Etikettarkiv: Historia

33b Historielärare om stoffurval – Hanna Stålhammar & Eric Gustafsson

”I princip står det (i styrdokumenten) att du kan beröra allt som någonsin hänt i världshistorien.”
Hanna Stålhammar, Hersby gymnasium

I fyra poddar samtalar vi med historielärare om olika aspekter av historieämnet och deras undervisning. I den här podden pratar vi om stoffurval med Hanna Stålhammar, lärare på Hersby gymnasium, och Eric Gustafsson, lärare på Röda korsets folkhögskola. Samtalen är en förlängning på programmet Nationen, som vill lyfta fram fler perspektiv på den svenska historien.

Björn Appelgren, Hanna Stålhammar, Eric Gustafsson och Fatima Khayari samtalar om hur man som lärare väljer stoff till sin historieundervisning.

Björn Appelgren, Hanna Stålhammar (Hersby gymnasium), Eric Gustafsson (Röda korsets folkhögskola) och Fatima Khayari samtalar om hur man som lärare väljer stoff till sin historieundervisning.

Du kan också se samtalen på UR Skola, där har de titlen Samtal med historielärare.

Övriga historieprogram som vi tipsar om i podden: NationenHarrisons historiepoddPop och politik │ Barnen som överlevde förintelsen │ Lagom mycket finsk │ Aarons nya land │ Romernas historia 1900-tal

33a Historielärare om historisk empati – Martin Englund & Lisa Andersson

”Historia handlar om människor, det handlar inte om krigen, processerna och skeendena. I grunden är det människor som har agerat, som har tänk och som har känt.
Lisa Andersson, lärare Malmö folkhögskola

I fyra poddar samtalar vi med historielärare om olika aspekter av historieämnet och deras undervisning. I den här podden pratar vi om historisk empati med Martin Englund, lärare på Blackebergs gymnasium, och Lisa Andersson, lärare på Malmö folkhögskola. Samtalen är en förlängning på programmet Nationen, som vill lyfta fram fler perspektiv på den svenska historien.

Martin Englund (Blackebergs gymnasium), Fatima Khayari, Björn Appelgren, Lisa Andersson (Malmö folkhögskola) samtalar om historisk empati.

Martin Englund (Blackebergs gymnasium), Fatima Khayari, Björn Appelgren, Lisa Andersson (Malmö folkhögskola) samtalar om historisk empati.

Du kan också se samtalen på UR Skola, där har de titlen Samtal med historielärare.

Övriga historieprogram som vi tipsar om i podden: NationenHarrisons historiepoddPop och politik │ Barnen som överlevde förintelsen │ Lagom mycket finsk │ Aarons nya land │ Romernas historia 1900-tal

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

Och vinnaren är…

Svetlana Aleksijevitj tilldelas årets nobelpris i litteratur. Grattis!

UR Samtiden filmade ett samtal med henne redan 2013. Om hennes tillvaro i det post-sovjetiska samhället: Hur ser man på Sovjettiden idag?

Och vi tänker direkt. Fantastiska möjligheter till ämnesövergripande arbete i svenska, samhällskunskap och historia.

UR Samtiden - Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?/UR

UR Samtiden – Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?

3. Kvinnor i historien – fokus i nya Pop och Politik

När DN tidigare i år granskade förekomsten av kvinnor i fyra läroböcker i historia var andelen kvinnor i dem skrämmande låga 13%. Den 27 juni är det premiär för en ny säsong av radioserien Pop och politik, som fyller tomrummet genom att extra mycket fokusera på kvinnor i historien. I det här avsnittet:

  • Anna Charlotta Gunnarson berättar om arbetet med Pop och Politik, hur det hela startade och om de bakomliggande pedagogiska tankarna.
  • Vi minns våra egen historieundervisning och lägger ett musikalisk filter på delar av vår uppväxt.
  • Vi ger tips på hur Pop och Politik kan användas i skolan.

Pop och politik, säsong 7, sänds i P4 med start lördagen den 27 juni klockan 11:03 (en kortversion av programmet sänds på tisdagar i P1 klockan 21:03).

Användbara länkar:

Biträdande rektor – och handledningsförfattare!

Kunskap är kul och kunskap är coolt, säger Anita Becker. Hon är mellanstadieläraren som har bytt roll och numera arbetar som biträdande rektor. Det går inte att ta miste på hennes entusiasm vare sig för det arbete hon har lämnat bakom sig eller det nya som hon har framför sig.

