Etikettarkiv: Matematik

Jimmie Nordberg pausar Spegelvänd på rätt ställen

Vi har träffat Jimmie Nordberg, lärare i matematik, NO och svenska i år 4-6 på Lucksta skola, flera gånger den senaste tiden. Sist vi sågs frågade vi vad han tyckte om nya serien Spegelvänd. Strax därpå kom det svar i vår e-post. Med Jimmies tillåtelse publicerar vi mailet. Hoppas det ger dig som läser tips och idéer på hur du kan använda Spegelvänd i din undervisning.


Hej,

Jag har under de sista veckorna testat den nya matematiska/NO serien Spegelvänd. Tyvärr hann vi inte igenom hela, eftersom det är så mycket annat spännande som händer under slutet av terminen. De två sista avsnitten hann vi inte igenom i klassrummet.

Spegelvänd/UR

Spegelvänd/UR

Storyn fångar eleverna direkt och flera elever gjorde precis som de gjort med Geografens testamente. De går hem och tittar på det och det är ju roligt, men inte alltid bra när man vill arbeta med det i klassrummet.

Det positiva är att den är så intressant att eleverna vill se hur det går. De tänker inte på vad man kan räkna på, diskutera och så vidare, men de har trots allt tagit reda på hur det går och vad som händer. Det gäller att som lärare utmana dem med rätt frågor. Det gäller att få dem med på det man vanligtvis tjatar om, att det är inte alltid är svaret som är viktigast, utan vägen dit. Hur kan man lösa uppgiften? Kan man göra det på något annat sätt?

Jag har arbetat med Spegelvänd genom att pausa avsnittet varje gång det kommer ett bra tillfälle att diskutera eller lösa ett problem. Då får de sitta två och två och försöka lösa problemet, eller diskutera hur de kan göra. Till exempel hur man kan räkna ut graderna för att flytta spegeln rätt och där finns det olika matematiska lösningar. Några gör som de gör i programmet några har andra lösningar, vilket gör att man kan diskutera vidare.

Eleverna får också ta reda på hur man skriver sitt eget namn med binära tal och så diskuterar vi om man kan se något mönster i talen på baksidan av spegeln.

Vi fick även in andra diskussioner, till exempel att killen i filmen varje gång vill ha en kram av Li, men att hon inte såg honom. Det ger också intressanta diskussioner och fortsätter att ge hela serien en intressant tvist och ett intresse för hela berättelsen. Det ger serien ett intresse!

Jag hoppas detta kan fungera som stöd till hur man kan arbeta med Spegelvänd. Hör av er om ni undrar något mer.

MVH
Jimmie Nordberg
@jimmienordberg

24. Helen Rundgren – producenten som alltid är på barnens sida

Fatima och Helen Rundgren

Fatima och Helen Rundgren

På Skolforum för en tid sedan hände något ganska så sällsynt, men kul. En producent,  ja ni vet en sådan som oftast befinner sig en bit bakom kameran eller mikrofonen, fick skriva autografer till en stor och munter skara förskolepedagoger. Producenten var Helen Rundgren, som idag har jobbat mer än 20 år som producent på UR. I den här podden pratar vi med Helen om henne och hennes produktioner. Vem är hon, vilka är hennes personliga favoritprogram och vad är det roligaste med att göra utbildningsprogram för barn?

I podden nämns följande program, alla producerade av Helen Rundgren. Klicka på bilden för att komma till programmet på UR Skola:

Amanda längtar/UR

Amanda längtar/UR

Berg på riktigt/UR

Berg på riktigt/UR

Berömda dinosaurier/UR

Berömda dinosaurier/UR

Ellabella får ett brev/UR

Ellabella får ett brev/UR

Himlagrisar och stjärnkastruller/UR

Himlagrisar och stjärnkastruller/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Katten, musen, tiotusen/UR

Lampornas mat/UR

Lampornas mat/UR

Luke och Skvadern/UR

Luke och Skvadern/UR

Skrutt samlar höst/UR

Skrutt samlar höst/UR

Tax och Tass/UR

Tax och Tass/UR

Vims i rymden/UR

Vims i rymden/UR

Gästbloggsinlägg: Intressantare matematik i klassrummet

Den här gången är det Jimmie Nordberg, verksam i och kring Sundsvalls kommun, som gästbloggar hos oss. Jimmie är klasslärare i åk 4-6 på Lucksta skola och IT-ansvarig i området Matfors/Stöde. Jimmie älskar att prata, diskutera och blogga om matematik och naturligtvis blev vi glada när han ville skriva för oss på @UR_pedagogerna. 


