Etikettarkiv: Samhällskunskap

Hälsning från svenska skolan i Paris!

Sandra Lundin  är högstadie-och gymnasielärare vid Svenska skolan i Paris. Naturligtvis blev vi jätteglada när Sandra ville gästblogga hos oss. Att UR används utomlands det vet vi, men hur är extra kul att få reda på.


När jag för en tid sedan fick se i SMUL:s (Svenska som modersmål utomlands) slutna Facebook-grupp att det efterfrågades en lärare som kunde skriva om sin användning av UR i sin undervisning kändes det som att frågan var direkt riktad till mig, eftersom jag är en flitig UR-lärare. Jag följer de diskussioner kring andraspråksinlärning som finns i deras forum på Facebook eftersom jag själv är tvåspråkig från födseln och intresserar mig för andraspråksinlärning generellt, men också för att jag numera arbetar på en utlandsskola för elever som har svenska som modersmål. I linje med Gy11-reformens nya förhållningssätt kring lärarens ansvar att ha ett språkutvecklande arbetssätt i sina kurser, känns det därför som en självklarhet att genom olika medier arbeta med såväl ämnesinnehåll som språket.

Innan jag blev introducerad till UR:s fantastiska värld hade jag tillbringat oändligt mycket tid med att försöka hitta lämpligt material till mina kurser, som dels skulle passa kursplanerna och dels målgruppen. Som relativt ny i yrket hade jag inte en tanke på att det skulle finnas så mycket att välja mellan bland UR:s alla program. Jag undervisar i olika kurser på olika nivåer, och tacksamt nog har det funnits bra material, oavsett ämne eller utbildningsnivå!

I såväl engelska 5 som engelska 6 har jag tidigare år inlett läsåret med att visa kortfilmen First Day. first day Jag tycker att det är ett suveränt sätt för att få igång samtal om vad som behövs för att man ska känna sig trygg i skolan, och i klassrummet. I ett skolämne som engelska handlar det mycket om att våga kommunicera på engelska, och några kan uppleva att det är jobbigt att prata engelska framför sina klasskamrater. Då är det desto viktigare att skapa en tillåtande atmosfär, och en miljö där eleverna känner sig trygga med att prata framför andra. I samband med denna kortfilm, och samtalen som följde, fick eleverna, i grupp, göra affischer i klassrummet med uppmuntrande ord och/eller meningar för att boosta varandras självförtroenden inför exempelvis en muntlig presentation. Eleverna tyckte att det var roligt att få göra någonting kreativt tillsammans, och detta var sannerligen ett ämne som alla elever kunde relatera till.

I engelska 5 har jag använt mig av serien Family Foster när vi har jobbat med engelska språkets spridning och ställning i världen. Videoklippen från de olika engelskspråkiga länderna ger eleverna en god bild över levnadsvillkor och andra företeelser i dessa områden. Därutöver får eleverna en chans att höra de respektive dialekterna.

Family Foster : USA/UR

Family Foster : USA/UR

Genom denna serie har mina elever exempelvis blivit bekanta med kåkstäderna i Sydafrika och språket patois på Jamaica. Eftersom det finns flera olika länder att välja mellan, har jag låtit de respektive undervisningsgrupperna rösta fram det land som vi tillsammans ska titta på, och sedan har de individuellt fått utgå ifrån klippen och välja egna länder att jobba vidare med, som slutligen utmynnat i en muntlig presentation där eleverna får berätta om varför engelska talas i de respektive länderna, samt om levnadsvillkoren i detta område.

Nu i år har jag även fått prova på att undervisa engelska för åk F-1, vilket var en lärorik och utmanande uppgift! Hur undervisar jag ett språk för en grupp som varken kan läsa eller skriva än? Eftersom mina engelsklektioner med barnen skulle bli deras första möte med engelska som skolämne, bestämde jag mig väldigt tidigt för att det skulle vara viktigt att eleverna tyckte att det var ROLIGT och lustfyllt. Jag ville väcka deras intresse för engelska ord och göra de nyfikna på språket, så att vi successivt skulle kunna utöka ordförrådet och börja kunna kommunicera på lättare engelska. Tack och lov hittade jag UR-serien The Game, vilket barnen fullkomligt ÄLSKADE! Som gymnasielärare är det sällan jag ser sådan entusiasm som dessa barn hade inför The Game.