– Jag har alltid haft förmånen att jobba på kreativa, framåtsyftande och förändringsbenägna skolor. Mestadels som klasslärare, men jag har också haft ansvar för undervisning av hemmasittande elever med undervisning i hemmiljö. Under åren har jag arbetat i flera fantastiska arbetslag med kollegor som inspirerat och utmanat – en ren och skär ynnest Nu har jag övergett det egna arbetet i klassrummet, för att istället arbeta som biträdande rektor. Att få möjlighet att fokusera på bland annat skolutveckling på ett lite bredare plan är spännande, givande och utmanande, berättar Anita som för UR:s räkning har skrivit handledningar och arbetsblad till två serier för åk 4-6.

Anita har som så många andra använt UR:s program under åren. När hon blev tillfrågad om hon ville skriva en handledning till den idéhistoriska serien En rolig historia blev hon först mest smickrad, men sedan också väldigt övertygad om att det var en chans hon inte ville gå miste om.

En rolig historia/UR

– Det var en rolig och utvecklande möjlighet där jag var tvungen att tänka till kring vad som verkligen kunde fungera i många grupper och inte bara med mina egna elever. Att skriva själva handledningen tog mycket längre tid och krävde mycket mer eftertanke än vad jag räknade med från början. Självklart utgick jag från läroplanen i mitt skrivande, men ganska fort blev det ett jobb som jag utformade som om jag gjorde det till mina egna elever. Jag var ombedd att göra ensidiga arbetsblad till serien – men det gick inte att hålla sig till det, för lite, för kort för det jag ville med det hela. Jag försökte skapa något slags arbetshäfte där frågeställningarna startade i elevens egna upplevelser för att landa i ett större perspektiv. Jag ville att uppgifterna skulle vara varierade och innefatta tankar, kunskap, kreativitet och eftertanke. Att det skulle fungera att arbeta ensam, i par eller i grupp.

Anita ger sin bild av vad en handledning ska innehålla och berättar också att det var så hon försökte tänka när hon tog sig an sitt andra uppdrag; en handledning till den dystopiska serien Dröm om demokrati som UR producerade i samband med supervalåret 2014. Dröm om demokrati/UR

– Jag tycker att en handledning ska innehålla så mycket varierat material att jag som lärare kan välja det som passar just min grupp, att det finns möjlighet att tänka eget, att utveckla. Att den är inspirerande och har en bredd. Men jag vill också ge alla möjlighet att ta material och tankegång direkt ur handledningen. Att kunna få vila i att någon annan faktiskt har gjort en stor del av tankearbetet i förväg är ibland det man behöver som stressad lärare.

Och visst är det just det som är poängen med en handledning – tätt kopplad till programmet men med en bredd som gör att arbetet lätt kan anpassas till just den grupp, det läromedel och de resurser du har. Det märks att Anita verkligen har tagit sig tid att tänka igenom form och format i de handledningar hon har skrivit. För även om den sista layouten alltid göra av UR så har den som skriver många möjligheter att tänka kreativt.

– Det tog många timmar vid datorn för att få till det som jag ville. En tanke var att eleverna skulle känna igen sig i formatet i alla arbetsblad och därför avslutades alla på samma vis med en ordjakt som var baserad på nyckelorden och olika ordmoln som sammanfattade avsnittet på olika sätt. Mina erfarenheter av handledningar till filmer och annat var inte de allra bästa, så tanken var att göra något som jag själv skulle ha velat ha i min hand om jag skulle ha arbetat med serien. Som sagt tog det ganska mycket mer tid än vad jag avsatt för arbetet, men det var roligt. Dessutom blir man ju lite extra petig när man vet att det är andra som ska läsa och använda det.

På frågan om hur hon tror att handledningar och arbetsblad kan vara till hjälp i klassrummet kommer svaret snabbt:

– Jag hoppas att de lärare som använder mina handledningar blir inspirerade; till hur man kan arbeta före själva tittande och hur man kan efterarbeta. De ska få många olika infallsvinklar och tips. Dessutom hoppas jag förstås att mitt material hjälper till att skapa lustfyllda lektioner. Jag fick en oväntad och trevlig feedback på Facebook, när en av serierna kom upp i ett pedagogiskt forum som jag är medlem i och man pratade om de olika avsnitten och gillade serien i stort. Några skrev i kommentarsflödet att handledningen var väldigt bra och rekommenderade den – då kändes det lite extra bra i magen. Att få skriva en kommentar och tacka för berömmet var kul!

Årsbästalistan 2014, år 4-6

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren :D

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin år 4-6.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favoritprogram, år 4-6

Rösta i fler kategorier här!


*Björn har tjatat om hur bra det här programmet är HELA året, samtidigt som han har varit lite gubbigt bitter över att avsnittet om Alfred Nobel utgör det enda UR har om Nobel/Nobelpriset för grundskolan.