En mattelektion kan vara tyst, svår och tråkig. Den kan vara stel och full av kluriga saker, som man inte alls förstår. Man sitter som ett frågetecken och hoppas att man slipper svara, eller så tittar man ut och drömmer sig bort till en värld utan matematik. Känner du igen dina elever, eller kanske till och med dig själv?

För egen del hoppas och tror jag att arbetet med matematiken inte längre ska vara tråkigt, utan spännande. Det är inte alltid lätt men man kan försöka. För mig handlar det mycket om att använda EPA (enskilt, par, alla) där alla får chansen. Framförallt blir det ett lärande tillsammans med andra, något som inte varit matematikens kännetecken från min egen skolgång. Det tror och hoppas jag är ett lyft för ämnet. Jag hoppas det skapar förståelse för matematiken och att man får chansen att uttrycka sig med matematiska termer oftare. Ett steg vidare inom matten kan vara att börja att använda sig av UR:s program. För egen del då jag arbetar i årskurs 4-6 finns det inget nytt program som är direkt kopplat till dessa åldrar. Det finns det däremot för   F-3 i serien  Livet i mattelandet. Men det betyder inte att man inte kan använda sig av UR:s program. Jag och mina elever har nyligen använt oss av programmet Kalkyl med Sabine Louvet.

Kalkyl/UR

Jag har inte valt att se alla delar i serien men det är ett underbart sätt att bryta av matematiklektionerna på. Att se på ett program där man får chansen att använda sig av matematiken på ett bra sätt och visa eleverna detta. Det är alltid lättare om man kan koppla ihop det man arbetar med i bilder och ljud och då är det ju perfekt att titta på programmet om sannolikhet när man ska arbeta med det. Ibland som introduktion, ibland mitt i arbetet och ibland i slutet.

Senast jag använde programmet var med bråk och årskurs fem. Det var kanske svåra beräkningar för årskurs fem, men vi pausade och diskuterade och samtalade kring det de pratade om och funderade på vilka sätt man kunde gör det på. Sedan gick vi vidare och tittade om vi tänkte likadant eller om det blev något annat. Varför valde man det sättet osv, är saker man kan diskutera och använda programmet till. För eleverna blir det en sporre att se på en film som är för årskurs 7-9 och där de redan nu kan förstå det som diskuteras. Man lyfter eleverna i matematiken på ett mycket positivt sätt. Det lyfter även elevernas tankar och när de sedan ska arbeta med bråk själva nästa lektion finns det där raketprojektet i huvudet och man kanske tänker att det kan vara roligt och intressant att kunna bråk.

För att fortsätta att arbeta med detta kan man låta eleverna skapa sina egna filmer. Det kan vara att skapa instruktionsfilmer för yngre elever eller skapa egna problem och dela med klassen eller andra elever i andra klasser som min klass gör tillsammans med två andra skolor på bloggen Matte United. Någonting som startades upp av Katarina Eriksson i Luleå. Genom Twitter hittade vi ett samarbete där eleverna skapar matematiska problem till varandra och löser varandras problem på ett roligt och givande sätt. Det blir ett meningsfullt lärande för eleverna.

I väntan på ett program som jag tror UR kommer kunna skapa för årskurserna 4-6 så får man använda sig av det som redan finns och anpassa det så att det fungerar för alla. Det gäller att vara flexibel och hitta de små sakerna som man tror når eleverna på ett bra sätt och jag har alltid gillat filmen som stöd i arbetet. Det jag gillar med de nyare UR-programmen är att de är fyllda med glädje, humor och inspiration för både barn och vuxna. 


Tack, Jimmie! Vi blir alldeles lyckliga när vi möter matematiklärare, som förstår vikten av att variera undervisningen och göra den lustfylld. Ni är många där ute och känner du, liksom Jimmie, att du skulle vilja blogga – om matte eller något annat ämne – hör av dig: mediepedagoger@ur.se.

