Etikettarkiv: Livet i Bokstavslandet

27. Kan radio och tv utveckla elevers läsförståelse?

Vi försöker besvara frågan om tv- och radioprogram kan hjälpa till att utveckla elevers läsförmåga och läsförståelse? Vi pratar med Sara Gustafsson, projektledare på UR, om tankarna bakom två program i UR:s mångåriga lässatsning, nämligen Ordet är mitt och Min livstid. Dessutom söker vi svar på frågan hos Sveriges läsambassadör Anne-Marie Körling. Den som lyssnar klart kommer att belönas med skönsång (eller snarare fulrap) av oss…

Ordet är mitt/UR

Ordet är mitt/UR

Min livstid/UR

Min livstid/UR

Övriga program som vi nämner och/eller tipsar om i podden: Småsagor │ Lässugen │ Livet i Bokstavslandet │ Läsmysteriet (som vi i och för sig glömmer att nämna med titel) │ De fem lässtrategierna

Jenny & Anne-Marie Körling, klicka på bilden för att lyssna på podden/UR

Jenny & Anne-Marie Körling, klicka på bilden för att lyssna på podden/UR

Malin Carlsson i drömmarnas värld

Malin Carlsson är lärare på Lindblomskolan i Hultsfreds kommun. Hon är också arbetslagsledare på skolan och förstelärare i kommunen. Här gästbloggar Malin om ett skriv- och matteprojekt kopplat till Livet i Bokstavslandet.


Jag har på olika sätt jobbat med UR:s serie Livet i Bokstavlandet. En härlig serie som verkligen fångar eleverna. Mina elever, som nu går i trean, jublar varje gång det är dags. Vi har nu under läsåret jobbat med serien kopplat till vårt arbete med att nå mål kring stavning. När jag introducerade arbetet så pratade vi om stavningsregeln, som programmet berörde, och under tiden som vi tittade samlade vi ord som vi sedan skrev upp på tavlan. Uppgiften var sedan för eleverna att, i skrivpar, skriva en lista av några av orden och sedan skriva hela meningar och använda orden på rätt sätt.

I mitt klassrum värnar jag om att försöka hitta helheter kring olika arbeten, hitta samband mellan olika områden. Att inte jobba med olika projekt som öar oberoende av varandra. Jag vill gärna hitta gemensamma nämnare. Detta mycket på grund av bristen på tid, det är så svårt att hinna med allt man vill. Vi lärare kan läsa om nya roliga projekt att haka på överallt till exempel Den magiska dörren, Att skriva sig till läsning (länk till ASL-grupp på Facebook) och En läsande klass, för att inte tala om att man också ska hinna med att träna problemlösning på ett djupare sätt, jobba med cirkelmodell och använda kommunikationshjul och ingenting ska hastas igenom enligt alla rekommendationer. Jag gillar nya idéer och trender och vill gärna prova, så mitt sätt har blivit att ta godsakerna och göra om till mitt så att det passar min undervisning, mitt klassrum och framför allt mina elever. Så när jag nu ville dra igång med ett lite större skrivprojekt som nästa steg i vårt berättelseskrivande så gillade jag Josef Sahlins idé Den magiska dörren. Men lite rädd för tidsåtgången så bantade jag ner projektet något och så ville jag hitta någon koppling till vårt tidigare arbete med stavning och Livet i Bokstavslandet.

Jag döpte mitt skrivprojekt till I drömmarnas värld. Jag ville som sagt bygga på vårt tidigare arbete med berättelseskrivning, där jag jobbat med olika tankestrukturer så som 4-rutan, 8-rutan och flerproblemsmall (läs om det upplägget på min blogg). I I drömmarnas värld jobbar vi kapitelvis och bygger upp en berättelse. Vi tränar i varje kapitel på olika saker, till exempel att beskriva personer och miljöer, förstärka ord och skriva en dialog. Men samtidigt pratar vi inför varje kapitel om en stavningsregel och där inspireras vi alltså av Livet i Bokstavslandet. Till exempel i kapitel 2 där eleverna ska träna på att skriva brev, där huvudpersonen får ett brev från en karaktär som behöver hjälp. Kanske att huvudpersonen behöver vara hjältemodig och ha ett gott hjärta så tittade vi på Livet i bokstavslandets program om hjältar. Vi pratade och samlade hj-ord (mer info på min blogg).

