Etikettarkiv: Slöjd

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

Förstå kunskapskraven med #orkaplugga

Vecka 10 lanserade UR sajten Orka plugga, som bland annat innehåller korta klipp om lärstrategier och pluggtips från programmet Pluggkoden. Sajten rymmer dessutom animerade filmer, som förklarar några av kunskapskraven i grundskolans år 7-9 (och det är A-nivån som gestaltas).

Orka_Plugga_Svart_RGB Pluggkoden/UR

För att kvalitetsgranska filmerna om kunskapskraven involverades tiotalet experter från Skolverket samt universitet och högskolor. Dessutom har filmerna testats på 275 elever från fem olika skolor, och 19 lärare har deltagit i skapandeprocessen.

För att få feedback på slutresultatet ställdes tre frågor till alla lärare som deltagit. Här är en sammanfattning av de svar vi har fått in.

Vad tycker du om slutresultatet?

Helena Kvarnsell (fysik):
– Jag tycker att filmerna är jättebra och jag tänker visa dem i mina klasser redan nästa vecka.

Linda Larsson (matematik):
– Jag tycker att slutresultatet blev precis så bra som planerna var.

Jenny Frohagen (slöjd):
– Jättefint, tydligt, bra tempo och bra exempel. Hantverkstekniken som valts är dock rätt komplicerad och kan leda till att elever känner sig misslyckade, fast det i själva verket handlar om att det gett sig i kast med något som kräver extrem hantverksskicklighet.

Hanna Skarelius (slöjd):
– Filmerna är tydliga och lätta att förstå. Budskapet kommer fram bra. Synd att endast ett krav belyses här. Skulle gärna se alla kunskapskrav på detta sätt.

Togs dina synpunkter tillvara?

Helena:
– Ja, mina synpunkter togs väl tillvara.

Linda:
– Absolut, det var hela tiden en dialog mellan mig och UR. Otroligt utvecklande att nysta i formuleringar i LGR11.

Jenny:
– Absolut, jag känner igen min återvinningsuppgift och den har utvecklas till det bättre. Möjligen presnteras arbetsprocessen lite väl linjärt. Den är ofta mer cyklisk.

Hanna:
– Ja det tycker jag. Det var intressant att diskutera med UR, eftersom självklara saker för mig troligtvis inte är självklara för er eller alla andra. Jag blev tvungen att tänka om och formulera mig på ett annat sätt.

Hur kan filmerna användas och komma till nytta?

Helena:
– Jag tror att de kan vara en bra utgångspunkt för diskussion om kunskapskraven i klassrummet.

Linda:
– Nyttan med filmerna är att de tydliggör kunskapskraven för eleverna. De visar hur man ska arbeta och tänka samt vad man ska sikta mot för att få högre betyg.

Jenny:
– Slöjdfilmen funkar att använda med elever på högstadiet och som utgångspunkt när lärare har betygskonferenser, i arbete med läroplanen och planering, bedömning, uppföljning av den egna undervisningen. Både individuellt och i ett lärarkollegium.

Hanna:
– Slöjdfilmen är bra som ett diskussionsunderlag i klassen. Kunskapskraven är skrivna på ett ganska krångligt sätt och därför är den till stor hjälp för eleverna. Jag kan också tänka mig att använda detta som ett diskussionsunderlag i  ämneslärargruppen för att komma fram till likvärdig bedömning.


Mer information om Orka plugga >>

 

Årsbästalistan 2014, lärarfortbildning & lärarutbildning

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren :D

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin lärarfortbildning & lärarutbildning.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favoritprogram, lärarfortbildning & lärarutbildning

Rösta i fler kategorier här!

Årsbästalistan 2014, år 7-9

Som avslutning på året har vi valt ut våra personliga UR-favoriter 2014. Se det som ett alternativ till Oscarsgalan, men där du hjälper till att utse vinnaren :D

Vi har nominerat varsitt program. Nu återstår bara för dig att rösta. Här är de nominerade i kategorin år 7-9.

This poll has been closed.

Rösta på ditt favoritprogram, år 7-9

Rösta i fler kategorier här!

Mera hårdslöjd! NU!

Måndag den 6 oktober klockan 17:16. Premiärvisningen av Kvalitet och efterföljande samtal med programledaren Camilla Thulin är avslutade. Ca 300 slöjdlärare är på väg ut ur visningssalen, men många dröjer sig kvar. En del vill ge beröm, andra vill ställa frågor. Några undrar när programmet läggs ut på UR.se och en person vill påtala ett stavfel i presentationen. Auktion har blivit akution. Det går att misstänka slarv. Av mig.

Hur som helst. Kvar finns även gänget som efterlyser program med hård slöjd.