The Game/UR

The Game/UR

Varje lektion frågade de om vi skulle titta på nästa avsnitt, och när signaturmelodin drog i gång i slutet av avsnittet klappades det händer i takt med musiken och några sjöng med. Så ohämmat härligt!

Serien bestod av tio avsnitt, som var och ett behandlade ett särskilt tema; allt ifrån hälsningsfraser och siffror, till känslor och olika sporter. Varje lektion tittade vi på ett avsnitt, och hela lektionsplaneringen byggde på temat i det givna avsnittet. Ibland kunde vi börja lektionen med någon av ramsorna som förekom i avsnittet, eller att de kunde få en intresseväckande fråga som inledning till temat. Ibland fick barnen möjlighet att rita vad de just tittat på; om det nu var programledaren Jester eller The Dark Queen, eller någon särskild scen ur avsnittet.

Jag är inte bara språklärare, jag undervisar även i SO på högstadiet och samhällskunskap 1 och 2 på gymnasiet. I SO-undervisningen har vi i samband med geografikursen tittat på några avsnitt av serien Extreme Places with Björnulf.

Extreme places with Björnulf/UR

Extreme places with Björnulf/UR

De var både underhållande och lärorika! Eleverna kände igen skådespelarna från ett annat program som hade gått på TV tidigare, och kunde konstatera att karaktärerna var lika knasiga i detta program, som i det tidigare. Efter varje avsnitt jobbade vi med fördjupnings/diskussionsfrågorna i arbetsmaterialet. Eleverna fick antingen arbeta självständigt, i par eller i grupp med att ta reda på mer om en särskild fråga, som de sedan muntligt redovisade för sina klasskamrater. Detta gjorde att eleverna redan hade en förförståelse för det som jag som lärare sedan ville gå igenom, vilket var strålande!

I samhällskunskap 2 har vi tittat på ett avsnitt av serien De Obekväma, som handlade om aktivisten Foujan Rouzbehs arbete i flyktingfrågan. Vi arbetade med avsnittet enligt arbetsmaterialet, och det fungerade väldigt bra!

De obekväma : Foujan Rouzbeh/UR

De obekväma : Foujan Rouzbeh/UR

De inledande frågorna fick igång eleverna, och gav dem de förkunskaper som krävdes för att ta till sig innehållet i avsnittet bättre. Jag hade presenterat frågorna som hörde till avsnittet, och de fick lov att anteckna på sina datorer medan de tittade på avsnittet. Vad det knattrade om tangenterna vid givna tillfällen! Det var roligt att se hur aktivt eleverna lyssnade efter informationen. Direkt efter avsnittet fick de sitta i mindre grupper och ventilera om vad de just sett och vad de tyckte. Det blev bra diskussioner i klassrummet, och då blev det naturligt att få fortsätta jobba med frågorna till avsnittet. Eleverna fick i läxa att lämna in reflektions/diskussionsfrågorna till mig skriftligt inför nästa lektion, som även inleddes med att eleverna, i nya gruppkonstellationer, fick diskutera dessa frågor. Eftersom eleverna denna gång hade fått tid till att tänka och förbereda dessa frågor blev det mer nyanserade diskussioner, och några elever hade fått ny input på hur man skulle kunna tänka kring vissa av frågorna. Detta är definitivt något som jag skulle kunna göra i samhällskunskap 1 också, då arbetet med samhällsfrågor även ingår i denna kurs. Som ni märker används UR frekvent i mina kurser, och jag har haft mycket glädje av det utbud som finns att botanisera bland!