malincHJ ord
malincKap 2

För att även fånga upp arbetet i matematiken och att jobba med problemlösning så har jag gjort uppgifter kopplat till skrivprojektet. I matten nu så har vi jobbat med multiplikation och strategin att ställa upp med addition och subtraktion. Eleverna har därför, i problemlösningen kopplat till I drömmarnas värld, fått lösa uppgifter som handlar om att räkna ut arean på huvudpersonens rum och möblera huvudpersonens rum med saker. Skriva handlarlista och fundera över hur mycket det skulle kosta och om pengarna räcker (mer info på min blogg).

Vi har kring berättelseskrivandet fokuserat på Livet i Bokstavslandet säsong 2 och säsong 3. Men jag jobbar dock också med säsong 1. Jag har några elever som är nya i Sverige. De är osäkra på bokstäverna och dess ljud och då är Livet i Bokstavslandet toppen. Jag vill också ge dem idéer för att söka kunskap hemma, ge dem förslag på bra hemsidor där de kan lära sig mer om det svenska språket eller annan kunskap för den delen. Jag har därför gjort ett arbetsschema där de jobbar med att skriva meningar som vi i svenskan använder ofta, förstå enkla användbara instruktioner i skolans värld och att träna på att googla efter olika bra hemsidor. Meningarna de skriver är inspirerade av ASL (Att skriva sig till läsning). Eleverna som jobbar med dessa arbetsscheman jobbar ibland i skrivarpar och ibland inte men de har alltid talsyntes (mer info på min blogg).

malincArbetsschma Livet i bokstavslandet

Livet i Bokstavslandet är en fantastisk serie som går att jobba med på massor med olika sätt, det här var hur jag gjort. Glädjefyllda, inspirerande och humoristiska program som har mycket att ge. En av många bra serier från UR. Jag vill också tipsa om Matildas mattegåta, Här kommer kungen, Lässugen och Ugglan och kompisproblemet som jag också jobbat med i undervisningen. Alla mycket uppskattade av pedagoger och barn 🙂

Malin Carlsson
https://blogg.hultsfred.se/malinspplugg/


Matildas mattegåta/UR

Här kommer kungen/UR

Ugglan och kompisproblemet

Lässugen/UR

 

Utbildning, bildning och kunskap är viktigare än någonsin!

Erik Fichtelius slutar som VD på UR till sommaren, den 4/6 tackades han av efter sex år och vi passade på att ställa några frågor.

Tack Erik för att du alltid har betonat vikten av lärande och utbildning, UR kommer att sakna dig!

Erik Fichtelius avtackning

Erik Fichtelius avtackning

Det är självklart lite nervöst att intervjua en journalist, som har gjort sig känd för att vara en riktig vass intervjuare själv. Tydligt blev dock att vi i alla fall gjort läxan någorlunda väl. Inga frågor gick att svara ja eller nej på. Så här kära läsare har ni den kanske sista intervjun med Erik Fichtelius i egenskap av UR:s VD.

Nu när du slutar, varför behövs UR?
– Utbildning, bildning och kunskap är viktigare än någonsin. Det har alltid varit ett kärnuppdrag för public service sedan BBC formulerade uppdraget informera, utbilda och underhåll för snart 100 år sen. Men utbildningsuppdraget har internationellt sett fått stryka på foten för underhållningsutbudet. Dock inte i Sverige lika mycket som i andra länder. Genom att utbildningsuppdraget säkrats i svensk public service genom ett eget, självständigt, bolag står Sverige unikt i public service-världen. Även om 5% av licensmedlen är lite, till och med för lite, så innebär det ändå en garanti för att en del av Public services-utbudet är kunskap och utbildning. Detta ändras inte för att jag slutar. Ett rimligt mål är att 10% av avgiftsmedlen för public service går till UR i framtiden. Så länge Sverige inte ligger i topp som utbildningsland behövs UR, och skulle vi hamna i topp behövs vi för att behålla positionen.

