Etikettarkiv: Lärarrummet

Uppstart i Gislaved!

På torsdag reser vi till Gislaved dit vi har blivit inbjudna för att, under fredagen, presentera ett urval av UR:s språkstärkande program. En dubbel uppstart kan man säga. Dels för oss, eftersom det är vår första jobbresa efter semestern, dels för lärarna i Gislaveds kommun innan höstterminen startar på allvar.

Ingen av oss tre har någonsin varit i Gislaved, men vi är nästan helt säkra på att vi kommer att känna oss som hemma. Inbjudna är nämligen även även Gry Fyrö, Åsa Edenfeldt och Annika Andreasson, som alla tre medverkar i olika UR-program. Har du oturen att inte vara lärare eller förskolepedagog inom Gislaveds kommun 🙂 kan du alltså ta del av deras klokskaper på distans.

Skolministeriet – Försteläraren (Gry Fyrö)
Läsförståelse – Aktiv läsning (Åsa Edenfeldt)
Lärarrummet – Lärande lek i förskoleklass (Annika Andréasson)

Hoppas sommaren har varit snäll mot er!

Vi inleder höstens arbete med uppstartsdag i GIslaved!

Vi inleder höstens arbete med uppstartsdag i Gislaved!

 

28. Vad vill VD Christel Tholse Willers med UR?

Som traditionen (sedan ett år) bjuder avslutar vi vårterminen med att samtala med UR:s VD. I år heter hon Christel Tholse Willers. Dessutom tipsar vi (och VD) om program för lata sommardagar.

Tripp, Trapp, Träd – tvradio – app för läsplatta (AppStore & GooglePlay)  │ Spegelvänd │ Lärarrummet │Zlatan – ett flerspråkigt bollgeni (UR Samtiden) │ Kvinnorna som utvecklade USAForskare för framtiden – Spindeln i hjärtat

Trevlig sommar! Vi ses i höst! Önskar @UR_Pedagogerna (så sommarrusiga att bloggadressen i slutet på podden blev fel, men du är ju redan på rätt blogg…)

Fatima, Jenny och VD Christel Tholse Willers

Fatima, Jenny och VD Christel Tholse Willers (klicka på bilden för att lyssna på podden)

På begäran: tips på program om rasism

Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Prova att söka på diverse nyckelord och filtrera sedan resultatet på ämne och/eller utbildningsnivå.


Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Radio när den är som mest bildande. Lyssna även på något äldre Bildningsbyrån – integration (2011) och Bildningsbyrån – migration (2011). I temat politiska tänkare finns också ett avsnitt om fascismenFör gymnasiet och äldre.

Bildningsbyrån - rasism/UR

Bildningsbyrån – rasism/UR

UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Ett litet urval inkluderar Afrofobi i dagens Sverige (2015), Utrikesdagen 2014: Främlingsfientlighet i Europa (2014), Främlingsfienden inom oss (2013), Varning för ras (2012), Förintelsens överlevare (2012), Tolerans och respekt (2013) och  Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet? (2014). För gymnasiet och äldre.

Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. Från säsongen 2015 finns bland annat Den ariska myten och jag. En annan mycket sevärd dokumentärfilm är Jag är Dublin om Ahmed, som är ett så kallat ”Dublinfall”. Och har du inte sett Alltid fick man höra ”jävla zigenare” är det dags att du gör det nu. FÖr år 7-9 och äldre.

I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4För år 7-9 och gymnasiet.

I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. I samma serie finns också programmet Emigranterna – ett annat livFör år 4-6.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring/UR

Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi har program om några av dem, bland annat Aktivismens tid: Meningen (2014), Eldsjälar: Hala Mohammed (2014) och följande delar av De obekväma (2013): Foujan RouzbehMakode LindeSebbe StaxxFör år gymnasiet och äldre.

Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Serierna har några år på nacken, men fungerar fortfarande. I skrivande stund nås tv-serien endast via inloggning på landets mediecentraler. För år 4-6 och äldre.

Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009). Båda fungerar fortfarande och på grund av de tre uppföljningsavsnitt som producerades 2014 blir den senare ett spännande dokument över hur samhället och politiken förändrats sedan 2009. Missa inte fördjupningen till Välkomna nästan allihopa. För gymnasiet.

För personal i skolan kanske Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan (2012) ger en del nya perspektiv, liksom En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014 (2015). I både Skolministeriet och En bok, en författare finns många fler program på temat. Du hittar dem på ur.se. För lärare.

