Etikettarkiv: Retorik

#Retorikmatchen i #Almedalen

Retorikmatchen var nog (säger vi helt partiskt, men ärligt, haha) det bästa som hände i Almedalen 2016. Åtta barn och unga mötte åtta politiker i tal om mänskliga rättigheter på UR:s scen vid barnrättstorget. Och vilka tal ungdomslaget levererade, fantastiskt!

Vi har samlat alla tal här, eftersom vi tror att de kan ge idéer till spännande undervisning i retorik och muntlig framställning. En bra Almedalsaktivitet är en aktivitet som även kan ha ett långt efterliv.

Imre Andersson VS Camilla Waltersson Grönwall (Moderaterna) – De talar om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

Nikolaus Wollberg VS Gustav Fridolin (Miljöpartiet) – De talar om rättigheter för nationella minoriteter.

Dusan Marinkovic VS Fredrik Lundh Sammeli (Socialdemokraterna) – De talar om rätten att inte bli diskriminerad.

Lova Olin Berquist VS Ulrika Carlsson (Centerpartiet) – De talar om yttrandefrihet.

Yasmin Musa VS Nooshi Dadgostar (Vänsterpartiet) – De talar om rätten till hälsa.

Olivia Ulfsdotter Mauritzon VS Robert Hannah (Liberalerna) – De talar om lika rättigheter och möjligheter oavsett sexuell läggning, könsidentitet eller könsuttryck.

Maida Ali VS Jakob Forssmed (Kristdemokraterna) – De talar om flyktingars rättigheter.

Madelene Camuz Eriksson VS Paula Bieler (Sverigedemokraterna) – De talar om rätten till utbildning.

Så här kommenterar UR:s VD, CHristel Tholse Willers, aktiviteten:

– Alla har rätt att få sin röst hörd i ett demokratiskt samhälle. Ändå finns det de som sällan får möjlighet att ta plats, som barn och unga. Det gäller inte minst i Almedalen, och det vill UR ändra på.

Till hela pressmeddelandet >>

Tips på program om retorik på UR SKola: Kom ketchup (år f-3) │ Tungan rätt i mun (år 4-6) │Retorikmatchen (år 4-6) │ Helt blackout (år 7-9) │ Tala ut! (gymnasiet)  │ Inspirationssidan Rätt att tala, vett att lyssna

15. #Retorikmatchen 2015 – följ med in i en loosers lounge utan förlorare

Blackebergsskolan från Bromma i Stockholm slutade på en andraplats när Retorikmatchen 2015 avgjordes. Vi tar oss in i loosers lounge och pratar med de tävlande eleverna, deras lärare Yvonne Sigelfeldt och tävlingens projektledare Mats Sundgren. Vad har eleverna lärt sig av att vara med i Retorikmatchen, hur kan lärare använda det i sin undervisning och vad är syftet med programmet?

Anmäl dig till Retorikmatchen 2016 här >>

Retorikmatchen 2015

Retorikmatchen 2015

Retorikmatchen 2015 avgjord – det lärde sig vinnarna från Vallhovskolan

GRATTIS Vallhovskolan i Sandviken till segern i Retorikmatchen 2015!

Här berättar läraren Jessica Jonsson vad eleverna har lärt sig av att vara med:

 

Här hittar du mer från UR om muntlig framställan och retorik samt inspirationssidan Retorik – rätt att tala, vett att lyssna.

Retorikmatchen 2015

Retorikmatchen 2015

3. Kvinnor i historien – fokus i nya Pop och Politik

När DN tidigare i år granskade förekomsten av kvinnor i fyra läroböcker i historia var andelen kvinnor i dem skrämmande låga 13%. Den 27 juni är det premiär för en ny säsong av radioserien Pop och politik, som fyller tomrummet genom att extra mycket fokusera på kvinnor i historien. I det här avsnittet:

  • Anna Charlotta Gunnarson berättar om arbetet med Pop och Politik, hur det hela startade och om de bakomliggande pedagogiska tankarna.
  • Vi minns våra egen historieundervisning och lägger ett musikalisk filter på delar av vår uppväxt.
  • Vi ger tips på hur Pop och Politik kan användas i skolan.

Pop och politik, säsong 7, sänds i P4 med start lördagen den 27 juni klockan 11:03 (en kortversion av programmet sänds på tisdagar i P1 klockan 21:03).

Användbara länkar:

Påverkan i praktiken?! Hör elever från Edboskolan berätta om sin kamp för att rädda Geografens testamente!

Den 8 maj var eleverna från Edboskolans årskurs fem här hos oss. Eleverna har sedan i höstas kämpat för att UR ska producera en tredje säsong av den populära serien Geografens testamente (läs  mer om deras kamp här).

CEeIB8iW8AEkOhD (2)

Eleverna fick möjlighet att ställa frågor till vår programchef Ami Malmros, ansvarig för barn – och ungdomsutbudet. En elevpanel fick dessutom rada upp sina starkaste argument för varför UR ska producera ännu en säsong.