Vad är du mest stolt över att ha åstadkommit som VD på UR?
– Att vi koncentrerat oss på, och lyft fram, utbildningsdelen i vårt uppdrag. Vi ska inte göra några program om vi inte vet vem som ska lära sig vad och varför. Därmed har vi pedagogik före, under och efter i alla våra projekt. Detta har fått ett starkt stöd i hela samhället, och en nästan enig riksdag (endast Sverigedemokraterna var emot) beslutade ju att ge UR ett stärkt uppdrag och kraftigt ökade resurser inför den sändningstillståndsperiod vi har nu. Det gör att UR är det enda public service-bolag i världen som fått mer resurser och ett utökat uppdrag. Det är jag stolt över. Det har bland annat gjort det möjligt för oss att ”befria” våra program, så att de senaste fem årens programproduktion finns fritt tillgängligt på nätet för alla. Även det är unikt i ps-världen. Enskilda projekt jag är stolt över är Livet i Bokstavslandet, retoriksatsningen som blivit ett årligt inslag i form av Retorikmatchen och UR:s retorikpris, Kina-satsningen, UR Samtiden och En bok en författare. Kunskapskanalen är en viktig del av UR och är jag väldigt stolt över hur bland annat vår inköpsavdelning ständigt ser till att kanalen fylls med spännande kunskapsprogram.

Livet i Bokstavslandet Retorikmatchen/UR

Vad är du mest ångerfull över?
– Att vi inte riktigt fick ”en tiondel till kunskap”, det vill säga att 10% av avgiftsmedlen för public service går till UR. Jag hade också gärna velat få till stånd språkutbildning i kinesiska, eller kinesiska tecken, för de allra yngsta.

Hur tycker du att UR ska jobba framöver för att bli än mer relevanta för skola, utbildning och lärare?
– Utbildningsdelen är vårt huvuduppdrag och där kan vi ständigt förbättra oss. Gör vi inte detta behövs inte UR. Vi gör det genom att organisera oss målgruppsorienterat och utforma våra satsningar utifrån tydliga målgruppsanalyser och målgruppsstrategier. Jag tror på mer företagsövergripande projekt, som arbetar med samma ämne för alla målgrupper på alla plattformar. Ett projektbaserat arbetssätt, men med bevarande av självständighet och kreativitet i en redaktionell kultur. UR:s ekonomi ska också vara starkt decentraliserad.

Avslutningsvis, vilka är dina tre bästa utbildningsprogram?
– Från UR  väljer jag RetorikmatchenUR Samtiden och Bildningsbyrån. Från andra Borta med vinden om det amerikanska inbördeskriget, Konflikt från Sveriges Radio och Historieätarna från SVT

Vår avgående VD är på väg mot det oändliga långt sommarlovet och vi önskar honom lycka till. Det har varit fantastiskt roligt att arbeta på UR med en så engagerad VD som verkligen satt kunskap och lärande i fokus . Vi skickar med ett stort tack och många lyckönskningar!

Bokstavslandet på skolavslutningen

Det börjar närma sig skolavslutning och för två veckor sedan började det komma in jättefina förfrågningar till vår kundtjänst. Här är en av dem, från Karin Nilsson, lärare på Kyrkhedens skola:

Hej, vi skulle vilja sjunga Alfabetssången på examen och vill då kunna få ackorden eller noterna till pianot från er.

Det bästa betyget till bästa Livet i Bokstavslandet. Här har ni ackorden! Handskrivna av våra kära musiker!

