Etikettarkiv: Mediatiden

Marschera för forskning, demokrati och källkritik (i klassrummet)

Vi har blivit inbjudna till March for Science Sverige den 22 april, en manifestation för forskningsbaserad kunskap, och vikten av detta, i ett samhälle där faktaresistens och rent hittepå blir allt vanligare.

ladda ned

Och det vill ju hemskt gärna vara med på, men tyvärr är vi uppbokade på annat 🙁

Det är dock självklart för oss att stå upp för ”vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället” (marchforscience.se) och därför tipsar vi om relevanta program från UR Skola. Kanske vill ni som arbetar i skolan anordna egna manifestationer eller i er undervisning betona vikten av forskning, demokrati och/eller källkritik med den här manifestationen och UR:s program som utgångspunkt.

*Observera att det finns många fler program på urskola.se än de vi tipsar om här

Forskning/vetenskap

Vägen till Nobelpriset/UR

Vägen till Nobelpriset, grundskola 7-9: Porträtt av åtta Nobelpristagare och deras upptäckter. Hur lever deras upptäckter vidare och vad betyder de för oss idag?

Forskare för framtiden/UR

Forskare för framtiden, gymnasiet: Möt forskare från den absoluta eliten av svensk vetenskap och lär dig om deras forskning för framtiden.

Demokrati

Stora ord

Stora ord, grundskola f-3: Vi tittar närmare på och utforskar de stora orden som har med demokrati att göra. Vad är demokrati, demonstration, solidaritet, jämställdhet och yttrandefrihet?

Brev till makten

Brev till makten, grundskola 4-6: Hur gör man för att påverka samhället? Vi hör barn som har skrivit brev till statsministern och som berättar om sina idéer och förslag till förbättringar. Varför behöver vi demokrati – och vad är det egentligen?

Dröm om demokrati/UR

Dröm om demokrati, grundskola 4-6: Vi får en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution, våra grundlagar och mycket mer.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring, grundskola 4-6: I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad?

Vem bestämmer vad? - på lätt svenska, grundskola 7-9

Vem bestämmer vad? – på lätt svenska, grundskola 7-9: I fyra animerade filmer går vi igenom hur det fungerar när riksdagen, kommunen, landstinget och EU tar beslut. Vilka är det som bestämmer?

Media, information och källkritik

Tisdagskollen med Farzad, grundskola f-3

Tisdagskollen med Farzad, grundskola f-3: I Tisdagskollen är Farzad på jakt efter ny och spännande kunskap tillsammans med er lyssnare. Därför pratar han varje vecka med ett barn som har superkoll på något.

Hur vet du det?, grundskola f-3

Hur vet du det?, grundskola f-3: Hur vet man vilka källor som är pålitliga? Jenny Josefsson letar fakta till sin vlogg och till sin hjälp har hon några barn som kallar sig Källkritikerna. De dyker upp när nöden är som störst med de fem källkritiska superfrågorna.

Är det sant?, grundskola 4-6

Är det sant?, grundskola 4-6: yftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.

Källkritik, grundskola 7-9

Källkritik, grundskola 7-9: Lajkande och delande är en stor del av vår vardag. Men hur ofta granskar du egentligen en bild eller artikel innan du delar? Vi följer med Viralgranskarna Åsa Larsson och Emelie Wallroth i deras jakt på falska identiteter, nättroll och fejkade bilder.

Mediatiden, grundskola 7-9

Mediatiden, grundskola 7-9: Vad innebär åsiktsfrihet? Ska man behöva riskera livet för att berätta en historia? Och vem är du egentligen på nätet? I fem program för och om unga och deras förhållande till media tar vi upp frågor om bland annat pressetik, censur, medborgarjournalistik och propaganda.

Medialized, gymnasiet

Medialized, gymnasiet: Varför tar medierna upp vissa ämnen men inte andra? I en skildring och problematisering av den globala mediebranschen tar vi oss till över 15 länder där vi möter journalister, mediekonsumenter och de som försöker påverka och styra medierna. Hur kan medierna vinkla reportage? Och hur ser arbetssituationen ut för journalister runt om i världen?

OCH SÅ KLART 🙂 har UR Skola en diger samling program och föreläsningar för vuxna om media, information och källkritik >>

6. Är det sant? Bli bättre på källkritik!