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Vill en sätta sig in i hur det är att komma som flykting till Sverige rekommenderar vi Ensamkommande flyktingbarn (2011), Barn utan papper (2012), Skolministeriet: Rör inte min klasskompis! (2014) samt två program i radioserien Barnaministeriet dokumentär, nämligen Zahers resa (2014) och Hinok, 9 år, ska utvisas (2014). Ett måste är också att lyssna till hur Sara Persson arbetar i mottagningsklassen Hjärtat: Lärarrummet: Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (2015).

Avslutningsvis tipsar vi om webbplatsen Maktfaktorn (2014) där en kan en utforska sina och andras värderingar i en demokrati. För år 7-9 och äldre.


PS. Lyssna gärna på vår poddar från MR-dagarna om hur skolan och lärare kan arbeta mot rasism:

 

5. ”UR är större och märkvärdigare än Netflix” – det oändliga sommarlovet med UR:s avgående VD Erik Fichtelius

Vår avgående VD är på väg mot ett oändligt långt sommarlov. Hör Erik Fichtelius och oss:

  • Tipsa om UR-program för lata (men lärorika) sommardagar.
  • Prata skolavslutningsminnen som inkluderar Vietnam-kriget, tårar, kungen och en försvunnen limousine.

Vill du veta hur Erik Fichtelius värderar sin tid som VD för UR gör du det bäst i det här blogginlägget.

Erik Fichtelius sommartips: Skolministeriet och Lärarrummet.
Radio (Björn): Bildningsbyrån – finans, Barnaministeriet – dokumentär och Mifforadio.
Dokumentärfilmer (Fatima): Prylar ut, kärlek in, Digital fasta mot stress, The Endless Summer.
Tv-serier (Jenny): Låna för livet!, De obekväma, Välja väg.

Glöm inte heller att rösta på Björns mentala och utseendemässiga ålder! Rösta rätt 🙂

Björn Appelgren, mediepedagog på UR. © Foto: Erik Amkoff/UR Fri att använda i alla UR-sammanhang

Hur gammal är Björn?

3. Kvinnor i historien – fokus i nya Pop och Politik

När DN tidigare i år granskade förekomsten av kvinnor i fyra läroböcker i historia var andelen kvinnor i dem skrämmande låga 13%. Den 27 juni är det premiär för en ny säsong av radioserien Pop och politik, som fyller tomrummet genom att extra mycket fokusera på kvinnor i historien. I det här avsnittet:

  • Anna Charlotta Gunnarson berättar om arbetet med Pop och Politik, hur det hela startade och om de bakomliggande pedagogiska tankarna.
  • Vi minns våra egen historieundervisning och lägger ett musikalisk filter på delar av vår uppväxt.
  • Vi ger tips på hur Pop och Politik kan användas i skolan.

Pop och politik, säsong 7, sänds i P4 med start lördagen den 27 juni klockan 11:03 (en kortversion av programmet sänds på tisdagar i P1 klockan 21:03).

Användbara länkar:

Vi premiärbadar och lär på #afkRektor15

badafkTack Skolsmedjan för två roliga och lärorika dagar på temat likvärdighet. Vi lärde oss massor av föreläsningarna och samtalen på #afkRektor15 i Malmö. Tack också för att vi fick presentera temarelevanta UR-program i vår livs första pecha kucha (20 bilder á 20 sekunder) och för att ni hetsade en av oss (läs: mig) till bad i hamnbassängen utanför Malmö högskola. I vår Pecha Kucha tipsade vi bland annat om:

  • Sverige Sviker – Ungdomar, som haft en tuff resa genom skolan och inte nått de uppsatta målen, berättar om sin situation och hur dagens skola fungerar och hur de dagligen uppleverkonsekvenserna av nedskärningar, beslut och mobbning.

Sverige sviker/UR Världens bästa skitskola/UR Rektorerna/UR

  • Världens bästa skitskola – Vad är det som orsakat krisen i den svenska skolan? Isabella Grybe och Natanael Derwinger undersöker om det är de stora reformerna som istället för att stödja skolan har stjälpt den.
  • Rektorerna – Två nya rektorer skall vända två skolor i kris.

