Etikettarkiv: Svenska

Läsmysteriet och Marie Trapps ”läsfixare”

Den 21 april hade Läsmysteriet premiär och redan samma kväll fanns alla program i serien tillgängliga på UR Skola. Olika lag får utmaningar, som de endast kan klara med någon av de fem läsförståelsestrategierna. Gott så, men fantastiskt att det redan bloggas om programmet från lärarhåll 🙂

Marie Trapp, lärare i Nyköping, har i blogginlägget Läsfixarna hjälper till att leta ledtrådar och lösa mysterier skrivit om hur hon tänker att man kan använda Läsmysteriet med sina elever.

Läsmysteriet/UR

Läsmysteriet/UR

21. Läraren Eva Lind gör eleverna medvetna med nyheter i skolan

UR Skola hittar du flera olika nyhetsprogram att använda i skolan. I den här podden pratar vi med Eva Lind, lärare på Lindblomsskolan, om hur hon använder Lilla aktuellt skola i år 4-6, och varför? Vi ringer också Pelle Nilsson, tidigare programledare för Lilla aktuellt skola, på hans föräldraledighet i Australien (därav bruset) för att få en inblick bakom kulisserna. Avslutningsvis pratar vi även med Christine Demsteader, programledare för Newsreel, nyheter på engelska för år 7-9 och gymnasiet.

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Newsreel/UR

Newsreel/UR

Nouvelles en français/UR

Nouvelles en français/UR

Nachrichten auf Deutsch/UR

Nachrichten auf Deutsch/UR

¿Qué pasa?/UR

¿Qué pasa?/UR

7 jours sur la planète/UR

7 jours sur la planète/UR

*Se även Newsreel easyNouvelles en français facileNachrichten auf Deutsch leicht och ¿Qué pasa? fácil

20. Podcasten som blev en POPcast – om populärkultur i undervisningen

När Scenerna som förändrade filmen hade premiär fullbordades en populärkulturell trilogi signerad UR. Låtarna som förändrade musiken och Programmen som förändrade TV fick sällskap av en grundkurs i filmhistoria. I den här popcasten berättar Magnus Sjöström, projektledare, om tanken bakom de tre programmen. Dessutom samtalar vi med Fredrik Sandström, som är svensklärare i år 7-9 på Gäddgårdsskolan i Arboga, om fördelarna med att använda populärkultur i undervisningen och mycket mer.

Mer om Fredriks undervisning hittar du på hans blogg Svenska och digitala verktyg. I podden tipsar vi också om Pop och politik (år 7-9 och gymnasiet) samt Popreel (engelska för år 7-9), som finns som både radio och tv.

Scenerna som förändrade filmen/UR

Scenerna som förändrade filmen/UR

Låtarna som förändrade musiken/UR

Låtarna som förändrade musiken/UR

Programmen som förändrade TV/UR

Programmen som förändrade TV/UR

Vi och dom – av Catharina Glaas

Catharina Glaas är lärare på Mälarhöjdens skola, just nu i år 4. Här bloggar hon om hur hon tar sig an polariseringen vi och dom i sin undervisning. Om ursprungsbefolkningen samer kopplat till dagsaktuella händelser, ämnesmål, läroplan och värdegrund.


Just nu är det aktuellt. Vi och dom, menar jag. Med dagens mediainflöde, förintelsens minnesdag och den samiska nationaldagen i bakhuvudet planerade jag ett moment om ursprungsbefolkningen samer i SO. Hade en förhoppning om att eleverna skulle dra paralleller mellan våra svenska minoriteter och konflikter runt om i världen. De vi dagligen hör om på nyheterna.

Att läsa om samer för oss i Stockholm blir lätt något halvt exotiskt och väldigt spännande. En känsla som lätt förstärks av turistindustrin. Jag läste de två uppslagen i vår SO-bok, lusläste läroplanen, sökte på nätet efter inspiration. Jag ville få med både det ”gamla” och det moderna, religion, historia och samhällskunskap. Koppla både till läroplanens ämnesmål och de viktiga kapitlen 1 och 2. Kapitlen om värdegrund, ni vet.

Mina fyror är vana vid att jobba med matriser. Matriser som visar vad de ska lära sig – inte hur. Jag skrev en matris, men hur skulle vi arbeta?  Jag delade ut matrisen till eleverna och frågade hur de ville redovisa sina arbeten. Några valde att skriva faktatext, några ville göra Power Points. De flesta ville göra en väggplansch. Sen lottade jag in eleverna i grupper

Lektionsdags.

– Här är matrisen, sa jag. Hur ska ni hitta fakta?

Smart fråga insåg jag när jag fick svaret av eleverna. Plötsligt var vi inne i en lärorik diskussion kring lämpliga källor. Räcker det att googla? Bör man ifrågasätta sidan man hamnar på? Varifrån får man ta bilder? Kan man se en film/ett TV-program? Hur söker vi information?