IMG_5131n

Mina tankar vandrar iväg. Hård slöjd. Hårdslöjd.

Jag får hjälp att koppla.

– Alltså, trä- och metallslöjd. Slöjdprogram om hårda material. Inte mjukt som textil, säger en i gänget.

Det finns uppebarligen en lucka i UR:s utbud och den är i och med premiärvisningen av Kvalitet identifierad och blottad. Riddarborgen, ett program om matematiken i slöjden, finns förvisso sedan tidigare, men i konkurrens med fyra nya mjukslöjdsprogram ser det lite futtigt ut på trä- och metallslöjdfronten.

Mantrat upprepas både under måndagens avslutande slöjdpubsmingel och under hela tisdagen (av typ alla hårda slöjdlärare vi möter).

– Ett Kvalitet för de hårda ämnena i slöjden hade varit superbra. Med fokus på material, hållbar utveckling och identitet. Hårdslöjdens motsvarighet till mjukslöjdens kläder är liksom inte smörknivar. Vi behöver något som engagerar på riktigt.

Okej. VI fattar. Mera hårdslöjd! Eller, som någon annan säger:

– En kombination av mjukt och hårt vore bra. För nu är ju inte slöjdämnet uppdelat. Det är ett slöjdämne, som rymmer två slöjdarter, med samma centrala innehåll och kunskapskrav.

 

Det går inte att göra fel i slöjdens arbetsprocesser!

– Jag vet ju egentligen inte. Jag är inte lärare, säger Jenny Hellström blygsamt när vi premiärvisar Sy, sy, sy för ca 200 slöjdlärare.

Programmet handlar om arbetsprocessen. Jenny Hellström handleder åtta ungdomar i att sy egna plagg, från idé till färdig produkt.

LOGGA SYSYSY

– Uppstartsfasen är extremt viktig och i den måste eleverna lämnas ifred. Här gäller det att hitta en inspirationskälla att ösa idéer ur. Lärarens ska uppmuntra, inte korrigera. I den här fasen kan eleven bara göra rätt. Det är förödande för den kreativa processen om man får höra att det man gör är fel. Det finns INGA FEL!

Men när det går fel i skapandet då? När allt går åt helvete och man till exempel råkar göra ett hål i ryggen på sin t-shirt (vilket faktiskt händer i det första avsnittet)?

– Då hittar man en lösning och lär sig av det. För mig är processen själva målet. Det handlar om att våga, våga, våga. Det kanske inte blir precis som det var tänkt från början, men vem vet, det kanske till och med blir bättre, säger Jenny.

Jennys inledande förringande av sin egen koll på slöjdämnet motbevisas både under efter visningen. Det hon säger bemöts av skratt och (faktiskt) spontana applåder ibland. Efter visningen dröjer sig många kvar.

– Programmet täcker givetvis inte hela slöjdämnet, men det är lite som en handbok i hur man kan jobba med kursplanens centrala innehåll om slöjdens arbetsprocesser samt slöjdens estetiska och kulturella uttrycksformer, säger tre slöjdlärare från landets södra delar.

Sy, sy, sy har premiär den 15 oktober klockan 22:30 på SVT1. Därefter kommer programmen att finnas på UR.se tillsammans med de sju grundmönster som ungdomarna i serien arbetar efter.

Kan du inte hålla dig till nästa vecka rekommenderas tv-serien Blod, svett och trådar, som även den har fattat grejen med arbetsprocessen (i första avsnittet): ”Utan motstånd, ingen framgång!”

Blod, svett och trådar : Utan motstånd ingen framgång/UR Blod, svett och trådar/UR

Datorslöjd?! Blogga för att synliggöra lärandet

Vi är ju relativt nya i bloggosfären och därför väldigt nyfikna på andras bloggar. Vi vill veta hur pedagoger av alla de slag använder sig av bloggen som redskap för elevers lärande.

Därför var det spännande att Slöjdbiennalen även innehöll Kristina Alexanderson och seminariet Dokumentera slöjdämnet digitalt genom en blogg.

Kristina Alexanderson beskriver bloggen som en plattform för det som är mest intressant, nämligen processen.

– Om elever bloggar om sitt skolarbete medan det pågår får de lättare syn på sitt eget lärande. En mottagare  och ett tydligt syfte gör att eleven tar sitt skrivande och sitt lärande på större allvar.

Alexanderson påpekar även att bloggandet möjliggör samarbete och nätverkande inom och mellan skolor, både för elever och lärare.

– Alla kan, vi hjälper varandra på vägen, säger Kristina Alexanderson.

Vill du se hur andra gör så har vi samlat våra personliga bloggfavoriter i kategorin slöjd och hantverk. Bidra gärna till listan i kommentarsfältet!