Vi har varit i Almedalen och, tillsammans med elever från Eskelhem skola på  Gotland, lyft vikten av källkritik samt medie- och informationskritik (läs mer här). Eleverna har arbetat med UR:s program Är det sant? i skolan och blivit källkritiska superdetektiver. I det här avsnittet:

  • Emil och Lova, 11 år, berättar vad det lärt sig av Är det sant?
  • Elevernas lärare Marie Andersson berättar om hur hon har använt Är det sant? i sin undervisning.
  • Mikaela Périer, manusförfattare och producent, berättar om tankarna bakom Är det sant?
  • Om begreppet MIK och fler tips på UR-program att använda i sin undervisning.

Elevernas egna filmer från #Ärdetsant #Almedalen, källkritiska intervjuer med politiker, myndighetspersoner, PR- och allmänhet hittar du här.

Fler UR-program att använda i sin undervisning:

  • Mediatiden (år 7-9), en kritisk granskning av media. Om pressetik, yttrandefrihet, censur, medborgarjournalistik, propaganda och källor.
  • Medialized (gymnasiet), en skildring och problematisering av den globala mediebranschen. Syftet med serien är visa under vilka förutsättningar som den medialiserade verkligheten skapas.
  • UR Samtiden – Källkritik i det nya medielandskapet (lärarfortbildning), Ulrika K Engström från Statens medieråd berättar om metoder för att stärka elevers medie- och informationskunnighet.

Mer om MIK i MIK-rummet på Statens medieråd >>

#ÄrDetSant #Almedalen? Vad gör vi där?

Det närmar sig! Vi ska till Visby och källkritiskt granska Almedalsveckan tillsammans med elever från Eskelhem skola på Gotland. Under vårterminen har de arbetat mycket med källkritik och MIK utifrån UR:s program Är det sant? (något som man kan läsa om här) och Almedalen blir den perfekta platsen för dem att praktisera delar av vad de har lärt sig. Eleverna kommer att filma intervjuer med politiker, myndighetspersoner, press och allmänhet för att se hur medie- och informationskunniga de är. Filmerna kommer sedan att samlas i spellistan nedan samt publiceras på våra social medier under #ÄrDetSant #Almedalen.

Syftet med aktiviteten är att låta unga komma till tals och belysa vikten av att vara medie- och informationskunnig för att kunna förstå, verka samt utöva sina rättigheter och skyldigheter i ett demokratiskt samhälle. Läs mer om samarbetet i UR:s avsiktsförklaring och Eskelhem skolas avsiktsförklaring (skriven av elevernas lärare Marie Andersson).

Vi hoppas att alla som läser detta stöttar eleverna i deras arbete, något som är möjligt att göra på flera olika sätt:

  1. Om du är på plats: under tisdagen delar vi ut t-shirts till de som vill hjälpa eleverna att synas i vimlet. Från 9:00 finns vi på Barnrättstorget. Möt oss där! Vi har ett begränsat antal så först till kvarn gäller.
  2. Dela och kommentera elevernas filmer/foton under #ÄrDetSant #Almedalen. Eller, ännu bättre, bidra med egna källkritiska foton, funderingar och uppdateringar under #ÄrDetSant #Almedalen.
  3. Ladda hem vår kampanjbild här och låta den pryda din egen Twitter eller Facebook under Almedalsveckan: bild för Twitters sidhuvud │ bild för Facebooks sidhuvud │kvadratisk bild

Klara att intervjuas av eleverna är: Annie Lööf, Centerpartiet │ Gustaf Fridolin, Miljöpartiet │ Jonas Sjöstedt, Vänsterpartiet │ Aida Hadzialic, Socialdemokraterna │ Acko Ankarberg Johansson, Kristdemokraterna │ Camilla Waltersson Grönwall, Moderaterna │ Christer Nylander, Folkpartiet │ Stefan Jakobsson, Sverigedemokraterna │ Martina Wagner, Statens medieråd │ Hanna Berheim, Westander │ Ulf Hammarlund, Gotlands tidningar │ Ulrica Fransson Ingelmark, Gotlands Allehanda │ Mats Pettersson, helagotland.se

Dessutom kommer P4 Gotland och SVT Öst att göra inslag om elevernas arbete!

Vi ses på Barnrättstorget tisdagen den 30/6 eller hela Almedalsveckan på sociala medier! Bli medie- och informationskunnig med UR!

Är det sant?/UR

Är det sant? (år 4-6)

Mediatiden/UR

Mediatiden (år 7-9)

Medialized/UR

Medialized (gymnasiet och äldre)


#ÄrDetSant #Almedalen är bara en av flera aktiviteter som UR är involverade i under Almedalsveckan. Parollen för allt vi gör är bli medie- och informationskunnig med UR.

David vill sätta geografi på kartan!