Nu följde några spännande lektioner då eleverna googlade, såg filmer från mediateket, slog i skolboken och framförallt diskuterade. Arbetet stannade inte i klassrummet. Jag hörde dem prata både i matsalen, under rasterna och på sociala medier. Några ”tjuvjobbade” hemma!

Det blev mysiga lektioner. Medan eleverna ritade, småpratade och arbetade lyssnade vi på radio.  På SMS från Soppero. En serie där Maxida Märak läser och jojkar en berättelse om Agnes som bor i Solna, utanför Stockholm. En dag får Agnes ett SMS på samiska. Från Soppero, utanför Kiruna.  Hela hennes liv kommer att förändras. Spännande lyssning för nyfikna tioåringar.

Sms från Soppero/UR

Sms från Soppero/UR

De arbeten eleverna redovisade var fantastiska. (länka till bloggenj) QR-koder tar verkligen väggplanscher till en ny nivå. Men jag nöjde mig inte där. Jag hade inte nått tillräckligt djupt.

samer arbete (2)

Så jag gav eleverna ”vanliga” instuderingsfrågor kopplade till de där två uppslagen i boken. Det var rena faktafrågor som; Vad är minoritetsbefolkning? Vad innebär det att vara same? Vad har samerna för rättigheter? Om man är same idag, var kan man bo och vad arbeta med då?

Jag smög också in frågor som ”Vad tycker du om… /hur tänker du kring…?”  Jag ville starta tankar. Jag ville visa att det inte är så lätt som svart eller vitt. Rätt eller fel.

samer-vägg

Nästa lektion lyssnade vi på den del av den fantastiska programserien Rasismens historia som handlar om samer. Jag tyckte det var lite orättvist, heter den. En äldre samisk kvinna, Susanna Huvva, berättar om sin uppväxt. Hur hon tvingades gå i en sämre skola. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp. Mest berörda blev eleverna av en gammal radiointervju där journalisten lägger orden i munnen på mannen han intervjuar. Rasismen kom nära.

Rasismens historia/UR

Rasismens historia/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lilla Aktuellt skola/UR

Lätt chockade elever gick hem den fredagen.  Det var nämligen två dagar efter förintelsens minnesdag och det var nog inte bara på Lilla aktuellt de hade hört om hur människor delades in i grupper som var olika värda.  MEN… att det fanns i Sverige. Det kom nära. Det berörde.

Veckan efter fick jag så äntligen lyfta min undervisning till den där fantastiska nivån som får oss lärare att sväva på små rosa moln. Vi pratade om utanförskap, vem som bestämmer normer, om vikten att våga säga nej, om grupptryck, ledare, identitet, mänskliga rättigheter, bakomliggande orsaker och konsekvenser av krig och olika religionsuppfattningar/kulturella traditioner. Mina tioåringar gjorde jämförelser mellan de norrländska konflikterna om jakt- och fiskerättigheter och Israel/Palestina! Tack vare ett radioprogram!

Catharina Glaas
Mälarhöjdens skola
@frokencatha

Läs klassens blogg >>

PS. Jag kommer att följa upp det här arbetet med Andrea hälsar på, filmserien där vi får träffa barn som tillhör Sveriges minoriteter.

Andrea hälsar på/UR

Andrea hälsar på/UR

Filmhistoria för filmstuderande

Nya Scenerna som förändrar filmen fullbordar UR:s trilogi i populärkulturhistoria riktad till alla som studerar film, både praktiskt och teoretiskt, på gymnasiet, folkhögskola och studieförbund. Formatet är detsamma som i Programmen som förändrade TV och Låtarna som förändrade musiken.

I åtta halvtimmeslånga program porträtteras enskilda filmer och scener, som på något vis blivit stilbildande för efterkommande filmer genom att introducera nya berättargrepp, tekniska innovationer eller på annat sätt varit trendskapande. Serien behandlar den västerländska filmhistorien och koncentrerar sig på perioden från andra världskriget till idag.

Scenerna som förändrade filmen/UR

Scenerna som förändrade filmen/UR

Jag har passat på att ställa några frågor till programmets projektledare och producent Magnus Sjöström.

Varför har du gjort Scenerna som förändrade filmen?

– Scenerna som förändrade filmen är gjord för att introducera filmstudenter till några av filmmediets viktigaste sentida innovationer. Serien är inte tänkt att ge en heltäckande redogörelse av filmens utveckling utan snarare inspirera till eget utforskande och ge en och annan aha-upplevelse. Varje program innehåller tre fördjupande reportage i vilka vi återbesöker filmscenernas inspelningsplatser och träffar människorna som var med och skapade scenerna. Sammantaget finns alltså 24 reportage tillgängliga för lärare och studenter att diskutera eller bygga lektioner och övningar kring.

Vilken film var roligast att göra reportage om?

– Det var väldigt spännande att följa med Akira Kurosawas ständiga scripta Teryou Nogami in på klassiska Toho Studios utanför Tokyo där Kurosawa spelade in de flesta av sina filmer. Nogami var en gammal men superpigg dam som uppmanade vår fotograf Niclas Jensen att skynda på för att hänga med henne i svängarna. Besöket avslutades i det klipprum där hon och Kurosawa tillbringade många nätter med att klippa ihop dagstagningarna till bland annat Yojimbo.

