Etikettarkiv: Rasism

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

13d. Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med detta?

Vem är rasist, vad är rasism och hur kan skolan arbeta med detta? Det diskuterar vi med Jacob Severin (Forum för levande historia), Liv Lindahl (Önneredsskolan) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den sista podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Liv Lindahl (Önneredsskolan), Jacob Severin (Forum för levande historia)

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Liv Lindahl (Önneredsskolan), Jacob Severin (Forum för levande historia)

13c. Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?

Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism? Det diskuterar vi med Sara Duarte (EXPO), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den tredje podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (SKolverket), Sara Duarte (Stiftelsen Expo), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan)

Jenny Reichwald (UR), Hugo Wester (SKolverket), Sara Duarte (Stiftelsen Expo), Mirjam Haj Younes (Hovåsskolan)

13b. Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling?

Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevernas rätt till skydd mot kränkande behandling? Det diskuterar vi med Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den andra podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet)

Jenny reichwald (UR), Hugo Wester (Skolverket), Anna-Karin Wyndhamn (Göteborgs universitet)

13a. Kan kunskaper OM rasism vaccinera oss MOT rasism?

Leder kunskaperna skolan ger om rasism automatiskt till uppslutning kring demokratiska värden? Det diskuterar vi med Ylva Wibaeus (Stockholms universitet) och Hugo Wester (Skolverket). Det här är den första podden, i en serie om fyra, som spelades in i Skolverkets monter under MR-dagarna 2015.

Här har vi samlat bra program från UR om rasism >>

Jenny Reichwald (UR), Ylva Wibaeus (Stockholms universitet) & HUgo Wester (Skolverket)

Jenny Reichwald (UR), Ylva Wibaeus (Stockholms universitet) & Hugo Wester (Skolverket)

På väg till MR-dagarna

Uppdaterad 10/11 med länkar till alla poddar som vi spelade in på MR-dagarna.


Nu är vi på väg till MR-dagarna där temat är: Tillsammans mot rasism – agera för allas lika värde lokalt och globalt. Vi ska, i samarbete med Skolverket, spela in fyra poddar om hur skolan kan arbeta mot rasism fördelat på följande tider, frågeställningar och medverkande:

Måndag 9 november, 11:15
Kan kunskaper om rasism vaccinera oss mot rasism?
Lyssna här >>
Ylva Wibaeus, Stockholms universitet
Hugo Wester, SKolverket

Måndag 9 november,  13:15
Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?
Lyssna här >>
Sara Duarte, Stiftelsen Expo
Mirjam Haj Younes, Hovåsskolan
Hugo Wester, Skolverket

Måndag 9 november, 14:45
Vad är rasism, vem är rasist och hur ska skolan arbeta med/förhålla sig till dessa begrepp?
Lyssna här >>
Jacob Severin, Forum för levande historia
Liv Landahl, Önneredsskolan
Hugo Wester, Skolverket

Tisdag 10 november, 13:15
Hur kan skolan hantera spänningsfältet mellan yttrandefrihet och elevens rätt till skydd mot kränkande behandling?
Lyssna här >>
Anna-Karin Wyndhamn, Göteborgs Universitet
Hugo Wester, Skolverket

Kom gärna förbi och säg hej till oss om du är på plats. Monter 74. Poddarna publiceras här på bloggen när de är klara.

Här har vi samlat UR:s bästa program om rasism och främlingsfientlighet >>

På begäran: tips på program om rasism

Igår fick vi frågan på Twitter om vi inte kunde samla ihop UR:s program om rasism och främlingsfientlighet i ett blogginlägg. Här är det inlägget. Hoppas det finns något som passar. På ur.se finns det MYCKET mer (det är helt omöjligt att samla ihop allt). Prova att söka på diverse nyckelord och filtrera sedan resultatet på ämne och/eller utbildningsnivå.


Bildningsbyrån – rasism (2014), ett absolut måste – för alla. Radio när den är som mest bildande. Lyssna även på något äldre Bildningsbyrån – integration (2011) och Bildningsbyrån – migration (2011). I temat politiska tänkare finns också ett avsnitt om fascismenFör gymnasiet och äldre.

Bildningsbyrån - rasism/UR

Bildningsbyrån – rasism/UR

UR Samtiden har mängder av bra föreläsningar och samtal. Ett litet urval inkluderar Afrofobi i dagens Sverige (2015), Utrikesdagen 2014: Främlingsfientlighet i Europa (2014), Främlingsfienden inom oss (2013), Varning för ras (2012), Förintelsens överlevare (2012), Tolerans och respekt (2013) och  Skolforum 2014: Hur kan lärare bemöta främlingsfientlighet? (2014). För gymnasiet och äldre.