Man kan lugnt säga att Ami blev ordentligt grillad! Att göra en sån här stor produktion kräver dock budget och i nuläget är budgeten fördelad över andra, kommande projekt. Hur som helst så tar vi på UR (och inte minst Ami) deras initiativ på största allvar. Fortsättning följer!

Ett riktigt lyckat påverkansprojekt, möjliggjort av Edboskolans ihärdiga elever och lärare. Vi är imponerade! Fatima fick sig en pratstund med några av eleverna efter den officiella utfrågningen. Lyssna till det nedan!

 

David vill sätta geografi på kartan!

Första gången jag mötte läraren David Örbring var i samband med att hans klass deltog i Retorikmatchen. För David var UR en välbekant vän i klassrummet, och när han såg sin klass ta hem vinsten i Retorikmatchen 2012 hade han redan skrivit två handledningar för UR:s räkning. Men vi tar det från början.

David Örbring är utbildad och legitimerad lärare i geografi och svenska för grundskolan och gymnasieskolan. Idag är han doktorand i utbildningsvetenskap vid Lunds universitet. Om vad som ledde honom till ett samarbete med Retorikmatchen/URUR säger han själv:

– Ett stort intresse för geografiundervisning ledde mig till samarbete med UR. När jag skrev handledningar för UR arbetade jag som lärare i grundskolan 6-9 på en skola i Karlskrona i Blekinge. Jag hade ansvar för alla samhällsorienterande ämnen och svenska i två årskurser, var mentor och arbetslagsledare.

Sin första kontakt med UR hade han i egenskap av sekreterare i Geografilärarnas Riksförening. David kontaktades av en projektutvecklare på UR som undrade om han ville vara med i en referensgrupp inför ett program och om han Geografens testamente - eller Den stora Sverigeresan/URkanske också ville skriva en handledning till Geografens testamente – Den stora Sverigeresan.

– Och det ville jag ju! Anledningen till att jag ville skriva för UR var dels för att utveckla min egen geografiundervisning, men också för att lyfta upp geografiämnet och göra ämnets potential synligt för alla. En del forskning visar att undervisningen i geografiämnet kan vara relativt traditionell och jag vill gärna bidra till att bryta upp det. Jag vill att handledningarna ska verka som inspiration till hur man ser på undervisning i ämnet och på det sättet ge idéer till lärare som de kan spinna vidare på.

Är det sant?/URDavid har hunnit skriva flera handledningar och gemensamt för alla är att uppgifterna och övningarna ofta handlar om att låta eleverna vara kritiska lyssnare, tittare och granskare. Så är till exempel många övningar i handledningarna till serierna Är det sant? (handledning här) och Mediatiden (handledning här) utformade. Mediatiden/URMen David lyfter också lärarens roll när jag frågar honom om vad han ser som viktiga perspektiv i en handledning.

– Det är flera saker som är viktiga. Att förankra lärarhandledningen i utbildningsvetenskaplig forskning samt de styrdokument som finns är viktigt, men också att skapa möjligheter för att lärarna att göra egna val och lite på lärarnas professionalism.

Det krävs en hel del engagemang och tid för att skriva en handledning så jag kan inte låta bli att fråga David vad det är som gör att han och många andra verksamma pedagoger väljer att hitta utrymme för att ta sig an att skriva handledning mitt i en stressig skolvardag. Vad har arbetet med handledningar gett honom?

– Det var lärorikt på det sättet att jag fick reflektera över min egen undervisning och arbeta kreativt med styrdokumenten. Sedan tycker jag att medier i undervisningen kan bidra till varierad och fördjupad undervisning och därför kändes arbetet angeläget. Genom medier har du tillgång till information på många olika sätt vilket kan göra undervisningen mer intressant. Du kan också arbeta med källkritik och ge elever färdigheter att använda och vara i ett medielandskap.

Levde han som han lärde då? Då, när han fortfarande undervisade.

– Jo då, jag brukade använda UR mycket. Det var ett bra sätt att variera undervisningen och ta Extreme places with Björnulf/URin nya perspektiv. Jag gjorde varianter med både Extreme places with Björnulf (handledning här) och Geografens testamente. I svenska använde jag också flera serier som handlade om litteratur och det svenska språket. Jag använde också program som tog upp mediehantering och hållbar utveckling, berättar David som samtidigt säger att ska han välja en personlig favorit bland UR:s program får det nog ändå bli Geografens testamente

…och det är han nog inte ensam om att tycka.

Bloggsvepet, vecka 13 (del 2)

Rocka sockorna är inte bara en kampanj på sociala medier. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan och IK4-6 passar även på att lära sig om Downs Syndrom via programmet Du och jag. Klass 2 på Ölmbrotorpsskolan har även arbetat med ng-ljudet och Livet i Bokstavslandet 2. Du kan läsa om det arbetet här.

Kompassen-Nord har man också rockat sockorna och pratat om olikhet. Som hjälp till den diskussionen har man haft Vara vänner – Får Gabriel vara prinsessa?