Ett mail såsom Sandras gör att vi längtar tillbaka till lärarvardagen en smula. Att få jobba med elever i olika åldrar, på olika språk och i nya miljöer. Spännande! Stort tack, Sandra, för att du tog dig tid att skriva. Vi kommer självklart fortsätta följa ditt arbete, om än på distans!

Vill du gästblogga? Hör då av dig till oss på mediepedagoger@ur.se

21. Läraren Eva Lind gör eleverna medvetna med nyheter i skolan

UR Skola hittar du flera olika nyhetsprogram att använda i skolan. I den här podden pratar vi med Eva Lind, lärare på Lindblomsskolan, om hur hon använder Lilla aktuellt skola i år 4-6, och varför? Vi ringer också Pelle Nilsson, tidigare programledare för Lilla aktuellt skola, på hans föräldraledighet i Australien (därav bruset) för att få en inblick bakom kulisserna. Avslutningsvis pratar vi även med Christine Demsteader, programledare för Newsreel, nyheter på engelska för år 7-9 och gymnasiet.

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Newsreel/UR

Newsreel/UR

Nouvelles en français/UR

Nouvelles en français/UR

Nachrichten auf Deutsch/UR

Nachrichten auf Deutsch/UR

¿Qué pasa?/UR

¿Qué pasa?/UR

7 jours sur la planète/UR

7 jours sur la planète/UR

*Se även Newsreel easyNouvelles en français facileNachrichten auf Deutsch leicht och ¿Qué pasa? fácil

19. Makt hos vem? Om demokrati i skolan

I Makt hos mig spenderar åtta svenska politiker 24 timmar tillsammans med varsin ung svensk medborgare. Seriens projektledare Ulrika Nulty berättar om syftet med programmen och tillhörande eftersnack. Anette Pettersson (Demokratiakademin) och Martin Nyblom (lärare och samordnare för Ungdomsparlamentet) samtalar om hur man kan jobba med demokratifrågor i skolan.

Makt hos mig/UR

Makt hos mig/UR

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

Och vinnaren är…

Svetlana Aleksijevitj tilldelas årets nobelpris i litteratur. Grattis!

UR Samtiden filmade ett samtal med henne redan 2013. Om hennes tillvaro i det post-sovjetiska samhället: Hur ser man på Sovjettiden idag?

Och vi tänker direkt. Fantastiska möjligheter till ämnesövergripande arbete i svenska, samhällskunskap och historia.

UR Samtiden - Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?/UR

UR Samtiden – Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?

3. Kvinnor i historien – fokus i nya Pop och Politik

När DN tidigare i år granskade förekomsten av kvinnor i fyra läroböcker i historia var andelen kvinnor i dem skrämmande låga 13%. Den 27 juni är det premiär för en ny säsong av radioserien Pop och politik, som fyller tomrummet genom att extra mycket fokusera på kvinnor i historien. I det här avsnittet:

  • Anna Charlotta Gunnarson berättar om arbetet med Pop och Politik, hur det hela startade och om de bakomliggande pedagogiska tankarna.
  • Vi minns våra egen historieundervisning och lägger ett musikalisk filter på delar av vår uppväxt.
  • Vi ger tips på hur Pop och Politik kan användas i skolan.

Pop och politik, säsong 7, sänds i P4 med start lördagen den 27 juni klockan 11:03 (en kortversion av programmet sänds på tisdagar i P1 klockan 21:03).

Användbara länkar:

Påverkan i praktiken?! Hör elever från Edboskolan berätta om sin kamp för att rädda Geografens testamente!

Den 8 maj var eleverna från Edboskolans årskurs fem här hos oss. Eleverna har sedan i höstas kämpat för att UR ska producera en tredje säsong av den populära serien Geografens testamente (läs  mer om deras kamp här).

CEeIB8iW8AEkOhD (2)

Eleverna fick möjlighet att ställa frågor till vår programchef Ami Malmros, ansvarig för barn – och ungdomsutbudet. En elevpanel fick dessutom rada upp sina starkaste argument för varför UR ska producera ännu en säsong.