Första gången jag mötte läraren David Örbring var i samband med att hans klass deltog i Retorikmatchen. För David var UR en välbekant vän i klassrummet, och när han såg sin klass ta hem vinsten i Retorikmatchen 2012 hade han redan skrivit två handledningar för UR:s räkning. Men vi tar det från början.

David Örbring är utbildad och legitimerad lärare i geografi och svenska för grundskolan och gymnasieskolan. Idag är han doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Om vad som ledde honom till ett samarbete med Retorikmatchen/URUR säger han själv:

– Ett stort intresse för geografiundervisning ledde mig till samarbete med UR. När jag skrev handledningar för UR arbetade jag som lärare i grundskolan 6-9 på en skola i Karlskrona i Blekinge. Jag hade ansvar för alla samhällsorienterande ämnen och svenska i två årskurser, var mentor och arbetslagsledare.

Sin första kontakt med UR hade han i egenskap av sekreterare i Geografilärarnas Riksförening. David kontaktades av en projektutvecklare på UR som undrade om han ville vara med i en referensgrupp inför ett program och om han Geografens testamente - eller Den stora Sverigeresan/URkanske också ville skriva en handledning till Geografens testamente – Den stora Sverigeresan.

– Och det ville jag ju! Anledningen till att jag ville skriva för UR var dels för att utveckla min egen geografiundervisning, men också för att lyfta upp geografiämnet och göra ämnets potential synligt för alla. En del forskning visar att undervisningen i geografiämnet kan vara relativt traditionell och jag vill gärna bidra till att bryta upp det. Jag vill att handledningarna ska verka som inspiration till hur man ser på undervisning i ämnet och på det sättet ge idéer till lärare som de kan spinna vidare på.

Är det sant?/URDavid har hunnit skriva flera handledningar och gemensamt för alla är att uppgifterna och övningarna ofta handlar om att låta eleverna vara kritiska lyssnare, tittare och granskare. Så är till exempel många övningar i handledningarna till serierna Är det sant? (handledning här) och Mediatiden (handledning här) utformade. Mediatiden/URMen David lyfter också lärarens roll när jag frågar honom om vad han ser som viktiga perspektiv i en handledning.

– Det är flera saker som är viktiga. Att förankra lärarhandledningen i utbildningsvetenskaplig forskning samt de styrdokument som finns är viktigt, men också att skapa möjligheter för att lärarna att göra egna val och lite på lärarnas professionalism.

Det krävs en hel del engagemang och tid för att skriva en handledning så jag kan inte låta bli att fråga David vad det är som gör att han och många andra verksamma pedagoger väljer att hitta utrymme för att ta sig an att skriva handledning mitt i en stressig skolvardag. Vad har arbetet med handledningar gett honom?

– Det var lärorikt på det sättet att jag fick reflektera över min egen undervisning och arbeta kreativt med styrdokumenten. Sedan tycker jag att medier i undervisningen kan bidra till varierad och fördjupad undervisning och därför kändes arbetet angeläget. Genom medier har du tillgång till information på många olika sätt vilket kan göra undervisningen mer intressant. Du kan också arbeta med källkritik och ge elever färdigheter att använda och vara i ett medielandskap.

Levde han som han lärde då? Då, när han fortfarande undervisade.

– Jo då, jag brukade använda UR mycket. Det var ett bra sätt att variera undervisningen och ta Extreme places with Björnulf/URin nya perspektiv. Jag gjorde varianter med både Extreme places with Björnulf (handledning här) och Geografens testamente. I svenska använde jag också flera serier som handlade om litteratur och det svenska språket. Jag använde också program som tog upp mediehantering och hållbar utveckling, berättar David som samtidigt säger att ska han välja en personlig favorit bland UR:s program får det nog ändå bli Geografens testamente

…och det är han nog inte ensam om att tycka.

Bloggsvepet, vecka 13 (del 2)

Rocka sockorna är inte bara en kampanj på sociala medier. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan och IK4-6 passar även på att lära sig om Downs Syndrom via programmet Du och jag. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan har även arbetat med ng-ljudet och Livet i Bokstavslandet 2. Du kan läsa om det arbetet här.

Kompassen-Nord har man också rockat sockorna och pratat om olikhet. Som hjälp till den diskussionen har man haft Vara vänner – Får Gabriel vara prinsessa?

Du och jag/UR Vara vänner/UR

I F2 på Vretaskolan tittar barnen också på Vara vänner, men i det här fallet avsnittet Ida är utfryst. Därefter har de pratat om hur det känns att inte få vara med och vad man kan göra för att ingen ska känna sig utanför. Diskussionen har lett till följande klokskaper:

  •  Vi frågar snällt om vi får vara med!
  • Alla får vara med!
  • Om vi ändå inte får vara med, hämtar vi en vuxen som hjälper till!