22. Lärare och pedagoger gör UR-program användbara och relevanta

UR har i uppdrag att producera tv- och radioprogram för utbildning, från förskola till högskola, och den här podden handlar om hur UR kvalitetssäkrar sina program så att de blir användbara och relevanta för lärare och pedagoger. Vi pratar med Åsa Hemborg och Andrea Walter de Perlét, projektutvecklare på UR, som ständigt för en dialog med förskolor och skolor samt lärare, pedagoger, forskare och ämnesdidaktiker m.fl. Dessutom pratar vi med Lena Thelander, lärarutbildare på Stockholm universitet, som varit med och kvalitetssäkrat matematikprogrammet Livets hårda skola. Avslutningsvis ställer vi också några frågor till läraren Karin Nygårds, vars kunskaper om programmering har lett till att hon är både referensperson och programledare i ett kommande UR-program om just programmering.

8§ i UR:s sändningstillstånd

8§ i UR:s sändningstillstånd 2014-19

När man har lyssnat färdigt på den här podden blir det tydligt att verksamma lärare och pedagoger har en nyckelroll i UR:s pedagogiska kvalitetssäkring, och enligt paragraf 8 i UR:s sändningstillstånd ska användarna av UR:s program även ges möjlighet att framföra synpunkter och önskemål beträffande programverksamheten. Det kan man göra genom att kontakta UR:s projektutvecklare.

18. Livet i Mattelandet = från konkret till abstrakt

Äntligen poddar vi igen! Årets första podd handlar om matematik och vi får bland annat höra röster från Matematikbiennalen. Andrea Walter de Perlet, projektutvecklare på UR, berättar om bakgrunden till Livet i Mattelandet och varför tv-serien blev som den blev. Dessutom pratar vi med Ulrika Broman, lärare i Ängelholm, som har varit med och granskat manuset till Livet i Mattelandet. Avslutningsvis tipsar vi andra matematikprogram från UR, nämligen Meka med 1, 2, 3 (förskola), Matildas mattegåta (år f-3), Kalkyl (år 7-9) och Livets hårda skola (föräldrar till elever i år 4-6).

Vi passar också på att tipsa om Ulrika Bromans blogg Mattefröken.

Livet i Mattelandet/UR

Livet i Mattelandet/UR

livetshårdaskola

Livets hårda skola/UR

Meka med 1, 2, 3/UR

Meka med 1, 2, 3/UR

Matildas mattegåta/UR

Matildas mattegåta/UR

Kalkyl/UR

Kalkyl/UR

8. NO blir busigt kul med Superhemligt!

I nya tv-serien Superhemligt, för år f-3, busar busgänget Alinde, Signe och Nikki superhemliga naturvetenskapliga bus. Vi har pratat med Madelen Sjöberg, som har skrivit manus och producerat serien. Vad lär man sig och hur ser kopplingen till läroplanen ut?

Dessutom tipsar vi om andra experimentprogram från UR. Det finns VÄLDIGT många!

Superhemligt/UR

Superhemligt/UR

Förhandsvisning och mycket kropp på Teachers Night 7/9

Hoppas vi ses på Teachers Night i Göteborg den 7 september!

Mer info och anmälan (kostar gratis) här >>

OBS! Sista anmälan 31 augusti!

ttinbjud

Björn kommer att FÖRHANDSVISA kommande program om nobelpristagare och deras arbete. Annars blir det mest kropp och lite experiment. Jenny kommer att visa/prata om Kroppsgranskarna. Carl om Uppdrag kroppen och Pirr. Fatima om Superhemligt.

På plats finns också GR Utbildning, Jacob Möllstam och Andrea Kodzoman.

2a. #SETT2015 – Grej of the Day

Det här är den första av tre poddar med lärarsamtal från SETT-mässan 2015. I den här delen pratar vi med:

  • Mr. Grej of the Day, Micke Hermansson, som påstår att #SETT2015 är den första utbildningsmässan han besöker under sina 30 år som lärare.
  • Sara Markusson, även hon en ambassadör för Grej of the Day, och som dessutom är en flitig UR-användare.
bjornprofiltroja

Björn får SETT-stämning i sin rosa profiltröja

Länk till podden/bloggen The Grej of the Day.
Länk till Facebook-gruppen Grej of the Day.

Sara Markussons UR-tips för år 4-6: Geografens testamente (svensk &nordisk geografi), Grammatikbolaget (ingen panik, det är bara grammatik: ordklasser och satsdelar), Plugga bättre (studieteknik)

Och avslutningsvis, vårt Tips of the Day till Sara Markusson och alla andra som törstar efter matematikprogram, nämligen Kalkyl om omkrets, sannolikhet, volym, skala, ekvation, Pythagoras sats, bråk och problemlösning.

Hjälp oss göra inspirationssidorna på UR.se ännu bättre!