Man kan lugnt säga att Ami blev ordentligt grillad! Att göra en sån här stor produktion kräver dock budget och i nuläget är budgeten fördelad över andra, kommande projekt. Hur som helst så tar vi på UR (och inte minst Ami) deras initiativ på största allvar. Fortsättning följer!

Ett riktigt lyckat påverkansprojekt, möjliggjort av Edboskolans ihärdiga elever och lärare. Vi är imponerade! Fatima fick sig en pratstund med några av eleverna efter den officiella utfrågningen. Lyssna till det nedan!

 

Biträdande rektor – och handledningsförfattare!

Kunskap är kul och kunskap är coolt, säger Anita Becker. Hon är mellanstadieläraren som har bytt roll och numera arbetar som biträdande rektor. Det går inte att ta miste på hennes entusiasm vare sig för det arbete hon har lämnat bakom sig eller det nya som hon har framför sig.

– Jag har alltid haft förmånen att jobba på kreativa, framåtsyftande och förändringsbenägna skolor. Mestadels som klasslärare, men jag har också haft ansvar för undervisning av hemmasittande elever med undervisning i hemmiljö. Under åren har jag arbetat i flera fantastiska arbetslag med kollegor som inspirerat och utmanat – en ren och skär ynnest Nu har jag övergett det egna arbetet i klassrummet, för att istället arbeta som biträdande rektor. Att få möjlighet att fokusera på bland annat skolutveckling på ett lite bredare plan är spännande, givande och utmanande, berättar Anita som för UR:s räkning har skrivit handledningar och arbetsblad till två serier för åk 4-6.

Anita har som så många andra använt UR:s program under åren. När hon blev tillfrågad om hon ville skriva en handledning till den idéhistoriska serien En rolig historia blev hon först mest smickrad, men sedan också väldigt övertygad om att det var en chans hon inte ville gå miste om.

En rolig historia/UR

– Det var en rolig och utvecklande möjlighet där jag var tvungen att tänka till kring vad som verkligen kunde fungera i många grupper och inte bara med mina egna elever. Att skriva själva handledningen tog mycket längre tid och krävde mycket mer eftertanke än vad jag räknade med från början. Självklart utgick jag från läroplanen i mitt skrivande, men ganska fort blev det ett jobb som jag utformade som om jag gjorde det till mina egna elever. Jag var ombedd att göra ensidiga arbetsblad till serien – men det gick inte att hålla sig till det, för lite, för kort för det jag ville med det hela. Jag försökte skapa något slags arbetshäfte där frågeställningarna startade i elevens egna upplevelser för att landa i ett större perspektiv. Jag ville att uppgifterna skulle vara varierade och innefatta tankar, kunskap, kreativitet och eftertanke. Att det skulle fungera att arbeta ensam, i par eller i grupp.

Anita ger sin bild av vad en handledning ska innehålla och berättar också att det var så hon försökte tänka när hon tog sig an sitt andra uppdrag; en handledning till den dystopiska serien Dröm om demokrati som UR producerade i samband med supervalåret 2014. Dröm om demokrati/UR

– Jag tycker att en handledning ska innehålla så mycket varierat material att jag som lärare kan välja det som passar just min grupp, att det finns möjlighet att tänka eget, att utveckla. Att den är inspirerande och har en bredd. Men jag vill också ge alla möjlighet att ta material och tankegång direkt ur handledningen. Att kunna få vila i att någon annan faktiskt har gjort en stor del av tankearbetet i förväg är ibland det man behöver som stressad lärare.

Och visst är det just det som är poängen med en handledning – tätt kopplad till programmet men med en bredd som gör att arbetet lätt kan anpassas till just den grupp, det läromedel och de resurser du har. Det märks att Anita verkligen har tagit sig tid att tänka igenom form och format i de handledningar hon har skrivit. För även om den sista layouten alltid göra av UR så har den som skriver många möjligheter att tänka kreativt.