Dokumentärfilmsserien Världen (2008-) samlar filmer från hela världen, ofta med den enskilda människan i fokus. Från säsongen 2015 finns bland annat Den ariska myten och jag. En annan mycket sevärd dokumentärfilm är Jag är Dublin om Ahmed, som är ett så kallat ”Dublinfall”. Och har du inte sett Alltid fick man höra ”jävla zigenare” är det dags att du gör det nu. FÖr år 7-9 och äldre.

I radioserien Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany (2014) leder Fanna Ndow Norrby fyra program med temat diskriminering och exotisering: Fanna, dag 1-4För år 7-9 och gymnasiet.

I smått fantastiska Människor för ändring (2014) tas rasism upp i programmet Little Rock – lika värde. I samma serie finns också programmet Emigranterna – ett annat livFör år 4-6.

Människor för ändring/UR

Människor för ändring/UR

Det finns många som på olika sätt försöker bekämpa rasism och främlingsfientlighet. Vi har program om några av dem, bland annat Aktivismens tid: Meningen (2014), Eldsjälar: Hala Mohammed (2014) och följande delar av De obekväma (2013): Foujan RouzbehMakode LindeSebbe StaxxFör år gymnasiet och äldre.

Rasismens historia (2009) finns som både radio och tv. Serierna har några år på nacken, men fungerar fortfarande. I skrivande stund nås tv-serien endast via inloggning på landets mediecentraler. För år 4-6 och äldre.

Några år på nacken har även programmet Max 1800-tal: Rasismens århundrade (2008) och tv-serien Välkomna nästan allihopa (2009). Båda fungerar fortfarande och på grund av de tre uppföljningsavsnitt som producerades 2014 blir den senare ett spännande dokument över hur samhället och politiken förändrats sedan 2009. Missa inte fördjupningen till Välkomna nästan allihopa. För gymnasiet.

För personal i skolan kanske Skolministeriet : Att bemöta rasism i skolan (2012) ger en del nya perspektiv, liksom En bok, en författare : Nazismen i Sverige 2000-2014 (2015). I både Skolministeriet och En bok, en författare finns många fler program på temat. Du hittar dem på ur.se. För lärare.

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Ensamkommande flyktingbarn/UR

Vill en sätta sig in i hur det är att komma som flykting till Sverige rekommenderar vi Ensamkommande flyktingbarn (2011), Barn utan papper (2012), Skolministeriet: Rör inte min klasskompis! (2014) samt två program i radioserien Barnaministeriet dokumentär, nämligen Zahers resa (2014) och Hinok, 9 år, ska utvisas (2014). Ett måste är också att lyssna till hur Sara Persson arbetar i mottagningsklassen Hjärtat: Lärarrummet: Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat (2015).

Avslutningsvis tipsar vi om webbplatsen Maktfaktorn (2014) där en kan en utforska sina och andras värderingar i en demokrati. För år 7-9 och äldre.


PS. Lyssna gärna på vår poddar från MR-dagarna om hur skolan och lärare kan arbeta mot rasism:

 

Årsbästalistan 2014, studieförbund & folkhögskola

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren 😀

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin studieförbund & folkhögskola.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favboritprogram, studieförbund & folkhögskola

Rösta i fler kategorier här!

Kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola?

”Kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola? Tänker, eller ens kan, vederbörande kompromissa vad gäller läroplanernas direktiv och därmed låta sina värderingar stå tillbaka under arbetstid? Eller tänker hen gå emot de direktiv som gäller för den svenska skolan?”

De frågorna ställde Göran Brante och Marie Wiberg på SvD Brännpunkt den 27 september i år, ett debattinlägg som replikerades av sverigedemokraten Richard Jomshof den 2 oktober.

I onsdags ställde vi frågan, kan en sverigedemokrat arbeta inom svensk skola, till knappt 200 lärare i Göteborg, när UR tillsammans med Världskulturmusset och GR Utbildning anordnade en kväll om tolerans, yttrandefrihet och lärande.

85 lärare hann/ville svara. 63% av dem svarade nej. 37% svarade ja.

Varför vi ställde den frågan? Vi ville helt enkelt veta hur andra lärare resonerar, eftersom vi själva diskuterar liknande frågor tämligen ofta. Det blir för oss uppenbart att lärare, som alla andra, tycker ganska olika och ibland helt motsatt varandra. Lägg därtill att skolan även är full med elever, som självklart bär med sig en mängd olika åsikter och tyckanden.