Bokstavslandet ackordanalys

Vill du höra hur det ska låta går både text- och karaokeversionen att få tag på via Spotify eller iTunes. Var dock noga med att läsa om hur man får använda dessa tjänster i skolsammanhang. Skolverket har en bra text om det här här.

I år och fyrtio år framöver kan barnen sjunga Alfabetssången (eller Bokstavslandet som den egentligen heter) på skolavslutningar. Förstår ni va fint…

Filma gärna när ni tränar på er sång. Dela under #BokstavslandetKaraoke på sociala medier!

2b. #SETT2015 – ”Det är någonting med töntigheten som är väldigt avväpnande”

Den andra av tre poddar från SETT-mässan 2015. Vi pratar med:

  • Jimmy Lindau, lärare f-3, som tycker att även föräldrarna ska se Livet i Bokstavslandet.
  • Amanda Hjort, lärare i svenska och engelska år 7-9, gillar det töntiga i Holly’s Heroes och förklarar hur hon med UR kan ”lura” sina elever att inhämta kunskap.
  • Karin Wendt, resurslärare i f-3, tipsar om UR-program som startar diskussioner om etiska dilemman med yngre elever.

Länkar till programmen som Jimmy, Amanda och Karin pratar om: Livet i Bokstavslandet (hjälper elverna att knäcka läskoden), Bästa bokstaven (fantasifullt om bokstäver för att närma sig skriftspråkets magiska värld), Lässugen (kändisar läser för barn), Vara vänner (om empati, kompisskap och mod), Ugglan och kompisproblemet (etiska dilemman om hur man är en bra kompis), Orka plugga (studieteknik för år 7-9) samt Holly’s Heroes (dramaserie på lätt engelska).

1. Livet i Bokstavslandet eller nycirkus?

Vår första pod är äntligen här. Hör historien bakom Livet i Bokstavslandet.

  • Vi undersöker obekräftade VD-rykten om programmets uppkomst.
  • Vi samtalar med Caroline Ginner, projektledare, om pedagogiken i programmet.
  • Läraren Anette Westerlund berättar hur hon använder Livet i bokstavslandet.

Eftersom det är vår första podcast någonsin blir vi jätteglada för all återkoppling, positiv som negativ och konstruktiv. Vi blir också glada för idéer och önskemål om kommande innehåll. Använd kommentarsfunktionen eller skicka e-post till oss.

Bloggar vi pratar om i programmet:

Bloggsvepet, vecka 13 (del 2)

Rocka sockorna är inte bara en kampanj på sociala medier. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan och IK4-6 passar även på att lära sig om Downs Syndrom via programmet Du och jag. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan har även arbetat med ng-ljudet och Livet i Bokstavslandet 2. Du kan läsa om det arbetet här.

Kompassen-Nord har man också rockat sockorna och pratat om olikhet. Som hjälp till den diskussionen har man haft Vara vänner – Får Gabriel vara prinsessa?

Du och jag/UR Vara vänner/UR

I F2 på Vretaskolan tittar barnen också på Vara vänner, men i det här fallet avsnittet Ida är utfryst. Därefter har de pratat om hur det känns att inte få vara med och vad man kan göra för att ingen ska känna sig utanför. Diskussionen har lett till följande klokskaper:

  •  Vi frågar snällt om vi får vara med!
  • Alla får vara med!
  • Om vi ändå inte får vara med, hämtar vi en vuxen som hjälper till!

Hos Sara Persson, i hjärtat på Skogshagaskolan, har Samuel lyssnat på Grodan av Max Velthuijs och arbetat fram teckningen Grodan och främlingen. Sara Persson arbetar också mycket med dikter i sina klasser nu. Då använder hon bland annat Mellan raderna. Dessutom bloggar hon om att ett avsnitt av Livet i Bokstavslandet, säsong 2 (som i sin helhet är 14 minuter långt), tar hela 40 minuter i lektionssammanhang. Fantastisk läsning!