– Det tog många timmar vid datorn för att få till det som jag ville. En tanke var att eleverna skulle känna igen sig i formatet i alla arbetsblad och därför avslutades alla på samma vis med en ordjakt som var baserad på nyckelorden och olika ordmoln som sammanfattade avsnittet på olika sätt. Mina erfarenheter av handledningar till filmer och annat var inte de allra bästa, så tanken var att göra något som jag själv skulle ha velat ha i min hand om jag skulle ha arbetat med serien. Som sagt tog det ganska mycket mer tid än vad jag avsatt för arbetet, men det var roligt. Dessutom blir man ju lite extra petig när man vet att det är andra som ska läsa och använda det.

På frågan om hur hon tror att handledningar och arbetsblad kan vara till hjälp i klassrummet kommer svaret snabbt:

– Jag hoppas att de lärare som använder mina handledningar blir inspirerade; till hur man kan arbeta före själva tittande och hur man kan efterarbeta. De ska få många olika infallsvinklar och tips. Dessutom hoppas jag förstås att mitt material hjälper till att skapa lustfyllda lektioner. Jag fick en oväntad och trevlig feedback på Facebook, när en av serierna kom upp i ett pedagogiskt forum som jag är medlem i och man pratade om de olika avsnitten och gillade serien i stort. Några skrev i kommentarsflödet att handledningen var väldigt bra och rekommenderade den – då kändes det lite extra bra i magen. Att få skriva en kommentar och tacka för berömmet var kul!

Bloggsvepet, vecka 11

Varje vecka spanar vi på lärarbloggar för att se hur UR:s program används i undervisningen. Ta chansen att inspireras. Här är förra veckans skörd. Glöm inte att tipsa oss om vi har missat något!

Är det sant?/UR Geografens testamente - Norden/UR Sms från Soppero/UR

Öpedagogen – Att göra medvetna val. En lektion om MIK (medie- och informationskunnighet): ”Vi diskuterade vad en bra bild är och vem som egentligen bestämmer att så är fallet? Eleverna fick också diskutera vilka problem som kan uppstå om de skulle publicera en bild på en kompis.” Program från UR: Är det sant? Målgrupp: grundskola år 4-6.

4:ans blogg. Här får eleverna i läxa att se Geografens testamente – Norden och ta reda på olika begrepp. Målgrupp: grundskola 4-6.

Anna språkar. I klass 8B lyssnar eleverna på Sms från Soppero och arbetar med frågor kopplade till berättelsen.

Dessutom tipsar FLS – Föreningen Lärare i Samhällskunskap om filmen Förstå kunskapskraven: Nyanserade resonemang och komplexa samband i samhällskunskap. En fin kvalitetsstämpel.

Vinn affischerna från #Diktatorn

Åtta deltagare levde i en diktatur i åtta dygn. Diktatorn och hens välde är över. Många undrar vem som vann? Vi har ingen aning, men frågar oss om det verkligen finns någon vinnare i en diktatur?

Diktatorn/UR

Hur som helst, vi har lydigt städat Diktator-huset och kommit över två av affischerna, som dekorerade köksväggarna (resten verkar ha plundrats av giriga medarbetare). Nu har du chansen att lägga vantarna på dem båda.

Tävlingsuppgift: illustrera skillnaden mellan diktatur och demokrati i en enda bild.

dik1 dik2

Regler och villkor: Endast ett tävlingsbidrag per person. En vinnare utses av @UR_Pedagogerna och beslutet kan inte överklagas. Alla tävlingsbidrag kan komma att publiceras på den här bloggen och i våra övriga sociala medier. Vinnare meddelas här och via e-post. UR-medarbetare och deltagare i Diktatorn får inte delta.

Deadline: Sista mars 2015

Skicka ditt tävlingsbidrag via e-post till: mediepedagoger@ur.se


PS. Affischerna är något tilltygade efter sin tid i diktatorns våld. Tejp och rivsår vittnar om en förfärlig tid, men autenticiteten går inte att ifrågasätta.