REdesignIT, att återbruka och förändra textila föremål. Använder bloggandet för att synliggöra lärandet och utveckla språket.

Slöjdpedagogen, mest om träslöjd, men även om IT i lärandet, nominerad till Guldäpplet 2013.

Kurbits, din slöjdkompis i inredningsvärlden.

I huvudet på en slöjdlärare , om allt som rör sig i en slöjdlärares tankar. Nominerad till Guldäpplet 2014.

Fiffel och tråd, återbruk, virkning och massor med skaparglädje.

365 saker att slöjda, här hittar du beskrivningar och slöjdiga idéer att inspireras av och genomföra själv eller tillsammans med andra.

Tyg och otyg, tråd och dåd. Stickat, vrickat och virkat. Sytt, nytt och onytt. Slöjd, hantverk och pyssel.

DIY or DIE, Elle Decoration om DIY.

Punkslöjd, gör världen mer hållbar och människovänlig genom kreativitet och skapande.

Kravallslöjd, en plattform för att utbyta, sprida och verbalisera kring slöjd.

Slöjd.nu, portal för slöjdlärare. Har bra länksamling.

Tidningen Hemslöjds bloggar.

Kurbits, din slöjdkompis i inredningsvärlden.

Och för det där viktiga nätverkandet och det kollegiala lärandet vill vi även tipsa om Nationellt resurscentrum för slöjdämnet på Facebook.

Syslöjdens ”surhaggor” tog tillvara på min talang

– Vi slänger och konsumerar väldigt mycket kläder i dagens samhälle, vilket ju är en katastrof miljömässigt. I det här programmet vill vi bredda kunskapen om hur man väljer rätt plagg och tar hand om kläder så att de håller i många år framöver, säger Camilla Thulin i pressreleasen till Kvalitet.

På Slöjdbiennalen, där vi förhandsvisar programmet för ca 300 slöjdlärare, får hon frågan vad hon hade fokuserat på om hon fick bestämma över slöjdämnets innehåll.

– Eleverna måste lära sig att lappa och laga. Och sy eget. Att kunna handskas med nål och tråd är ett måste för att få ett fullvärdigt liv. Men här har föräldrarna ett stort ansvar också. Det håller inte att köpa allt bara för att barnen pekar och tjatar.

Camilla Thulin betonar även vikten av att slöjdlärare tar till vara på, och utvecklar, de talanger som kan identifieras inom ämnets ramar. Hon berättar om sina egna erfarneheter av syslöjden och tackar sina gamla ”surhaggor” till syslöjdslärare för att de utvecklade hennes textila kunskap och hantverksskicklighet.

– Lärare måste vara lyhörda, självklart, men även lite stränga. Jag gillade mina gamla ”surhaggor” för att de lyckades ta tillvara på min talang.

bild 1

Camilla Thulin har själv bloggat om sin närvaro och medverkan på Slöjdbiennalen på Oss granntanter emellan.

Och Corren skriver om händiga möten på Slöjdbiennalen.

Vi tycker också att den intresserade ska kolla in projektet Stilmedveten, som kommer att erbjuda ett utbildningsmaterial kopplat till Kvalitet och som riktar sig till lärare, fritidspedagoger och cirkelledare.

PS. Vill du ha något att titta på innan Kvalitet börjar sändas? Vi rekommenderar 30 års haute couture.

 

Vad kan lärare som ingen annan kan?

Slöjdbiennalen 2014. Tomas Kroksmark inledningstalar om hur skolans kvalitet kan utvecklas med hjälp av forskande lärare. Det handlar om hur viktigt det är att undervisning sker med beprövad erfarenhet som grund.

– Vi behöver forskande lärare! Varför ska lärare nöja sig med att bara konsumera forskning och inte forska själva?

Kroksmark betonar även vikten av kollektiv kompetensutveckling och kommunikation inom den egna skolan (och mellan skolor). Kollegialt erfarenhetsutbyte alltså. En bra start kan vara radioserien Lärarrummet, där lärare delar med sig av sina kunskaper. Barbro Sköldenberg berättar hur slöjd och IT går ihop och Jenny Frohagen pratar om hur hon ser på trä- och metallslöjd som ett medel för kommunikation.

Kroksmark frågar vidare vad lärare kan, som ingen annan akademiskt utbildad yrkesgrupp kan. Han besvarar frågan själv.

– Jo, lärare är de enda som vet hur eleverna lär sig i skolan. Men då måste vi hela tiden se till att verkligen veta det!

Bra start på en bra biennal. Är du inte här har UR Samtiden en liknande föreläsning med Tomas Kroksmark sitt arkiv: Skola på vetenskaplig grund.

Via UR Samtiden kan du också höra Kroksmark prata om Framtidens globala lärmiljöer.