Vad har du själv lärt dig av att göra serien?

– Jag har haft mängder av aha-upplevelser under inspelningen. Det var intressant att se hur man kunde härleda nya uttrycksmöjligheter för filmare till enskilda händelser, till exempel kameraåkningen i Rocky när Sylvester Stallone springer uppför trapporna till konstmuseet i Philadelphia. Garret Brown, uppfinnare av Steadicam, berättade hur han i och med den scenen blev överhopad av erbjudanden, bland annat från Stanley Kubrick. Kubrick höll på att förbereda inspelningen av The Shining, och det är svårt att tänka sig hur Shining hade sett ut – eller känts – utan sina många steadicam-åkningar.

Vilken är din favoritfilm bland de som ni gjort reportage om och din absoluta favoritfilm?

– Min egen filmsmak är fruktansvärt bred. Jag älskar till exempel alla filmer i seriens avsnitt fem, trots att de är väldigt olika. Avståndet mellan Tarkovskijs Stalker och Baron Cohens Borat kan liksom inte bli större, men båda filmerna är fantastiska bedrifter och skapade nya uttryck och arbetsmetoder.

Varför avgränsningen till västerländsk filmhistoria från andra världskrigets slut och framåt?

– Den geografiska och tidsmässiga avgränsningen är gjord för att inte uppgiften skulle svälla bortom formatet på 8×30 minuter och för att få mer tid att berätta om den mer moderna delen av filmhistorien. Seriens olika filmporträtt är utvalda efter samtal med sakkunniga filmhistoriker, bland annat på Stockholms Universitet. Premissen har varit att scenerna skulle representera en betydande händelse, som skapade ringar på vattnet i filmens utveckling.

Se Scenerna som förändrade filmen här >>

Förstå tre nya kunskapskrav!

Idag uppdaterades UR:s sajt Orka Plugga med tre nya filmer som förklarar kunskapskrav i ämnena teknik, svenska och kemi. Se alla filmer och fler studietips på Orka Plugga >>


Att pröva och ompröva i teknik

 

Att resonera om källans trovärdighet och relevans i svenska

 

Frågeställningar för systematiska undersökningar i kemi

 

Orka plugga

Orka plugga

Och vinnaren är…

Svetlana Aleksijevitj tilldelas årets nobelpris i litteratur. Grattis!

UR Samtiden filmade ett samtal med henne redan 2013. Om hennes tillvaro i det post-sovjetiska samhället: Hur ser man på Sovjettiden idag?

Och vi tänker direkt. Fantastiska möjligheter till ämnesövergripande arbete i svenska, samhällskunskap och historia.

UR Samtiden - Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?/UR

UR Samtiden – Stockholm Literature : Hur ser man på Sovjettiden idag?

3. Kvinnor i historien – fokus i nya Pop och Politik

När DN tidigare i år granskade förekomsten av kvinnor i fyra läroböcker i historia var andelen kvinnor i dem skrämmande låga 13%. Den 27 juni är det premiär för en ny säsong av radioserien Pop och politik, som fyller tomrummet genom att extra mycket fokusera på kvinnor i historien. I det här avsnittet:

  • Anna Charlotta Gunnarson berättar om arbetet med Pop och Politik, hur det hela startade och om de bakomliggande pedagogiska tankarna.
  • Vi minns våra egen historieundervisning och lägger ett musikalisk filter på delar av vår uppväxt.
  • Vi ger tips på hur Pop och Politik kan användas i skolan.

Pop och politik, säsong 7, sänds i P4 med start lördagen den 27 juni klockan 11:03 (en kortversion av programmet sänds på tisdagar i P1 klockan 21:03).

Användbara länkar:

Påverkan i praktiken?! Hör elever från Edboskolan berätta om sin kamp för att rädda Geografens testamente!

Den 8 maj var eleverna från Edboskolans årskurs fem här hos oss. Eleverna har sedan i höstas kämpat för att UR ska producera en tredje säsong av den populära serien Geografens testamente (läs  mer om deras kamp här).

CEeIB8iW8AEkOhD (2)

Eleverna fick möjlighet att ställa frågor till vår programchef Ami Malmros, ansvarig för barn – och ungdomsutbudet. En elevpanel fick dessutom rada upp sina starkaste argument för varför UR ska producera ännu en säsong.

Man kan lugnt säga att Ami blev ordentligt grillad! Att göra en sån här stor produktion kräver dock budget och i nuläget är budgeten fördelad över andra, kommande projekt. Hur som helst så tar vi på UR (och inte minst Ami) deras initiativ på största allvar. Fortsättning följer!

Ett riktigt lyckat påverkansprojekt, möjliggjort av Edboskolans ihärdiga elever och lärare. Vi är imponerade! Fatima fick sig en pratstund med några av eleverna efter den officiella utfrågningen. Lyssna till det nedan!