En lärare ska, enligt asvnitt 2.1 i Lgr 11, ”öppet redovisa och diskutera skiljaktiga värderingar, uppfattningar och problem,” vilket i sig själv är ganska svårt att göra. I formuleringen ligger det till exempel en antydan om objektivitet, som inte alltid känns helt enkel. Samtidigt ska läraren ”aktivt motverka diskriminering och kränkande behandling av individer eller grupper” och det senare går ibland inte ihop med det förra. De ”skiljaktiga värderingarna” kan, enligt vår erfarenhet, vara både kränkande och diskriminerande. Vi har alla tre upplevt många klassrumsdiskussioner som spårat ur, bland annat när religiös övertygelse krockar med någons sexuella läggning, eller när abortmotståndare och elever som gått igenom en abort drabbar samman. Dessutom har vi alla stått både villråda och bortgjorda när diskussioner om jämställdhet blivit både hetsiga och råa. I svåra frågor där många tycker olika är det svårt att eliminera sina egna värderingar och inte vara normerande.

De obekväma/UR

På Världskulturmuseet i onsdags visade vi klipp ur UR:s De obekväma, Välkomna nästan allihopa, Alltid fick man höra ”Jävla zigenare” och kommande Diktatorn (premiär 28 oktober).* Det gav oss ett ganska obekvämt, men väldigt berörande, meningsutbyte där röster från Sverigedemokrater, rasister, nazister, romer och personer som arbetar för att bekämpa rasism blandades. Tanken var att visa hur man med berättelser och gestaltningar kan starta diskussioner och redovisa skiljaktiga värderingar, utan att börja hos sig själv eller sina elever. Vi ville också visa att man med dessa klipp och tv-program kan plocka in debatter och diskussioner från omvärlden/samhället i klassrummet relativt snabbt och enkelt. Det gör kanske inte själva samtalet lättare, men det ger i alla fall eleverna (och läraren) en chans att sätta sig in i hur andra tycker och tänker innan de egna åsikterna formuleras.

Välkomna nästan allihopa/UR

Christer Mattsson, kvällens huvudtalare och grundare av Toleransprojektet, skrev så här i septembernumret av Pedagogiska magasinet (länken går till samma artikel i Skolvärlden):

”I mitt klassrum har alla elever alltid fått uttrycka det de tänker och känner så länge de inte avsiktligt vill skada någon. Det betyder inte att jag inte har elever som tar illa upp av de röster som gör sig gällande. Men återigen blir klassrummet en plattform för att lära sig om hur man hanterar samhällets inneboende konflikter.”

Under sitt föredrag framhöll även Christer Mattsson berättelsen som en väg in i det svåra samtalet och slutligen till tolerans. Det handlar, enligt honom, om att eleverna ska få möjlighet att leva sig in i andra situationer, identiteter och miljöer än de redan välkända. Ett av hans säg under kvällen får bli början på avslutningen av detta blogginlägg:

– Vi måste få eleverna att bli nyfikna, att fråga istället för att påstå, och för det behöver man vara en god berättare med en stor portion humor och självdistans.

Vi vill tacka alla som närvarade på Världskulturmuseet i onsdags (och självklart alla som orkat läsa ända hit). Många ville direkt börja prata med sina kollegor om värdegrundsfrågor och skolans demokratifostrande uppdrag. Vi hoppas innerligt att era skolor kan ge er den tiden och här är lite smått och gott att ta med sig in i de samtalen:

  • Pdf med programtips för år 7-9, gymnasiet och äldre, framtagen speciellt för onsdagskvällens tema om tolerans, yttrandefrihet och lärande. Klicka på önskat program i pdf:en för att komma direkt till det på UR.se
  • Se Christer Mattsson i Tolerans och respekt och/eller Hur bekämpas extremisim från UR Samtiden
  • Undersök dina och elevernas demokratiska rättigheter och värderingar i Maktfaktorn
  • Läs DN:s artikel Twitter förändrar demokratin där Erik Andersson bland annat uttalar sig så här: ”Skolan måste bli bättre på att lyfta kontroversiella ämnen – och samtidigt skapa ett klimat i klassrummet där eleverna känner att de kan uttrycka olika åsikter. Det måste få uppstå ideologiska spänningar mellan flera perspektiv […] Lärare ikläder sig alldeles för ofta rollen som ”normfördelare” och stakar ut vad eleverna ska tycka i ett ämne. Eller också blir de ”avvisare” som lägger locket på när åsikterna blir för brännande.”
  • Läs Sex av tio lärare möter rasism i klassrummet i Skolvärlden

*Du vet väl att du kan skapa egna klipp i alla program som finns på UR.se? Vi visade följande klipp under kvällen. De Obekväma: klipp; Välkomna nästan allihopa: klipp1 , klipp 2, klipp 3, klipp 4; Alltid fick man höra ”jävla zigenare”: klipp