivande, men ganska fort blev det ett jobb som jag utformade som om jag gjorde det till mina egna elever. Jag var ombedd att göra ensidiga arbetsblad till serien – men det gick inte att hålla sig till det, för lite, för kort för det jag ville med det hela. Jag försökte skapa något slags arbetshäfte där frågeställningarna startade i elevens egna upplevelser för att landa i ett större perspektiv. Jag ville att uppgifterna skulle vara varierade och innefatta tankar, kunskap, kreativitet och eftertanke. Att det skulle fungera att arbeta ensam, i par eller i grupp.

Anita ger sin bild av vad en handledning ska innehålla och berättar också att det var så hon försökte tänka när hon tog sig an sitt andra uppdrag; en handledning till den dystopiska serien Dröm om demokrati som UR producerade i samband med supervalåret 2014. Dröm om demokrati/UR

– Jag tycker att en handledning ska innehålla så mycket varierat material att jag som lärare kan välja det som passar just min grupp, att det finns möjlighet att tänka eget, att utveckla. Att den är inspirerande och har en bredd. Men jag vill också ge alla möjlighet att ta material och tankegång direkt ur handledningen. Att kunna få vila i att någon annan faktiskt har gjort en stor del av tankearbetet i förväg är ibland det man behöver som stressad lärare.

Och visst är det just det som är poängen med en handledning – tätt kopplad till programmet men med en bredd som gör att arbetet lätt kan anpassas till just den grupp, det läromedel och de resurser du har. Det märks att Anita verkligen har tagit sig tid att tänka igenom form och format i de handledningar hon har skrivit. För även om den sista layouten alltid göra av UR så har den som skriver många möjligheter att tänka kreativt.

– Det tog många timmar vid datorn för att få till det som jag ville. En tanke var att eleverna skulle känna igen sig i formatet i alla arbetsblad och därför avslutades alla på samma vis med en ordjakt som var baserad på nyckelorden och olika ordmoln som sammanfattade avsnittet på olika sätt. Mina erfarenheter av handledningar till filmer och annat var inte de allra bästa, så tanken var att göra något som jag själv skulle ha velat ha i min hand om jag skulle ha arbetat med serien. Som sagt tog det ganska mycket mer tid än vad jag avsatt för arbetet, men det var roligt. Dessutom blir man ju lite extra petig när man vet att det är andra som ska läsa och använda det.

På frågan om hur hon tror att handledningar och arbetsblad kan vara till hjälp i klassrummet kommer svaret snabbt:

– Jag hoppas att de lärare som använder mina handledningar blir inspirerade; till hur man kan arbeta före själva tittande och hur man kan efterarbeta. De ska få många olika infallsvinklar och tips. Dessutom hoppas jag förstås att mitt material hjälper till att skapa lustfyllda lektioner. Jag fick en oväntad och trevlig feedback på Facebook, när en av serierna kom upp i ett pedagogiskt forum som jag är medlem i och man pratade om de olika avsnitten och gillade serien i stort. Några skrev i kommentarsflödet att handledningen var väldigt bra och rekommenderade den – då kändes det lite extra bra i magen. Att få skriva en kommentar och tacka för berömmet var kul!

Årsbästalistan 2014, år 4-6

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren :D

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin år 4-6.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favoritprogram, år 4-6

Rösta i fler kategorier här!


*Björn har tjatat om hur bra det här programmet är HELA året, samtidigt som han har varit lite gubbigt bitter över att avsnittet om Alfred Nobel utgör det enda UR har om Nobel/Nobelpriset för grundskolan.

På tåg till #Bokmässan

Idag publicerade vi vår blogg. Och så är det visst dags för #Bokmässan. Perfekt tillfälle att komma igång med skrivandet, tycker vi (vår sociala medier-ansvarige kallar det för @UR_Pedagogernas träningsläger i bloggande)!

Från början skulle vi till Bokmässan i fortbildningssyfte och hade lagt upp en superb plan för att följa Skolspårets mest intressanta programpunkter. Nu kommer vi dessutom se till att samla intressant stoff att skriva om. Vi är säkra på att vi kommer kunna kombinera de båda. Återkom gärna hit till bloggen efter bokmässan så får du vår rapport.

Är du på plats vill vi möta dig i monter C03:39 där det är fullt fokus på läsning och demokrati. Få information, eller berätta vad du tycker, om till exempel Livet i Bokstavslandet och Dröm om demokrati (eller vad helst du vill). På torsdagen kommer du dessutom kunna bidra med innehåll till vårt nyhetsbrev som når ca 30.000 lärare.

PS. UR är ju inte bara @UR_Pedagogerna. Det här gör UR i övrigt på Bokmässan >>