På Furutorpskolan i Vinslöv ska elevern se Tala ut i läxa för att sedan kunna svara på följande fråga: vad är en retorisk finess och vilka exempel på sådana känner du till? Läraren heter Terese Engqvists och hennes blogg heter Terese klassrum.

Mellan raderna/UR Tala ut!/UR

familjedaghemmet Hilleviken pågår nu ett tema om naturen, kretslopp och hållbarhet. Därför tittar man på (enligt mig fantastiska) Barr och Pinne räddar världen.

Vikingaskolans åttor har jobbat med etik under en period. Nu är det dags för eleverna att visa vad de har lärt sig och uppgiften utgår ifrån Om det var du – GamerOm det var du används också på Korsbackaskolan där de kopplar de ihop läsandet av Christina Wahldéns Villig med Om det var du – Om tjejer inte får ligga. Därefter diskuterar de bland annat vad en våldtäkt är och var gränsen går.

Barr och Pinne räddar världen/UR Mediatiden/UR

”Är det bra med fullständigt fri information? Fördelar och nackdelar?” De frågorna ska eleverna i den här klass 9d besvara efter att ha sett ett avsnitt av Mediatiden. Ett längre arbete om källkritik pågår.

Fröken Evas skola har kollegiet kommit igång med ett lära sig om ett språkutvecklande arbetssätt. Till sin hjälp har de Språket bär kunskapen.

Flerspråkighet i fokus 2015: Svenskan och ämneskunskaperna måste utvecklas samtidigt!

JOlika ord/URag tillbringade 11-12 mars på Flerspråkighet i fokus, en konferens som UR nästan alltid deltar på i form av ett utställningsbord. Nytt från UR för i år är Olika ord, en serie för år f-3 som handlar om hur man lär sig språk samt att olika språk kan ha olika bokstäver och ljud. För kunskapen i programmet står flerspråkiga barn.

Flerspråkighet i fokus erbjuder också många spännande föreläsningar och seminarier (för många nästan 🙂 och det är alltid svårt att välja). Här sammanfattar jag mina två dagar.

Livet i Bokstavslandet/URSara Persson – Språkutvecklande strategier från hjärtat. Konferensens höjdpunkt för mig, att få lyssna till (och träffa) personen som bloggar så inspirerande om sin yrkesvardag samt användandet av UR:s sagor. Jag sitter som klistrad när Sara ger exempel på hur hon jobbar när det inte finns någon modersmålslärare att tillgå. Och visst värmer det i hjärtat när UR är så starkt representerade. Nedan följer en punktad sammanfattning:

  • Livet i bokstavslandet. Sara berättar att UR:s program ”har samma syn på språk och lärande som jag. Inte för svårt och väldigt roligt.”
  • Läser samma bok på olika språk. Tillsammans pratar de igenom ord och handling. Bläddrar inte förrän alla försåttt. Bilderböcker funkar högre upp i åldrar också. När boken är färdig ska eleverna kunna återberätta på både svenska och modersmål.
  • Gör och arbeta med ordlistor. Ta hjälp av hemmet.
  • Synliggör språken, till exempel med språkaffischer i klassrummet.
  • Tillåt modersmålet i skrivuppgifter, när svenskan inte räcker till. Det förhindrar frustration, tar lärandet framåt och stärker individen.
  • Sagor i världen och Småsagor från UR. Lyssnar på båda språken och låter eleverna svara på förberedda frågor. De ritar teckningar och pratar om bilderna utifrån sagorna.

Jag tar också fasta på två av många visdomar från Sara:

  • Det tar 3-8 år att tillägna sig ett ämnesadekvat språk. Vi har inte tid att vänta på språket. Svenskan och ämneskunskaperna måste utvecklas samtidigt. Men nyanlända elever måste ha samma lärandemål.
  • Teknik är bara hjälpmedel. Läraren och lärandekontexten är det som spelar roll för lärandet (och jag tänker på vad det innebär för UR)!

Saras egen språkförmåga? Så här säger hon själv: ”Jag kan egentligen bara svenska och engelska!”