Hos Sara Persson, i hjärtat på Skogshagaskolan, har Samuel lyssnat på Grodan av Max Velthuijs och arbetat fram teckningen Grodan och främlingen. Sara Persson arbetar också mycket med dikter i sina klasser nu. Då använder hon bland annat Mellan raderna. Dessutom bloggar hon om att ett avsnitt av Livet i Bokstavslandet, säsong 2 (som i sin helhet är 14 minuter långt), tar hela 40 minuter i lektionssammanhang. Fantastisk läsning!

På Furutorpskolan i Vinslöv ska elevern se Tala ut i läxa för att sedan kunna svara på följande fråga: vad är en retorisk finess och vilka exempel på sådana känner du till? Läraren heter Terese Engqvists och hennes blogg heter Terese klassrum.

Mellan raderna/UR Tala ut!/UR

familjedaghemmet Hilleviken pågår nu ett tema om naturen, kretslopp och hållbarhet. Därför tittar man på (enligt mig fantastiska) Barr och Pinne räddar världen.

Vikingaskolans åttor har jobbat med etik under en period. Nu är det dags för eleverna att visa vad de har lärt sig och uppgiften utgår ifrån Om det var du – GamerOm det var du används också på Korsbackaskolan där de kopplar de ihop läsandet av Christina Wahldéns Villig med Om det var du – Om tjejer inte får ligga. Därefter diskuterar de bland annat vad en våldtäkt är och var gränsen går.

Barr och Pinne räddar världen/UR Mediatiden/UR

”Är det bra med fullständigt fri information? Fördelar och nackdelar?” De frågorna ska eleverna i den här klass 9d besvara efter att ha sett ett avsnitt av Mediatiden. Ett längre arbete om källkritik pågår.

Fröken Evas skola har kollegiet kommit igång med ett lära sig om ett språkutvecklande arbetssätt. Till sin hjälp har de Språket bär kunskapen.

Note to self: Prata mindre, samtala mer

På väg hem efter en intensiv dag på MittLärande i Sundsvall har jag lite reflektioner kring min egen insats och ett löfte.

Mitt uppdrag var att presentera UR:s program om demokrati, tolerans och värdegrund samt att göra det på ungefär samma sätt som när vi var på Världskulturmuseet i Göteborg i Sundsvallhöstas. Frågorna är fortfarande lika (om inte mer) aktuella och behovet av material som kan användas till de lite mer ”obekväma” samtalen är påtagligt. Jag undrar dock om min föreläsande monolog kring UR:s utbud är det bästa för åhörande lärare. Får det jag säger något fäste? Får det någon fortsättning i skolorna?

Jag tänker att jag framöver skulle vilja göra lite annorlunda. Prata mindre själv, samtala mer!

Jag uppmanar mig själv att visa färre klipp och istället samtala mer med lärarna på plats om vad de spontant tänker och tycker om det vi tittat på. Detta är inte något ny tanke, tvärtom. Jag och mina kollegor i @UR_pedagogerna har länge pratat om att vi måste öppna upp för dialog. Vi har till och med satt upp det som ett mål under 2015.

Twitter i all ära (där tycker vi att vi gör ett ganska bra jobb), men de verkliga fysiska mötena känns så mycket mera. Jag vill fråga lärarna på MittLärande vad skulle de säga till eleverna i samband med att de visar våra program. Hur tror de att deras elever skulle reagera? Hur jobbar lärarna med att göra de ”obekväma” klassrumsdiskussionerna enklare? Jag tänker att vi kan göra som mest nytta mitt i det kollegiala lärandet.

@UR_pedagogerna har ett uppdrag, som bland annat går ut på att öka kännedomen om de program som UR gör. Vi ska även återkoppla det lärare tycker och tänker om programmen. Det ena behöver inte ta ut det andra, men jag tror att det kräver mer av oss. Vi måste bli bättre på att öppna upp för diskussioner, istället för att visa så många UR-program som möjligt på kortast möjliga tid. Frågan är bara hur, och den frågan tar jag med mig till vårat måndagsmöte. Har du idéer som ska upp på bordet tar vi tacksamt emot dem på e-post.


Här är programmen som jag klämde in i min presentation på MittLärande.

Nästa gång lovar jag färre antal programklipp men desto fler viktiga lärardiskussioner. Är ni redo för det?

MittLärande på Twitter under #mittlar15