Ni pedagoger är våra experter.  Vi kan inte nog tala om för er hur värdefulla era synpunkter är. Nu utvärderar vi våra inspirationssidor och vår förhoppning är att ni tar några minuter av er dyrbara tid och funderar lite.

Kanske har du redan arbetat med inspirationssidorna? Annars, gå gärna in och titta på dessa på ur.se/inspiration. Därefter går du till utvärderingen nedan. Vi vill veta vad du tycker fungerar bra. Är det något som saknas? Finns det något vi kan göra annorlunda?

Kalkyl/UR

Upplev matematiken – Använd UR:s program för att visualisera matematik i högstadiet och gymnasiet Utvärderingen hittar du här.

Liv med autism/UR

Se möjligheterna hos elever med autism – Program som visar hur man kan stötta elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Utvärderingen hittar du här.

Bästa bokstaven/UR

Locka fram läsaren med lust och lek – Så kan program stödja barns läs- och skrivutveckling. Utvärderingen hittar du här.

Stort tack för hjälpen – ni är bäst!

Förstå kunskapskraven med #orkaplugga

Vecka 10 lanserade UR sajten Orka plugga, som bland annat innehåller korta klipp om lärstrategier och pluggtips från programmet Pluggkoden. Sajten rymmer dessutom animerade filmer, som förklarar några av kunskapskraven i grundskolans år 7-9 (och det är A-nivån som gestaltas).

Orka_Plugga_Svart_RGB Pluggkoden/UR

För att kvalitetsgranska filmerna om kunskapskraven involverades tiotalet experter från Skolverket samt universitet och högskolor. Dessutom har filmerna testats på 275 elever från fem olika skolor, och 19 lärare har deltagit i skapandeprocessen.

För att få feedback på slutresultatet ställdes tre frågor till alla lärare som deltagit. Här är en sammanfattning av de svar vi har fått in.

Vad tycker du om slutresultatet?

Helena Kvarnsell (fysik):
– Jag tycker att filmerna är jättebra och jag tänker visa dem i mina klasser redan nästa vecka.

Linda Larsson (matematik):
– Jag tycker att slutresultatet blev precis så bra som planerna var.

Jenny Frohagen (slöjd):
– Jättefint, tydligt, bra tempo och bra exempel. Hantverkstekniken som valts är dock rätt komplicerad och kan leda till att elever känner sig misslyckade, fast det i själva verket handlar om att det gett sig i kast med något som kräver extrem hantverksskicklighet.

Hanna Skarelius (slöjd):
– Filmerna är tydliga och lätta att förstå. Budskapet kommer fram bra. Synd att endast ett krav belyses här. Skulle gärna se alla kunskapskrav på detta sätt.

Togs dina synpunkter tillvara?

Helena:
– Ja, mina synpunkter togs väl tillvara.

Linda:
– Absolut, det var hela tiden en dialog mellan mig och UR. Otroligt utvecklande att nysta i formuleringar i LGR11.

Jenny:
– Absolut, jag känner igen min återvinningsuppgift och den har utvecklas till det bättre. Möjligen presnteras arbetsprocessen lite väl linjärt. Den är ofta mer cyklisk.

Hanna:
– Ja det tycker jag. Det var intressant att diskutera med UR, eftersom självklara saker för mig troligtvis inte är självklara för er eller alla andra. Jag blev tvungen att tänka om och formulera mig på ett annat sätt.

Hur kan filmerna användas och komma till nytta?

Helena:
– Jag tror att de kan vara en bra utgångspunkt för diskussion om kunskapskraven i klassrummet.

Linda:
– Nyttan med filmerna är att de tydliggör kunskapskraven för eleverna. De visar hur man ska arbeta och tänka samt vad man ska sikta mot för att få högre betyg.

Jenny:
– Slöjdfilmen funkar att använda med elever på högstadiet och som utgångspunkt när lärare har betygskonferenser, i arbete med läroplanen och planering, bedömning, uppföljning av den egna undervisningen. Både individuellt och i ett lärarkollegium.

Hanna:
– Slöjdfilmen är bra som ett diskussionsunderlag i klassen. Kunskapskraven är skrivna på ett ganska krångligt sätt och därför är den till stor hjälp för eleverna. Jag kan också tänka mig att använda detta som ett diskussionsunderlag i  ämneslärargruppen för att komma fram till likvärdig bedömning.


Mer information om Orka plugga >>