Språket bär kunskapen/URMaud Nilzén och Anna Ekerstedt – Så blir alla språklärare. En informationsspäckad dragning, som jag inte tänker försöka mig på att sammanfatta. Jag väljer istället att komplettera den med Språket bär kunskapen där vi får vi se hur Karin Rehman, lärare i svenska som andraspråk, handleder NO-läraren Teresia Brzokoupil i ett språkutvecklande arbetssätt. Jag tänker dessutom tillbaka på vad Erica Jonvallen sa under Bokmässan, något min kollega Jenny bloggade om här, nämligen:

– Alla ämnen har ett eget språk! Därmed inte sagt att alla lärare är språklärare!

Johannes Lunneblad – Barnets bästa – för flyktingbarn i förskolan. Handlade till stora delar om hur man får till ett bra mottagande av nyanlända i förskolan (där ansvaret ofta hamnar). Två frågor, som Johannes ställde, har stannat med mig och tåls att upprepa:

  1. Vems berättelser om att lära och växa upp i Sverige är det som berättas på förskolan?
  2. Vilka berättelser om sig själva och samhället vill vi att barnen ska få i förskolan?

Hülya Basaran – Digitala verktyg i lärande möten. En dusch i tekniska hjälpmedel, väl förankrat i en lärande kontext. Jag kan inte göra presentationen rättvisa, utan hänvisar till källan (tillgänglig 2015-03-23). Vill dock nämna att även Hülya använder UR i ett språkutvecklande syfte. Här kan du till exempel läsa om hur hon använder programmet  Vilda djur.


Här har Gothia fortbildning samlat all dokumentation från Flerspråkighet i fokus 2015 (tillgängligt 2015-03-23)

Här hittar du Flerspråkighet i fokus 2014, filmad av UR Samtiden.

Äntligen här – Livet i Bokstavslandet två!

Igår visades premiäravsnittet för den andra säsongen av Livet i Bokstavslandet. Förra säsongen riktade sig främst till elever i förskoleklass och årskurs ett. Nu är den tänkta målgruppen elever som redan har kommit en bit på vägen vad gäller att knäcka läskoden.

Livet i bokstavslandet - avsnitt 2

Inför premiären hade UR_pedagogerna en frågestund med projektledaren Caroline Ginner.

Hur föddes idén till säsong ett av Livet i Bokstavslandet?

Caroline Ginner 2013– UR:s utbud är ju behovsstyrt och vi såg att det fanns ett enormt behov av att göra en större satsning på läsning – för flera målgrupper och i flera medier. Förarbetet drogs igång redan 2010 och det största projektet i vår lässatsning skulle bli ”ett nytt Fem myror är fler än fyra elefanter”, alltså ett program för barn som är på väg att knäcka läskoden. Det var det som sedan kom att bli Livet i Bokstavslandet.

Innan vi tar fram programidéer kartlägger våra projektutvecklare aktuell forskning och olika pedagogiska metoder för att vi ska kunna göra ett så bra program som möjligt. Vi pratade med pedagoger, forskare och experter inom området läsning och tog därefter fram ett antal pedagogiska nyckelbegrepp som programmen skulle bygga på. Några av dem var att känna igen och själv skapa rim, att vara helt säker på hur bokstäverna ser ut och låter samt att höra första ljudet/bokstaven i ett ord.

Från idé till handling, hur tog programmet form?

– När det var dags att skapa själva programidén bjöd vi in ett antal produktionsbolag. Med inbjudan följde även vår förstudie och de pedagogiska nyckelbegrepp som vi beslutat att bygga innehållet kring. Och så var vi tydliga med att vi ville ha ett roligt och inspirerande program med mycket musik. När Patrik Sundström och Pelle Helmstein från produktionsbolaget Patrik STHLM presenterade sitt förslag – Livet i Bokstavslandet – kändes det bara helt rätt. Hela deras idé hängde så exakt ihop med våra pedagogiska mål och vår förstudie. De hade verkligen förstått UR:s uppdrag och satt sig in i de olika momenten. Samtidigt var det kul och kändes nytt!