Du och jag/UR Vara vänner/UR

I F2 på Vretaskolan tittar barnen också på Vara vänner, men i det här fallet avsnittet Ida är utfryst. Därefter har de pratat om hur det känns att inte få vara med och vad man kan göra för att ingen ska känna sig utanför. Diskussionen har lett till följande klokskaper:

  •  Vi frågar snällt om vi får vara med!
  • Alla får vara med!
  • Om vi ändå inte får vara med, hämtar vi en vuxen som hjälper till!

Hos Sara Persson, i hjärtat på Skogshagaskolan, har Samuel lyssnat på Grodan av Max Velthuijs och arbetat fram teckningen Grodan och främlingen. Sara Persson arbetar också mycket med dikter i sina klasser nu. Då använder hon bland annat Mellan raderna. Dessutom bloggar hon om att ett avsnitt av Livet i Bokstavslandet, säsong 2 (som i sin helhet är 14 minuter långt), tar hela 40 minuter i lektionssammanhang. Fantastisk läsning!

På Furutorpskolan i Vinslöv ska elevern se Tala ut i läxa för att sedan kunna svara på följande fråga: vad är en retorisk finess och vilka exempel på sådana känner du till? Läraren heter Terese Engqvists och hennes blogg heter Terese klassrum.

Mellan raderna/UR Tala ut!/UR

familjedaghemmet Hilleviken pågår nu ett tema om naturen, kretslopp och hållbarhet. Därför tittar man på (enligt mig fantastiska) Barr och Pinne räddar världen.

Vikingaskolans åttor har jobbat med etik under en period. Nu är det dags för eleverna att visa vad de har lärt sig och uppgiften utgår ifrån Om det var du – GamerOm det var du används också på Korsbackaskolan där de kopplar de ihop läsandet av Christina Wahldéns Villig med Om det var du – Om tjejer inte får ligga. Därefter diskuterar de bland annat vad en våldtäkt är och var gränsen går.

Barr och Pinne räddar världen/UR Mediatiden/UR

”Är det bra med fullständigt fri information? Fördelar och nackdelar?” De frågorna ska eleverna i den här klass 9d besvara efter att ha sett ett avsnitt av Mediatiden. Ett längre arbete om källkritik pågår.

Fröken Evas skola har kollegiet kommit igång med ett lära sig om ett språkutvecklande arbetssätt. Till sin hjälp har de Språket bär kunskapen.

Lyft det sårbara och mänskliga i att vara lärare

Jag pratade ganska mycket med Anne-Marie Körling under årets Skolforum och jag har bloggat om hennes besök i vår monter här. Vårt sista samtal ägde rum i kaffekön, strax innan Skolforum stängde på tisdagseftermiddagen, och handlade om allt det skamfyllda som läraryrket kan bära med sig. Till exempel att misslyckas med det som alla förväntar sig att en lärare ska klara av, men som man egentligen aldrig har fått lära sig på någon utbildning eller fortbildning. Det kan bland annat handla om att hålla ordning i klassen, fånga elevernas intresse, vara konsekvent i sitt bemötande av eleverna och/eller individanpassa undervisningens innehåll.

– Lösningen är inte att kopiera någon annans framgångsrecept. Vi måste istället våga blotta våra misstag för varandra, diskutera dem och lära av samtalet som uppstår, påpekade Anne-Marie.

Nyfiket frågade jag vad UR kan bidra med i en sådan professionsutvecklande kontext. Anna-Marie Körling svarade:

– UR bör inte bara lyfta goda exempel och superlärare i sina program, utan även visa det sårbara och mänskliga i att vara lärare. Det finns mycket stöd att hämta i det. Att samtala om det svåra, och lära sig därutav, är att utveckla sin profession.

Pedagogens retorik/UR Sexualkunskap/UR

Jag tänker instinktivt att vi redan har några sådana program, men att det uppenbarligen finns behov av fler. Ett exempel är Pedagogens retorik, där fyra lärare diskuterar sin pedagogiska retorik tillsammans med Tina Kindeberg, som är docent i både retorik och pedagogik. Ett annat exempel är Sexualkunskap, där tittaren får följa läraren Sanna i hennes arbete med att ge sina elever en meningsfull sex- och samlevnadsundervisning (något som inte är helt enkelt alla gånger). För rektorer kan Rektorerna erbjuda ett liknande samtalsunderlag och Svenska till varje pris ger en inblick i SFI-lärarens vardag (även om den är inspelad på ett slott).

Rektorerna/UR Svenska till varje pris/UR

Elina Halvarssonordförande i Lärarnas Riksförbunds Studerandeförening, är inne på något som liknar det Anne-Marie Körling pratade om. När jag träffade henne på Skolforum efterlyste hon UR-program, som ger en bild av hur det är att vara lärare idag och hur själva utövandet går till i praktiken, både när det lyckas och misslyckas.

– Böcker med teori och utbildningshistoria finns det gott om, men det saknas material om aktuell metodik och didaktik.


Tips på två program med Anne-Marie Körling:

Barn av sitt språk
En bok, en författare – Läraren inom mig

Barn av sitt språk/UR En bok, en författare/UR