Språket bär kunskapen/UR Lärarrummet/UR Orka_Plugga_Svart_RGB

  • Språket bär kunskapen – Att alla lärare i skolan arbetar med det svenska skolspråket samtidigt som de arbetar med sitt eget ämne har länge varit påkallat. Skolverket efterlyser det, och Pisa-undersökningen bekräftar behovet. I två program följer vi hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt.
  • L ärarrummet – Porträtt av inspirerande och engagerade pedagoger över hela landet i levande och fördjupande reportage.
  • Orka plugga – En sajt med tips på studieteknik och lärstrategier samt filmer som förklarar kunskapskraven för år 7-9.
  • UR Samtidens föreläsningar om skola och skolutveckling.

Alla som inte var på #afkRektor15 borde ta del av Skolsmedjans utmärkta dokumentation på Bambuser, framförallt alla pecha kuchor och föreläsningarna av Per Kornhall, Helena Kvarnsell och Malin Ideland. Väldigt lärorikt, tänkvärt och ibland utmanande (läs: provocerande). Ett måste är också att ta del av de artiklar och deltagarnas samtal som ligger samlade på #afkRektor15 Padlet.

Att sammanfatta vad vi tar med oss till UR är inte lätt. Jag väljer följande tre:

  • Det verkar finnas ett behov av att UR lyfter aktuell skolforskning och även lärar-/skolledarrelevanta samtal om den.
  • Inspiration och goda exempel är bra, men det behövs också samtal om det svåra, det sårbara och det som misslyckas. Lösningsorienterat (inte skuldbeläggande). Påminner om det som Anne-Marie Körling efterlyste på Skolforum förra året.
  • En önskan om att UR utökar sin närvaro nästa gång det är dags, nämligen på #afkVarberg15 i 16-17 juni. Skolsmedjans smeder bjuder in programredaktionerna från UR att delta för att lära känna målgruppen och lyssna in behov. Hoppas någon/några nappar.

Viktoria. Karin. Stefan. Magnus. Johan. TACK! NI ÄR GRYMMA!

Vad kan lärare som ingen annan kan?

Slöjdbiennalen 2014. Tomas Kroksmark inledningstalar om hur skolans kvalitet kan utvecklas med hjälp av forskande lärare. Det handlar om hur viktigt det är att undervisning sker med beprövad erfarenhet som grund.

– Vi behöver forskande lärare! Varför ska lärare nöja sig med att bara konsumera forskning och inte forska själva?

Kroksmark betonar även vikten av kollektiv kompetensutveckling och kommunikation inom den egna skolan (och mellan skolor). Kollegialt erfarenhetsutbyte alltså. En bra start kan vara radioserien Lärarrummet, där lärare delar med sig av sina kunskaper. Barbro Sköldenberg berättar hur slöjd och IT går ihop och Jenny Frohagen pratar om hur hon ser på trä- och metallslöjd som ett medel för kommunikation.

Kroksmark frågar vidare vad lärare kan, som ingen annan akademiskt utbildad yrkesgrupp kan. Han besvarar frågan själv.

– Jo, lärare är de enda som vet hur eleverna lär sig i skolan. Men då måste vi hela tiden se till att verkligen veta det!

Bra start på en bra biennal. Är du inte här har UR Samtiden en liknande föreläsning med Tomas Kroksmark sitt arkiv: Skola på vetenskaplig grund.

Via UR Samtiden kan du också höra Kroksmark prata om Framtidens globala lärmiljöer.

Vem skriver framtidens sanningar?

87% av artiklarna på Wikipedia är skrivna av män, lär vi oss på Bokmässan under seminariet Vem skriver de öppna lärresurserna? Från scenen frågar samtalets moderator Lisa Gemmel panelen (Lennart Guldbrandsson, Wikipedia; Alex Amneus, Statens medieråd; Karin Linder, DIK; Rickard Vinde, Svenska Läromedel; Anna Ekström, Skolverket) hur den snedfördelningen påverkar vår tids sanningar, både urvalsmässigt och formuleringsmässigt? Svaret uteblir, men en intressant motfråga ställs. Är den ojämna könsfördelningen utmärkande för de öppna lärresurserna, eller gäller det även mer tradiotionella uppslagsverk och läromedel? Om någon vet får hen gärna upplysa oss.

Många spännande frågor alltså, som på ett så där härligt irriterande sätt blir parkerade i ens huvud så att man går och grubblar på dem hela tiden. Vill man sluta tänka och istället hjälpa till i utformandet av Wikipedia kan man kolla in Tio lektioner i språkdidaktik, där SFI-läraren Sara Lövestam visar sina elever hur man redigerar artiklar där.  Eller så lyssnar man till Per Falk, IKT-pedagog, som i Lärarrummet berättar hur han involverar hela klassen i medskapandet av Wikipedia.