Vad har ni fått för respons på programmet?

– Responsen har varit fantastisk! Kundtjänst har fått brev av föräldrar som berättar att programmet har lärt deras barn att läsa. Pedagoger hör av sig till UR_pedagogerna i sociala medier och berättar hur programmet har bidragit till läsglädje ute i klasserna. Vi hör barn som Livet i bokstavslandet 2015 - Ep 1sjunger alfabetslåten på bussen. Det finns en väldig värme i programmet och den värmen har vi liksom fått tillbaka från de som har använt det.

Berätta om någon utmaning i arbetet med Livet i Bokstavslandet!

– Vi ville skapa ett tydligt pedagogiskt program med humor och värme. Vi har gått igenom alla manus så många gånger, för att försäkra oss om att vi hamnar rätt när det gäller tonträff, pedagogik, humor, genus mm. Dessutom har alla manus granskats av externa pedagogiska experter för att säkerställa att vi hamnar på rätt kunskapsnivå. Den respons vi har fått är att barnen både tycker programmet är kul och får hjälp att knäcka läskoden – så förhoppningsvis har vi kanske landat ganska rätt ändå.

Vad är skillnaden nu, i säsong två?

– Mycket är sig likt, men en hel del har också förändrats. Den här gången utgår vi inte från de enskilda bokstävernas ljud, utan tar oss igenom ljudstridiga stavningar som många barn upplever som knepiga. Exempel på avsnittsteman är skönhet, tjuvar och sjuk. Många karaktärer är desamma, så barnen kommer känna igen sig väl.  I programmen förekommer nu också gemener.

En ny miljö är Meningsbygget, där det byggs meningar av olika slag. En annan är Bokstavsarenan, där vi i träffar ett udda gäng som presenterar högfrekventa ord som ”och” och ”tack”. I varje sketch finns det, precis som i första säsongen, en lägstanivå och en högstanivå. Även om det finns en spretig kunskapsnivå i en klass så ska alla kunna ta till sig något.

 Det kommer ännu fler avsnitt till hösten, en säsong tre. Vad kan du berätta om den?

– Den liknar säsong två i sitt upplägg. Skillnaden är att vi tar upp något svårare stavningar och att Meningsbygget använder sig av något fler skiljetecken. En naturlig kunskapsprogression, helt enkelt.

Till Livet i Bokstavslandet, säsong ett, finns en lärarhandledning som du hittar här. Till andra säsongen är lärarhandledningen på gång.

Samtliga avsnitt i säsong två finns nu på ur.se.

Premiärvisning för Livet i Bokstavslandet 2

När jag skrev detta befann jag mig på tåget mellan Sundsvall och Stockholm, efter besök på konferensen MittLärande. På #Mittlar15, som arrangerades för andra gången i ordningen, samlas föreläsare från hela landet  tillsammans med lokala lärare och inspirationspedagoger.

Klockan nio på morgonen, när deltagarna var pigga och glada, var det dags för min punkt UR som resurs i undervisningen. Jag pratade om lässatsningen och presenterade tankarna bakom både Lässugen, Bästa bokstaven och Livet i Bokstavslandet . Längst fram i föreläsningssalen satt ett supertaggat gäng som alla hade använt sig av Livet i Bokstavslandet. De sjöng med i sången om alfabetet och hjälpte gladeligen kommissarierna i rim på rymmen. Sannerligen ett kvitto på att inte bara eleverna – utan också lärarna – är förtjusta! Att de sedan fick en alldeles egen premiärvisning av Livet i Bokstavslandet 2, ja det är ett annat blogginlägg. Bokstavslandet befolkats numera av både ljudstridiga ord och gemener. Nedan kan även du få ett smakprov!

Den 12e mars kl 18.15 sänds första avsnittet av säsong 2 i Barnkanalen. Samtidigt läggs  avsnitten ut på ur.se/abc